Visby IBK och Albin Lundell hade ställt in siktet mot Djurgården.
Det skakade litegrann i början, sen växlade Visby IBK upp och hade till slut inga större bekymmer att vinna över Djurgården.
Tre nya poäng hämtades, och ett rejält grepp om en topp två-placering kopplades.
En ny seger i samlingen av många, och den här gången gick man som ofta segrande tack vare sin tyngd och bredd.
Tidigare i veckan diskuterades en annan seger, den mot Sirius, och där var ingången en annan.
En upprörd Kristofer Widlundh, tränare i Uppsala-laget, tog sats och svepte i väg en kritiksalva i Visby IBK:s riktning.
Han gillade kort och gott inte hur Visby IBK vann. Grovt sammanfattat: Visby IBK-spelarna var "barnsliga", "osportsliga", "dåliga vinnare" och Sirius-coachen menade också att Visby-laget har ett organisatoriskt problem att hantera.
Okej, stämmer det att världens mest osympatiska idrottsutövare sammanstrålat i en innebandyförening, eller handlar det här om något annat?
Sirius-tränaren Kristofer Widlundh, här i samtal med domaren, var kritisk till IBK-spelarnas agerande förra helgen.
I onyanserade kommentarsfält hittas ytterligheterna, men verkligheten befinner sig, möjligen, någonstans däremellan.
Om IBK-spelarna var barnsliga, osportsliga och dåliga vinnare? Det kan väl vara möjligt, jag vet inte vad som sades, men en provocerande motfråga kan också vara: Om så var fallet, är det så hemskt farligt och illa?
Spelare förväntas vara föredömen, det kan man vara på många olika sätt, men elitidrott handlar också i slutändan om att vinna. Det är så premissen ser ut, och för att vinna kan du skaffa dig alla möjliga vägar och redskap på vägen dit.
Du kan som fotbollslag låta bli att vattna gräsplanen när ett spelskickligare lag kommer på besök. Du kan efter ett VM-lopp bromsa på mållinjen som Petter Northug, och på så sätt spela ett mentalt spel med dina motståndare inför kommande tävlingar.
Du kan också bygga en vi mot dom-dynamik och uppfinna konstruerade fiender för att mobilisera all energi.
Det går också, som IBK:s Jesper Lagemyr, att bära in en högtalare på innerplan efter matchen i lördags och spela en Sirius-låt, bara för att massera in segern ytterligare inför ett eventuellt kvalspel i vår.
Tycker alla om det? Är det alla gånger snyggt? Nej, och det är helt okej.
I Visby IBK finns ett koppel av spelare som går ut med på planen med hela känsloregistret i full aktivitet, och med spelare som vill göra allt för att vinna händer saker.
Det ser stundtals inte perfekt ut, men det är också det som är idrott. Berättelser skapas, liksom konfliktytor.
I en sportvärld som blir alltmer tillrättalagd, med Netflix-dokumentärer utan riktiga frågor eller contentskapande internationella stjärnor levande i en parallell värld, föredrar jag känslor och en air av äkthet framför spelare som lika gärna skulle kunna vara AI-genererade.
Vad man sen tycker om det som händer är upp till varje enskild betraktare.
Kim Ganevik efter ett av målen mot Sirius.
Sirius tränare menade även att Visby IBK har ett organisatoriskt problem att agera på.
Jag har bara följt IBK på nära håll under ett års tid, och har förstått att laget historiskt sett pekats ut som kaxigt och kontroversiellt. Men dåtid är en sak, nutid en annan, och kanske är Widlundhs utspel delvis också ett sätt att vinna matcher i framtiden?
För varför fokusera på en 2–8-förlust när du kan flytta eftersnacket i annan riktning och sätta motståndaren i rubbning?
Det finns, i de allra flesta sporter och i många lag, spår kvar av en töntig machokultur, men jag upplever att det finns en medvetenhet i IBK kring de här frågorna, och man har ett pågående värdegrundsarbete lett av coachen Peter Rung.
Om det är ett initiativ som ger resultat vet jag inte, men föreningen tycks i alla fall inte vara en verkstad utan reflektion och diskussion.
Tidigare i år satte vi på Helagotland en mikrofon på Visby IBK:s tränare och klubbchef Joakim Bandholtz. Det var i förlustmatchen mot Gävle, och det landade, precis som mot Sirius, i en känsloladdad och het match.
Någon dag efteråt satt jag själv ned med Bandholtz, och han var tydlig med att han inte hade gillat det han sett.
Han ville “stå för något annat”, tyckte att hans känslor tog över för mycket och skapade ett "hetsigt bås".
Hur båset kommer att se ut resten av säsongen återstår att se. Troligen kommer känslor att svalla men tydligt är att Visby IBK lever kostnadsfritt i konkurrenternas huvuden, och den här minidebatten gör vårens kvalspel än mer spännande.
Kommer lagets kompromisslösa inställning till att vinna leda till ny kritik – eller hela vägen till SSL?