Det sista som hände för P18 säsongen 2018 i division 1 var passande nog att Pauline Mårtensson klippte till på stopptid och bollen letade sig in i det vänstra hörnet. Tröstmålet mot Sätra, hennes nionde för säsongen, blir också det sista bestående avtrycket i P18 från den tvåfaldiga GA-trofévinnaren, för nu har hon gjort sin sista match i tröja nummer 13.
– Jag hade ju helst sett att vi vann matchen, men det värmde såklart lite att få avsluta med att göra ett mål. Nu är det slutspelat för min del, motivationen för att spela vidare finns inte. Det är blandade känslor, det är skönt att det är över men det är samtidigt lite tråkigt, säger Pauline Mårtensson.
Hennes spelstil på mittfältet har alltid varit oöm, dock kanske framför allt mot henne själv.
– Jag vet inte hur det känns att inte ha ont någonstans.
Hon har återkommande problem med ena lårets baksida, så sent som i augusti genomgick hon en mindre knäoperation och därtill har hon de senaste sex säsongerna spelat med en tejpad fot.
Beslutet har växt fram en tid, redan inför säsongen kände hon att det här blir sista året.
– Jag är klar med det här nu, men det har på ett sätt varit ett svårt beslut. Jag har spelat fotboll i över 20 år, varav sju säsonger för P18 och det har varit mitt liv. Det far runt en del tankar i huvudet, vad ska jag göra nu med all tid liksom.
Kan inte det ändå kännas bra, just att få tid över till annat?
– Jo det gör det, men vad ska den användas till? Jag är ganska rastlös av mig, men jag kommer nog på något.
Hon har inte tänkt lämna fotbollen helt.
– Jag är faktiskt på väg till Lärbro för att ta en roll som assisterande tränare, så jag följer efter Eric.
Eric bär efternamnet Ericsson och var under många år assisterande tränare i P18.
Kommer du följa P18 som åskådare nästa år?
– Ja, jag kommer ju ha tid för att titta på fotboll, säger Pauline Mårtensson med ett skratt.
P18 står inför en rejäl utmaning till nästa år, det är inte bara Pauline Mårtensson som lämnar. Jonna Appelgren flyttar till Stockholm, Hilda Nygren är på väg till USA, Ebba Ronquist ryktas byta klubb där Djurgården nämns som ett hett alternativ. Därtill är Maja Elofsson osäker på en fortsättning, vilket gäller även för lagkaptenen Frida Starkenberg.
– Jag har inte bestämt mig, det känns som 50-50. Jag är klar med studier och ska börja jobba igen. Man får se vilka som blir kvar i laget också, och vem som blir tränare. Det är också avgörande, säger Frida Starkenberg.
Tränarbiten ja, efter fem säsonger som huvudtränare står det klart att Per Olsson Appelgren lämnar sin roll.
– Jag kände redan förra året att det kanske var dags för mig att kliva av. I år flaggade jag redan innan sommaren för att jag kommer kliva av efter säsongen, säger Per Olsson Appelgren.
Han har haft tid att landa i sitt beslut.
– Det känns helt rätt, sedan vill man ju såklart lämna på ett snyggt sätt också. Det förutsätter att det kommer in någon som tar över och får samma förutsättningar som jag har haft.
Är du delaktig i rekryteringen av ny tränare?
– P18 är en liten förening och jag är en av några stycken som driver fotbollsbiten framåt, så jag är med och bollar det.
Han kliver av tränaruppdraget, men kommer inte att lämna klubben.
– Jag kommer med största sannolikhet finnas med runt P18 på något sätt, om det sen blir som någon form av lagledare eller materialförvaltare eller videoanalytiker eller bollplank eller vad som helst återstår att se. Min plan är att ha någon form av roll runt A-truppen, förutsatt att de vill ha mig.
Han beskriver tränartiden som mycket givande.
– Jag känner att jag som tränare har utvecklats med tiden och att jag har gjort en bra resa. De senaste tre säsongerna så har vi skapat ett bra division 1-lag som inte skäms för sig och som står på en bra grund. Jag är också stolt över andelen gotländska spelare som vi haft, den här säsongen kan vi stoltsera med en trupp där 16 av 18 spelare är gotländskor, säger Per Olsson Appelgren.