Det var upplagt för innebandyfest i Ica Maxi Arena, och vilken fest det blev. Inför 1 800 åskådare (publikrekord i arenan) levererade Visby IBK på ett sätt som lämnade endast ett gäng Umeåbor gruvligt besvikna.
Det finns tillfällen då idrottens dramaturgi skapar en inramning som skulle vara svår för en manusförfattare att matcha. Det här var ett sådant och det var inget annat än en ynnest att uppleva det på plats.
När den så oerhört efterlängtade SSL-statusen uppnåddes kunde det inte ske på ett bättre sätt, på hemmaplan kryddat med en rejäl portion dramatik.
Pressen var på gotlänningarna och att då kunna växa med uppgiften för att ta det hela vägen in i kaklet, det är oerhört starkt. Som kapten för skutan och med tanke på säsongens dalar och toppar ska tränare/sportchef/IBK-fanatiker Joakim Bandholtz ha en stor eloge. Efter slutsignalen var han mållös, decenniers slit och jakt efter en plats i innebandyns finrum är äntligen över.
– Jag orkar inte ens tänka, jag är helt färdig. Det här är helt sjukt, säger Joakim Bandholtz.
Den mångåriga poängkungen Wilmer Viinamäki var lika tagen som sin tränare.
– Det är helt fantastiskt. Det var för det här jag kom till Gotland, och det har varit tungt några år. Det är så oerhört mycket känslor just nu.
Visby inledde bäst och ledningen efter första perioden, efter mål av Daniel Gonzalez Palm och Markus Jovic, var helt i sin ordning. Visby visade med råge att man kunde hantera det omgärdande trycket.
Scenförändringen i mittenakten var påtaglig, men har setts tidigare i den här matchserien. Gästerna var knivskarpa i upptakten av period 2, Martin Stolt tvingades vittja sitt nät tre gånger på fem minuter.
I tredje gick Visby ner på två femmor och tog omedelbart kommandot. Utdelningen kom efter fyra minuter, då den formidabla Ville Hirvisuo kliniskt avslutade ett mönsteranfall. Finländaren var matchens gigant, och då var det i rejäl konkurrens av Daniel Gonzalez Palm.
Thorengruppen började se alltmer ängsliga ut, när Daniel Gonzalez Palm smällde in det förlösande ledningsmålet kom så var det helt i sin ordning.
Publikens reaktioner lät inte vänta på sig, stämningen i den tredje var elektrisk.
Ett ögonblicks bristande fokus från Putte Jansson innebar dock ett ödesdigert bolltapp och sekunden senare var det kvitterat.
Men det här var Visbys kväll, och inte en match utan att Tommy Bolin målar. Därefter 7–5 i öppen kasse innan publiken fick våndas i slutsekunderna efter en slumpreducering.
Hatten av för Visby IBK, den här showen kommer jag minnas för lång tid framöver.