Kaisa Nilsson har snabbt vuxit ut till en nyckelspelare i P18.
Det var i början av förra veckan som P18:s nya målvakt Kaisa Nilsson, som stått för en stark första tid i klubben, kände att något var fel. Hon började tappa känseln i tungan, och senare samma dygn blev problemen värre och hon fick åka till akuten mitt i natten.
– Det sjuka är att jag faktiskt haft det en gång innan, för typ två år sen. Så jag kände igen det litegrann, säger Nilsson och fortsätter:
– Halva ansiktet funkar ju inte. Jag kan inte blinka med höger öga, och det är egentligen det som gör att jag får svårt att jobba eller spela fotboll. Det finns en risk att man får in skit i ögat eller att det torkar ut. Att det kan bli en permanent skada, och det vill jag undvika.
Av läkarna har hon fått diagnosen "bells pares", en halvsidig ansiktsförlamning.
– Man vet inte riktigt vad som har utlöst det. Alla prover och sådär är bra. De har gjort en hjärnröntgen och kollat alla kärl för att utesluta en propp. Jag fick en smäll mot huvudet för ett par veckor sen och man har kollat om jag fått något skallskada, men inga prover ser ut att höra ihop med det här.
Trots bekymren valde Nilsson att spela i matchen mot Boo FF förra helgen, och det var inte ett enkelt beslut.
– Ja, det är klart att det var svårt. Hjärtat vill ju mycket! Jag vet inte, jag hatar känslan av att kasta in handduken, eller vad man ska säga. Det är väl egot som är för stort, jag vet inte, säger hon och skrattar.
– Men jag ville testa. Jag kunde spela förra gången jag hade det, men den här svängen är värre än förra.
P18 har haft en tung säsongsstart, och ligger näst sist i division 1 mellersta.
Nu är hon sjukskriven från både jobbet och fotbollen, och vardagen handlar för tillfället bara om att vila, vänta och ha tålamod.
– Förhoppningsvis ska det klinga av efter två veckor, men det kan också ta upp till ett halvår, om det ens försvinner helt. Ibland kan det finnas lite kvar, att ögat eller mungipan hänger lite. Fysiskt mår jag ju bra i övrigt, och det gör det svårt att veta vad jag ska göra, säger Nilsson.
Hur är känslan psykiskt då? Är du orolig eller lugn i att du varit med om det förut?
– Det är ingen fara, det är mer att jag tycker det är lite jobbigt att visa mig för folk. Jag känner ju inte folk så väl här heller. Alla är jättesnälla och jag är välkommen som jag är, men känslan inifrån är att det är jobbigt när man ska försöka prata och man släpar på orden. Det sätter sig jättemycket på självförtroendet också.
– Samtidigt som jag tycker att det är viktigt att vara öppen med sig och alla sidor av livet så vill jag helst av allt ligga under täcket hela dagarna. Det är lite svårt att hantera ibland.
P18 möter tabellfyran Tyresö borta på söndag, och målet kommer istället att vaktas av den unga talangen Karolina Axelsson.
– Hon tränar på bra och är duktig. Jag kommer att vara med henne mentalt och in spirit hela vägen. Hon kommer att göra ett kanonjobb, det tvivlar jag inte en sekund på. Jag är glad för hennes skull också, att hon kan få visa vad hon kan, säger Kaisa Nilsson.