Maja Almgren gjorde på tisdagskvällen comeback på tävlingsbanan i Tureberg Explosiva i Sollentuna.
Det var 25-åringens första tävling på ett år som mest varit hårt mot henne och där skadeeländet följdes upp med utmattningssymptom och en depression.
För att må bra igen valde hon att pausa friidrotten för att hitta tillbaka.
– Jag jobbar mycket med det fortfarande, säger Maja Almgren.
Istället väntade ett chockbesked under hösten.
– Mitt huvud har inte varit på topp och det har varit jättestruligt efter en bilolycka jag var med om för några år sedan. Jag svimmade ofta ett tag och i höstas fick jag andra problem som kollades upp och då upptäckte de att jag hade en liten tumör på hypofysen i hjärnan, säger Maja Almgren.
– Det var jättejobbigt för mig, mamma och pappa och särskilt innan vi visste om den var godartad eller inte, fortsätter hon.
Det skulle emellertid visa sig att tumören var godartad och det var förstås en stor lättnad, men fortfarande är tumören under utredning och hon vet inte om det kommer göras något kirurgiskt ingrepp.
Hur påverkas du av det här?
– Eftersom den sitter på hypofysen så stör den ut hypofysens normala funktion och det gör att mina hormonvärden inte är så bra och det påverkar i sin tur andra delar i kroppen. Jag har väldigt högt prolaktin och det brukar man ha när man är gravid så min kropp tror att jag är gravid. Det gör att jag mår jätteilla, spyr på morgonen och pendlar upp och ner i vikt.
– Men trots det har ändå kroppen mått så pass bra att jag ville ge friidrotten en ny chans. Samtidigt är det frustrerande att tänka på var och hur bra kroppen kunde varit utan det här. Det påverkar väldigt mycket så det är lite jobbigt.
I höstas sa hon till läkarna att hon att hon ville börja träna igen och jul och nyår firades med ett träningsläger i Spanien.
Och i tisdags var det dags för första tävlingen på ett år som i sin tur var den första sedan Island Games 2023.
– Det är egentligen osannolikt att jag är tillbaka med tanke på allt, konstaterar hon.
Det var en skön känsla att vara tillbaka och hon vann sitt försöksheat och slutade tvåa i finalen.
– Det var ganska bra startfält ändå. Jag sprang 7,94 i försöket och i finalen kom jag tvåa. Jag var väldigt glad och sprang till min tränare. Jag ställde upp helt utan förväntningar och krav. Det viktiga var att kroppen kändes bra. Friidrotten är ganska snäll och jag kan fortfarande träna med mina lagkamrater. Hade det varit en annan sport så kanske jag inte kunnat göra det på samma sätt.
De senaste årens bakslag har gjort att Maja Almgren numer tar allt dag för dag och har fått skruva ner kraven på sig själv.
– Jag får sätta upp nya mål efter hand. Nästa blir väl att komma ner till 7,80 för jag fattar att jag inte kommer att göra 7,40 idag.
Redan till helgen är det dags för en ny tävling när Täby Vinterspel avgörs i Sätra friidrottshall.
– Nu är det en ny nivå för mig och jag hoppas så klart att jag någon gång kommer tillbaka till min nivå. Jag känner att jag har så mycket kvar. Många andra hade nog helt gett upp vid det här laget.
Hur samlar du kraft?
– Jag vet inte riktigt. Jag tänker bara att det här är ett problem av alla andra liksom. Jag kämpar på när går det okej så får jag motivation av det. Det är inte så att jag blev akut sjuk på dagen eller så. Det här var ändå okej att hantera för nu vet vi varför jag mått som jag gjort. Nu kan jag förklara för andra varför det inte funkar varje gång.