Micke är en uppskattad materialförvaltare i FC Gute sedan flera år tillbaka.
Micke är döpt till Mikael, men det tilltalsnamnet använder bara morsan när det är allvar.
Micke eller Big Boss är namnen som får honom att spetsa öronen.
33-åringen från Visby är en av alla idrottens hjältar som i det tysta håller rörelsen flytande med sin outtröttliga passion.
FC Gute är hans huvudsakliga spelplan, men han är också engagerad i styrelserum dels som vice ordförande i Gotlands Parasportförbund och dels som ledamot i RF/Sisu Gotland.
– Just nu betyder idrotten allt för mig. Det är det jag gör. Även på fritiden kretsar ju det mesta kring idrotten. Jag brukar säga att det är tur att jag lever ensam, men ibland är det otur också. Ibland önskar man att man hade en sambo som knackade en på axeln och sa att ”nu får du ta och lugna ner dig lite”.
Med ett stort bultande hjärta för klubben och idrotten i stort är det svårt att säga nej och då blir timmarna lätt många.
I Gute är han anställd till 25 procent på kansliet, men utöver det är han tränare för klubbens parasportlag Gute United och materialförvaltare för A-laget.
– Du måste vara lite speciell om du tar ett sånt här uppdrag. Det är ett yrke där de flesta timmarna är ideella. När A-laget, United och ungdomslagen på fastlandet spelat är det säkert 80 matchställ som ska tvättas på måndagen. Det tar en hel dag. Under en säsong tvättar jag runt 25–30 maskiner i veckan.
Tillsammans med Anders Skottling (vänster) utsågs han till årets ungdomsledare 2016 på Idrottsgalan.
Gute United kom han in i tack vare en nära vän och under tre år styrde han laget tillsammans med mångårige ledaren Anders Skottling som nu klivit av.
– Vi körde det här laget framgångsrikt i tre år. Han var min bästa vän i idrottsvärlden, vi var som Bill och Bull under många år. Sedan har jag full respekt för att han slutade efter många år, men "Skotte" kommer alltid att vara saknad, säger Micke Persson.
Tillsammans utsågs de 2016 till årets ungdomsledare.
Vad betyder United för dig?
– Det är mitt skötebarn. Så respekterat som det laget är idag var det inte när jag klev in. Jag har tagit strider och gått på möten och hörts och synts. Då kändes vi som att vi var en förening i föreningen, nu är vi samma förening. Nu respekteras vi av allt från A-lagsspelare till gamla stora ledare som Kurre Johansson. Han är ett fan av oss.
Vad får du tillbaka?
– Det är ett ganska brett lag med många olika funktionsvariationer. En del spelare skulle kunna spela i normala fotbollen medan andra behöver visas med hela handen vad de ska göra, men att se de här killarna och tjejerna få ta på sig Gutetröjan inför en match och glädjen i deras blickar ger mig otroligt mycket tillbaka.
Big Boss-muggen. Den får bara Micke dricka ur.
Sportsliga höjdpunkter som tränare har han också. Dels i turneringssegern i Litauen 2016 där Gute representerade Sverige, men också finalplatsen i GA Cups öppna mixedklass 2020.
– Vinna är inte det viktigaste utan att ge dom en så aktiv fritid som det bara går, men när domaren blåser då kommer djävulshornen ut både på mig och spelarna. Det går inte till överdrift alltid, men ibland och då får man lugna ner sig själv och spelarna. Vi gillar att vinna.
Silverplatsen i GA Cup är också senaste tävlingen för laget. Covid-19 stoppade seriespelet och en miniträningsturnering var det enda man hann med efter att Micke dragit i lite trådar i Stockholm.
Å andra sidan går det än så länge att leva länge på GA Cup-minnena.
– Vi tog oss för första gången vidare från gruppspelet i öppen mix. Jag brukar inte få adrenalinpåslag men det fick jag i semifinalen. Vi gav dom en sån åktur att det inte var nådigt. Det var nog bland det häftigaste jag sett.
Micke Persson.
Rollen som materialförvaltare fick han av en slump.
Han ställde upp på att hjälpa dåvarande materialförvaltaren Ernst Hansson under tre matcher på hösten 2015, men därefter var han fast.
Hur ser du på din roll i A-laget?
– Materialaren är en form av ledare i staben och det finns många otroligt framgångsrika och en av mina förebilder är ”Pudding” (Anders Weiderstål) som var materialare i Tre Kronor i över 30 år och en av de största och mest framgångsrika idrottsledare vi har.
Gissar att det är bra att vara vän med materialaren?
– Ja, då kanske materialaren kan hjälpa till med andra saker också. Så det gäller att vara vän med materialaren annars kanske man inte heller får rätt grejer, skrattar han.
Så var det ju det här med Big Boss. Hur började det?
– Jag tror att det var när nuvarande A-lagstränaren Mambo (Robert Mambo Mumba) var spelare. Han kallade dåvarande materialaren Ernst för Big Boss och när jag kom in började han kalla mig det med, men då sa Ernst: "Jag är Big Boss, det där är Junior Boss", men när Ernst gick i välförtjänt materialarpension ärvde jag titeln. Sen har grabbarna fortsatt att kalla mig det. Ibland på matcher när någon säger ”Micke” är det inte alltid jag reagerar. Det är lite roligt.
