Med endast en månad kvar till bortapremiären mot Kristianstad, ligger Gotlands främsta allsvenska damspelare lågt med sina egna spelchanser. En brosk- och meniskskada håller Clara Markstedt borta.
– Det är lite både och, all rehab går upp och ned. Ena stunden är det jättebra, då tänker man bara på premiären, medan det blir bakslag andra dagar, förklarar Vittsjö GIK:s forward.
27-åriga Clara debuterade i allsvenskan 2010 med AIK. Frånsett året efter har hon sedan 2012 varit bofast i högsta ligan. Förra säsongen avslutade hon med ett hattrick och blev med sina sex mål lagets främsta målskytt.
Men – så kom då skadekänningen igen.
Hon valde den här gången enbart rehab för att undvika operation och kan nu jogga lätt.
– Jag är på rehab tre gånger i veckan men har fortfarande ingen tidsplan för när jag skulle kunna komma tillbaka.
Ett damlag på högsta nivån har inte tillnärmelsevis samma resurser som ens ett herrlag på näst högsta nivå. Det kan påverka skaderisken och tillfrisknandet menar hon.
– Jag skulle gärna se att damfotbollen tillfördes mer resurser. Då kunde vi också ha både avlönad sjukvårds- och fyspersonal. Ett herrlag har ofta tillgång varje dag till en hel stab, säger hon.
– Det skulle nog kunna undvika många onödiga skador.
En annan ojämlikhet som slår hårt, är att damfotbollen inte sällan är hänvisad till olika underlag. Gräs ena dagen kan vara konstgräs den andra för att den tredje vara ett annat konstgräsunderlag.
Också det en riskfaktor.
– Vi får ofta anpassa oss till planbyten och ändrade träningstider och inte för att jag vet, men jag tror att det också påverkar en ökad risk för onödiga exempelvis knäskador, säger hon.