I förra veckans krönika tilldömde jag Super Nices möjlighet att vinna lördagens V75-1 från spår 12 lika stor som Sveriges fotbollslandslags chans att vinna mot Italiens dito. Och att möjligheten till succé faktiskt kunde ligga där och lura runt hörnet.
Tänk så nära det var att drömmen blev dubbelt besannad.
Hur det gick i fotbollen behöver vi inte påminna om men Super Nices avslutning fram till en andraplats är väl värd att suga på ett tag till.
Frågorna kring varför 4-åringen sedan ett par dagar nu står på Björn Goops träningslista vet vi som följt rapporteringen kring Sten O Janssons hälsotillstånd svaret på. Likväl känns flytten så förbaskat tråkig. Lite som om Zlatan nu plötsligt skulle återkomma i landslaget lagom till VM i sommar.
Sagan om den lilla individens stora prestationer blir liksom inte lika fin och känsloframkallande om den plötsligt börjar blandas upp med redan etablerade världsstjärnor, likt Ibrahimovic och Goop.
Och på tal om sagor skrivs det nya sådana titt som tätt i vår kära travsport. Den om Örebrohästen Lucifer Lane är lika spännande som viktig. Han är precis som Super Nice fyra år och kommer också från en liten proffstränare.
Gotlandsanknytning har även han genom sin tränare Thomas L Nilsson som är son till ö-födda Ingrid och Otto Nilsson. Samme Otto som under tiden han var i livet blev kuskchampion ett flertal gånger för 50-talet år sedan på Skrubbs. Lucifer har en egen fanclub som följer honom på hans segertåg genom landet.
Hur som helst hävdar Sten O med bestämdhet att Super Nice kommer lyckas utmärkt nere i Frankrike och det pratas så smått om en start i Criterium Continental där vinnaren är garanterad en plats i självaste Prix d´Amerique.
Som ni hör, sagan kring den som lär bli utnämnd till ”Årets häst” på Gotland bara fortsätter, om än i ”fel” regi numera.
Och så Zahara Goj som sina fyra år till trots redan fått nämnda utmärkelse två gånger om och som numera är såld och även hon på väg till trikolorens land för att gräva guld.
Vi har bara att acceptera att stjärnhästar kommer och går och att vi vackert får minnas dem genom att berätta sagorna om dem för varandra. Och vi vet alla hur den om Team Janssons fantastiska 4-åringar börjar. ”Det var en gång en liten gård som låg i Hejde socken på Gotland. Där bodde en liten travtränare och hans fru. En dag för inte så länge sedan köpte de två små hästar...”