En poäng borta mot bottenkämpande Kvarnsveden hade räckt. Det gjorde det också. Efter en mållös tillställning på dalkullornas hemmaplan kontrollerade Anna Oscarssons Linköping hem sitt andra SM-guld på raken.
Oscarsson var däremot inte mållös. Men:
– Du får ringa senare. Jag har inte tid just nu, svarar hon första gången efter guldet.
Det interna firandet har precis satt igång.
En dryg halvtimme senare finns lite tid.
Din första guldkommentar?
– Helt otroligt! Vad ska man annars säga? Bäst i Sverige, sammanfattar hon.
Hon spelade hela matchen på sin högerbacksposition. Men det var själva matchen det.
Framför allt fick 21-åringen för första gången dra på sig en klassisk guldhatt.
Var det kul?
– Jadå, den sitter på nu. Där kommer den sitta hela kvällen, det lovar jag, skrattar hon.
Efter sin framträdande roll i Hammarby, där hon spelade upp Hammarby till allsvenskan igen, lämnade hon Södergänget i somras för storfavoriten Linköpings FC, som har dominerat allsvenskan stort.
Trodde du för ett år sedan på ett SM-guld?
– Nej, egentligen inte. Beslutet att lämna Hammarby var också väldigt svårt att ta. Faktiskt så känns guldet nästan lika mycket värt nu som att de verkar kunna klara sig kvar.
Efter det första intensiva firandet på plats, en bussresa till hemstaden och segerbankett, har staden Linköping redan bullat upp. På måndagskvällen tas mästarinnorna emot på Stora torgets scen, skriver Corren.se.
Orkar du det?
– Inga problem! Det här kommer att bli en kul bussresa.
Vet du vilken annan gotländska som har SM-guld?
– Åsa Jakobsson, va?
Stämmer. Med Gideonsberg. Andra SM-guldet tog Lotta Edmark, med Jitex, Oscarssons tidigare lag innan hon skrev ett nytt kapitel gotländsk fotbollshistoria på söndagen.