Christer Celion
Samma år blev han svensk mästare och lägg därtill tvåa i de amerikanska college-mästerskapen såväl utomhus som inomhus. Den aktningsvärda höjden Christer klarade det året: 2.17! Han gled över ribban med hjälp av den gamla hederliga dykstilen som ni säkert redan lagt märke till på bilden på det här uppslaget.
– För att vara riktigt noga var det faktiskt 2.17,5 jag hoppade, påpekar Christer.
Den höjden hade gott och väl räckt för att bli svensk mästare förra året, 2020. Då räckte det med 2.13 för att bärga SM-guldet. Året innan, 2019, stannade segerhöjden vid SM i Sollentuna på 2,11.
– Rätt lustig, säger Christer. 1969, alltså 50 år tidigare, blev jag svensk mästare på 2,11. Också den gången i Sollentuna. Och jag har fortfarande Gotlandsrekordet på 2.08.
Christer Celion blev alltså tvåa i amerikanska college-mästerskapen 1969, slagen bara av jämngamle Dick Fosbury. Ni som i många år följt friidrotten känner säkert till namnet. Det var ju han som uppfann den revolutionerande och framgångsrika ”Fosbury-floppen”, alltså den stil som alla använder sig av idag där man hoppar med ryggen mot ribban.
Christer studerade 1968-1970 på college i USA, i Provo några mil söder om Salt Lake City. Det var där höjdhoppskarriären tog fart på allvar. Genombrottet!
– Att komma tvåa i USA rankar jag som min bästa prestation, säger Christer och visar upp de fina silvermedaljerna. Amerikanska college-mästerskapen har mycket hög status, kan i många fall jämföras med att bli amerikansk mästare.
Christer och Lena har bott på Gotland i snart 50 år.
Christer Celion, 74 år gammal och 192 cm lång, bor sedan många år här på Gotland tillsammans med hustrun Lena, välkänd moderatpolitiker. Vi träffas för att prata gamla minnen i parets villa på Åkervägen i norra delen av Slite.
– Vi byggde det här huset 1980, berättar Christer. Tidigare har vi också bott i Lärbro.
Varken Christer eller Lena växte dock upp här på ön. Christer flackade runt en hel del i unga år.
– Pappa jobbade på SAS så vi bodde på flera ställen – Västerås, Tokyo, Rio, Stockholm, Karlshamn.
Ett år yngre Lena kommer från Säffle och de träffades när båda studerade till gymnastikdirektörer (idrottslärare) vid GIH i Örebro.
– Är så tacksam för de där tre åren i USA, är Christer noga att påpeka. Det var tack vare mina idrottsmeriter jag kom in på GIH, mina betyg från skolan hade inte räckt.
Lena – som vid mitt besök sitter på övervåningen och skriver protokoll från ett moderatmöte – trippar ner från trappan när hon hör att vi plötsligt börjar prata om hennes idrottsmeriter. Som minsann inte är fy skam.
– Jag spelade volleyboll med Örebro i division 1 norra, berättar Lena. Det var högsta serien i Sverige på den tiden. Jag hade väl hyfsat bollsinne, var lång och ganska snabb.
Christer var en vass handbollsspelare i VIF Gute.
Att Christer och Lena hamnade på Gotland var mer eller mindre en slump. Båda sökte jobb som gymnastiklärare/idrottslärare när studierna på GIH var avklarade 1973.
– Vi kan väl stå ut ett år på Gotland, skrattar Christer när han berättar om beskedet att det fanns ett par lediga jobb på Solklintsskolan i Slite. Nu har vi snart bott på Gotland i 50 år.
Den där riktiga höjdhoppskarriären var över vid den här tidpunkten. Fyra medaljer på SM (ett guld, två silver och ett brons) åren 1968-1971 är finfina meriter, liksom flera finnkamper och framgångarna i USA. En femteplats på 2.14 vid EM i Atén 1969 rankar Christer också högt bland alla sina meriter. Där vara han bara tre centimeter från guldet.
Sverige hade på den här tiden flera riktigt duktiga höjdhoppare – Christer rabblar namn som Kenneth Lundmark, Bosse Jonsson, Janne Dahlgren, Rune Almén och han själv. Fem så starka höjdhoppare samtidigt hade Sverige aldrig tidigare haft. Och kommer troligen aldrig att få.
– Vi var fem man som slogs i världseliten.
22 år gammal rankades Christer Celion som världens sjätte bästa höjdhoppare.
Nu några icke så angenäma minnen Christer bär med sig. Första finnkampen inför sådär 60 000 åskådare på olympiastadion i Helsingfors var ingen munter upplevelse. Christer berättar:
– Jag var egentligen stolt som en tupp över att vara med i landslaget, men publiken började bua så fort jag tog av mig överdragskläderna och ännu värre blev det när jag skulle hoppa. Blev helt knäckt och klarade inte ens två meter. Minns att presidenten Uro Kekkonen, som själv är gammal höjdhoppare, var på plats, greppade mikrofonen och bad publiken att inte uppföra sig osportsligt.
En annan stark upplevelse är en landskamp mot Tjeckoslovakien i Prag ett år efter Sovjetinvasionen.
– Jag minns inget av själva landskampen, bara att när vi kom dagen före var det våldsamma demonstrationer i Prag, tårgasen läckte till och med in i den buss vi reste med genom staden. Då var vi rädda.
Christer Celion
Höjdhopp har ingalunda varit det enda Christer Celion sysslat med när det gäller friidrott.
– Jag var rätt bra också på 110 meter häck med 14,6 som personligt rekord och var med i en juniorlandskamp mot Finland. I 10-kamp nådde jag nästan 7000 poäng, var rätt allround och klarade de flesta grenarna.
Talang för de flesta bollsporterna fanns också hos Christer – handboll, basket och volleyboll. Störst avtryck här på Gotland gjorde han som handbollsspelare i VIF Gute åren innan avancemanget till allsvenskan. Handbollskarriären började redan i ett par klubbar på fastlandet innan flyttlasset till Gotland.
– Christer var spänstig, snabb, hade bra skott och var stark i försvarsarbetet. Minns en match i Sandviken då han satte två straffar under matchens sista 17 sekunder och säkrade vår seger, berättar Björn Ahrling som var lagkamrat med Christer de här åren.
– Det var roliga år, minns Christer. Men resorna och all träning tog mycket tid.
Lägg därtill att Christer och Lenas familj började växa med tre pojkar födda 1977, 1979 och 1983.
– Provade också på basket, spelade bland annat tillsammans med Paul ”Dino” Larsson.
Christer Celion
När vi ska sammanfatta Christer Celions idrottsliga gärningar får vi absolut inte glömma golfen där han gjorde stora insatser när Slite Golfklubbs bana byggdes och allt annat runt föreningen. Han är klubbens medlem nummer 13.
– Det jobb jag och många andra gjorde i klubben är jag riktigt stolt över. Idag har vi en suveränt bra bana och Lena och jag försöker komma ut och spela någon gång varje vecka
Segling är ytterligare en sport som Christer ägnat en hel del tid åt. Han har vunnit flera tävlingar här på ön i laserklassen.
Har du inga uppdrag som ledare eller tränare i IK Graip?
– Jag är 74 år och har gjort mitt. Men jag gläds åt att det just nu är så bra verksamhet i IK Graip.