"Jag ville inte låta idrotten styra mitt liv"

Redan tidigt visade Ellinor Björkman att hon var en stor talang i friidrott. Efter många år som idrottare ville hon göra annat.

Ellinor snör på sig spikskorna på Gutavallen.

Ellinor snör på sig spikskorna på Gutavallen.

Foto: Joel Nilsson

Friidrott2020-06-28 13:14

Ellinor Björkman (tidigare Sundstrand) visade tidigt att hon var en talang, hon satte många rekord där flera Gotlandsrekord fortfarande står sig än i dag.

Men efter Island Games på Bermuda 2013 kände hon att det kunde vara dags att lämna friidrotten, endast 19 år ung.

– Jag hade idrottat sen jag var åtta år, jag var oerhört seriös och noggrann med min idrott, men vid 18-19 års ålder ville jag inte att idrotten skulle styra mitt liv, jag ville göra något annat och inte bara tänka på idrott, säger Ellinor Björkman.

Hon är en ödmjuk och seriös idrottare, men i början tyckte hon det nästan var lite jobbigt att besegra andra idrottare.

– Jag sprang bland annat ett 800-meterslopp, jag låg där bakom och kände att jag kunde springa fortare, jag sprang om en tjej i loppet, men efteråt fick jag dåligt samvete, så jag gick fram och bad om ursäkt för att jag sprang om henne, säger hon och skrattar.

Men med tiden förstod hon att hon inte kunde be om ursäkt varje gång hon vann. Första medaljen tog hon i höjdhopp.

– Jag hoppade 95 centimeter och var jätteglad.

Sen radade hon upp segrar på löpande band, redan som 11-åring tävlade hon med de som var två år äldre för att få bättre konkurrens, hon var helt enkelt för bra för sin ålder.

Hon satsade på mångkamp och även de individuella grenarna och ett av de tidiga målen var att klara fem meter i längdhopp, det var en dröm hon hade som till slut uppfylldes.

– Samma dag som jag fyllde 13 år så klarade jag det i Sätrahallen, det var en drömgräns för mig och jag blev jätteglad.

2009 tog hon USM-guld i mångkamp och det har blivit många medaljer under åren.

Vad var det som drev dig?

– Jag hade en inre vilja och en inre drivkraft att vilja utvecklas hela tiden, det var nya mål hela tiden, man var sin egna värsta fiende, säger hon.

Men till slut kom dagen då hon kände att det var så mycket mer hon ville göra och som fått stå tillbaka under idrottssatsningen.

Island Games 2013 på Bermuda blev hennes sista stora tävling, sen började ett "vanligt" liv för henne där familj och barn finns i planeringen.

– Jag träffade mitt livs stora kärlek efter gymnasiet, vi flyttade till Luleå och pluggade, jag studerade till fysioterapeut och nu är vi gifta och bosatta i Visby, säger hon.

Ellinor jobbar nu som Rörelse- och hälsosamordnare på Region Gotland, där hon bland annat jobbar med att få in mer rörelse i vardagen för alla människor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!