Veckans taco-os har precis lagt sig i Sveriges kök, soffläget är initierat för de allra flesta. Men i Södervärnshallen har fredagens kvällsträning precis börjat. Endre IF:s JAS-lag består av strax över 20 tjejer som bytt fredagsgodiset mot skottövningar och konditionsträning.
– Det är klart det kan kännas lite segt att släpa sig hit efter en hel vecka, men det är kul att träffa laget och efteråt vet man att det är helg på riktigt, säger Liv Robertson som spelar center i laget.
Efter vinterns seriepaus ligger det gotländska damlaget fortfarande långt ned i tabellen.
Svaret på frågan om varför det ser ut så skulle kunna hittas i spelarnas varierande ambitionsnivå. I många andra lag är det de snabbaste, säkraste och hårdast satsande som får spela matcherna. I Endres JAS-lag får alla vara med, oavsett om man spelar för att det är kul eller för att man hoppas bli del av eliten.
– Vi vet av erfarenhet att om man spetsar till lagen för tidigt så tappar man spelare på ett eller annat sätt. Och det blir snabbt ett problem, inte bara i innebandyn, säger Martin Denstedt som är utvecklingskonsulent på Endre IF.
Thomas Bark är en av kvällens tränare, han fyller i:
– Jag har själv varit med och spelat i toppade lag och jag har själv förlorat min plats i laget vid toppningar. Min fasta syn på det hela är att barnidrott och toppning inte passar ihop.
– Det blir orättvisst när faktorer som att vara född tidigt på året spelar in så pass mycket. Någon växer till sig och är plötsligt mycket snabbare än alla andra. Ges bara möjligheten att spela vidare minskar sådana skillnader med åldern, säger Martin Denstedt.
Är det värt att tappa i tabellen för att låta fler spela?
– I klubbens policy står det att upp till och med JAS är inte tabellplaceringar och matchvinster det viktiga. Att spelarna kommer hit och tycker det roligt är vad vi fokuserar på, säger Thomas Bark.
Tilda Nilsson är back och ser positivt på upplägget.
– Vi får chansen att se potential i allihopa. Det är roligt att alla får samma chans att vara med och spela.
Och Liv Robertson håller med.
– Visst är det tråkigt om någon känner sig tillbakahållen och vill kunna spela mer och på en högre nivå. Men jag tycker ändå att det är bra som det är just nu.