P18 IK hade en tuff säsong, men klarade kontraktet och höll sig kvar i division 1.
En som imponerade hela året var den lettiska landslagsmålvakten Enija Vaivode. Därför utses hon till vinnare av GA-trofén.
– Wow, vad glad jag blir. Jag minns när Hikari (Sato) fick priset efter förra säsongen, säger hon.
Åsa Sigalit, Dalhem IF, fick priset som Gotlands främsta fotbollssplare på damsidan 1978 och sedan har det rullat på. 2020 delades ingen trofé ut på grund av pandemin, vilket gör att P18-målvakten Enija Vaivode får den 45:e GA-trofén i ordningen.
– Det är en stor ära för mig och alltid kul när man uppmärksammas för sina prestationer.
Hur ser du på din egen säsong?
– Jag är nöjd. Det har gått bra. Bättre än förra säsongen, även om det kändes helt okej då också.
Hon är inte sen att lyfta fram klubbens målvaktstränare Ida Johansson.
– Jag har fått otroligt bra hjälp av P18 och framför allt av Ida. Hon såg tidigt vad jag kunde bli bättre på, utveckla och jobba vidare med mina svagheter, fortsätter Enija Vaivode.
En viktig del i det är spelet med fötterna.
– Där har jag blivit mycket bättre och fått bättre spelförståelse. Mina två år på Gotland har hjälpt mig mycket. Det har genomgående varit bra träningar och ser lite annorlunda ut än i Lettland.
Dina främsta styrkor?
– Jag skulle nog säga närkampsspelet. En mot en-situationerna. Sedan är jag bra på distansskotten.
Känner du dig som allra bäst nu?
– Ja, det skulle jag nog säga. Med den erfarenheten jag byggt upp och tagit med mig.
Det har varit några intensiva och roliga veckor för Enija Vaivode. Förutom jul- och nyårsfirande fyllde hon 30 år i mellandagarna.
– Ja, och sedan med det här priset. Det känns väldigt bra.
Efter ungdomstiden i Rigas FC flyttade målvakten till Tyskland och gjorde en säsong i Union Berlin. Hon fick tidigt chansen i Lettlands juniorlandslag och har gjort 11 U-landskamper. Det har även blivit 20 A-landskamper och så sent som i början av december vaktade hon målet för hemlandet i 1–2-förlusten mot Malta i Nations Leagues C-grupps gruppfinal. Lettland vann tre av sex matcher och slutade tvåa bakom just Malta.
Om hon blir kvar i P18 IK kommande säsong är oklart.
– Jag vet faktiskt inte, vi får se. Vi har pratat lite och ska göra det mer framöver. Sedan vet jag inte om det ekonomiska läget som klubben befinner sig i försvårar det.
Du är intresserad?
– Ja, det är jag. Varför inte liksom? Jag har haft två bra år och känner till klubben väl. Det gör allt lite lättare. Jag och familjen är tillbaka i Lettland sedan en tid, men stänger inga dörrar. Det är inte helt lätt att bara dra iväg någon annanstans allihop heller.