– Det här var i början på 90-talet, säger Curre Johanson som var lagledare och coach på den tiden.
– Vi spelade tre eller fyra säsonger i division 1, alltså näst högsta serien Det är några år man minns med stor glädje. Vi hade även väldigt bra stöttning från klubben, Visby Golfklubb.
– Vi var ett riktigt härligt gäng som hade en jättebra sammanhållning, fyller Ulf Wigström på med. Vi tränade väldigt hårt, flera av oss bodde nästan här ute på Kronholmen. Minns att vi en gång tältade över natten för att hinna spela och träna så mycket som möjligt. Seriespelet var en viktig tävling man alltid såg fram emot.
Vi träffar Curt, 79 och Ulf, 57 en blåsig höstdag på Kronholmens anläggning.
– Vår målsättning då var i första hand att hänga kvar ettan och därefter etablera oss, säger Curre. Det här gjorde ju också att vi kom in och fick spela på jäkligt fina och välkända banor som till exempel Ullna, Drottningholm, Haninge, Ingarö och Kungsängen.
Hur var då Curre som ledare och coach?
– Väldigt bra, säger Ulf utan att tveka. Han satt ihop laget på bästa sätt, var alltid lugn och sansad.
Din styrka som spelare?
– Nja, säger Ulf och funderar ett tag. Det var nog närspelet, jag slog oftast kortare än de andra grabbarna.
Något du ångrar?
– Kanske att jag borde gett golfen en ännu större chans. Men då hade man också fått försaka mycket annat.
Seriespelet i division 1 – som innehöll både singel och foursome – höll Visby GK kvar på den höga nivån i några år i början på 90-talet. Några av de bärande spelarna försvann därefter till jobb och andra uppdrag på fastlandet och kunde därmed inte ägna lika mycket tid åt Visby GK och seriespelet.
Ulf Wigström tillhörde stommen i det klassiska laget tillsammans med andra välmeriterade spelare som Staffan Magnusson, Patrik Löfgren, Henrik Bergqvist och Peter Sigrén. Ett riktigt starkt femmannalag. Där bakom fanns bland andra Mattias Sippmanne och Mats Bengtsson samt ungtupparna Magnus Olsson (den mest lovande) och Niklas Ljunggren.
Ja, ni som minns de här namnen kan lätt räkna ut att det var ett starkt och homogent lag och tillika tuff konkurrens om de fyra ordinarie platserna vid varje seriesammandrag.
Staffan Magnusson, som precis börjat ett nytt jobb på Österåkers bana norr om Stockholm, var en av stjärnorna där på 90-talet. Han betonar flera gånger hur inspirerande det var med seriespelet.
– Oftast tävlar man ju individuellt mot varandra i golf. Nu fick vi spela tillsammans i lag och det var jäkligt roligt. Vi hade så fin sammanhållning. Vi var ett topplag i division 1, ett år var vi bara tre slag från avancemang till elitserien.
Henrik Bergqvist:
– Vi hade ett fantastiskt bra lag. Speciellt när det var seriespel, då spelade vi alla för det mesta som bäst. Vi trivdes så fint tillsammans och peppade varandra.
– Curre var dessutom så skön och avslappnad som coach. Han löste allt vid sidan om, satte aldrig någon press på oss spelare. Tror det var därför det gick så bra.
– Minns också en match då Patrik och jag spelade foursome, jag skickade ut bollen i höga brännässlor. Inga hårda ord, istället skojade vi om det i många år…
Henrik, idag bosatt i skånska Åhus, spelade därefter golf på heltid som pro under några år.
Peter Sigrén drar sig till minnes när han spelade foursome med Henrik på Lindö GK i Vallentuna.
– Den dagen var Henrik het med sina wedgar. Vi spelade ett par 5 och jag bad Henrik lägga upp bollen 100 meter kort green så löser jag resten. Bollen hamnade 30 cm från hålet och det blev en lätt birdie…
– Ett annat minne är att vi många gånger gjorde saker utanför golfbanan. En gång seglade vi utanför Waxholm med en tävlingsbåt när vi bodde på ett hotell där ute.
Inne i klubbrummet på Kronholmens bana i Västergarn pryder ena väggen en jättetavla med namn och årtal på alla som varit mästare på Kronholmen. I det här gänget är Staffan Magnusson överlägsen etta med inte mindre än elva titlar mellan åren 1990 och 2013. Ulf Wigström och Peter Sigrén har tre klubbtitlar var.
Även nästa generation på Kronholmen nådde den näst högsta serien. Men inte med riktigt lika stabilt spel.
– Vi var för bra för division 2 och för dåliga för division 1. Så vi åkte upp och ner under några år, minns Mats Bengtsson. Men även övriga gotlandsklubbar som Gotska, Gumbalde och När hade bra serielag på den tiden.
Lagledaren/coachen Curre Johansson, som emellanåt hade hjälp av Lasse Lindström som ledare, är också en välkänd och uppskattad profil på Kronholmen. Inte bara som coach och ledare för det här framgångsrika laget i början på 90-talet. Han har även suttit i flera styrelser och bidragit till att utvecklat banan och medlemsantalet där man är idag.
Men nu kommer vi slutligen till det allra häftigaste och unika då det gäller Curre Johansson. Han har faktiskt slagit en ”holk in one” på Kronholmen. Jo, ni läste rätt, det skall stå holk.
– Det var 1983, berättar Curre. Jag slog ut på gamla hål sju, fick lite snedträff och bollen hamnade i en fågelholk i ett träd intill fairway.
Alltså, bollen hittade märkligt nog in i det lilla, lilla hålet där fåglarna kryper in och ut.
– Det hördes tydligt hur bollen snurrade till där inne i holken, minns Curre. Vi lyckades också pilla ut den igen.
– Tror du är ensam i världen om den bedriften, skrattar Ulf Wigström.
Än idag sitter holken kvar längs banan och några minnesord från den unika händelsen 1983 finns även att läsa…