Hugo Lindberg gör sin första säsong i Visby IBK och har redan blivit en publikfavorit.
Den uppoffrande spelstilen, attityden och förmågan att växa i de stora matcherna ligger till grund för det.
– Jag har alltid varit känslomänniska. Jag är ett sladdbarn och har två bröder som är sex och åtta år äldre. Ända från när vi spelade landhockey ute på gatan. Jag fick ta skit från dom i tidig ålder och där började det, säger han.
Hugo Lindberg har sedan de tuffa matcherna på gatan i Umeå byggt hela sitt spel på just känslor, men det har inte alltid varit det lättaste.
– Jag har lärt mig hantera mina känslor, när jag var yngre kunde jag hitta saker att gnälla på bara för att få ut något. Nu kan jag bli förbannad, men jag bättre på att analysera och hålla det inom mig. Skulle jag sluta visa känslor så slutar jag att spela innebandy. Då hade det inte varit roligt längre.
22-åringen klev så sent som häromhelgen fram två gånger om under tredje perioden mot AIK. Just mot det motståndet behövde han ingen extra tändvätska.
– Jag är hammarbyare så det bara sjunger om det så att det var mot AIK gjorde det ju ännu skönare, säger Hugo som höll kvar sitt lag i matchen genom att göra 4–3 och 5–5 i 7–6-segern.
Känslan att få göra mål på AIK?
– Det svartnade för ögonen. Just den här segern var oerhört skön med tanke på veckan vi hade bakom sig och hur matchen artade sig under 60 minuter.
Vinnarskalle är ett annat ord för Hugo Lindberg som innebandyspelare och det märker även medspelarna av på träningar.
– Det finns folk som tycker att skillnaden är som dag och natt när jag vinner och förlorar tvåmålsspelet på träning, skrattar han och fortsätter:
– Jag kommer fram så mycket bättre som innebandyspelare i matcher som betyder något.
Förmågan att prestera mot de bra lagen och underprestera mot de sämre har varit ett återkommande bekymmer för Visby IBK den här säsongen.
– Det är nästan som två olika sporter att möta lag som Täby och Sätra jämfört med AIK eller Nykvarn. De sämre lagen ställer fem gubbar på egen sida av mittlinjen och sedan blir det upp till oss att hitta lösningar på det. Mot Sätra fick vi en bra start och då blir det lättare, men mot Täby får vi psykologiskt jobbiga mål mot oss. Det blir som en börda för oss när vi ska styra matcherna, men inte får det att lossna från start. Istället tappar vi tålamodet och blir stressade.
Bara några dagar före AIK hade huvudtränaren Anton Olofsson sagt upp sig. Därför var segern viktig för Visby IBK.
– Alla tycker olika om det, men nu vet vi att det är vi som är här som tillsammans med Emil Zetterberg och Stefan Mörk som ska göra det. Vi kan inte skylla på nån annan.
Även om beskedet var chockartat har indikationer funnits.
– Jag sitter i kaptensstaben med Wilmer (Viinamäki) och Jesper (Eliasson) och vi har fått ta ett större ansvar på träningarna genom att hjälpa till att pusha på och bidra med energi.
Segern mot AIK var ett trendbrott efter att Visby förlorat tre raka mot det tidigare Solnalaget.
Nu väntar ytterligare en måstematch för Visby och en speciell sådan för Hugo Lindberg.
Hugo Lindberg lämnade Gävle för Visby och samtidigt botten mot toppen, men så här långt in på säsongen är det hans gamla lag som sitter på den fjärde och sista kvalplatsen med fyra poäng mer och två matcher mindre än Visby.
Visby tvingades efter AIK-mötet att pausa verksamheten och ställa in hemmamötet med Bele Barkarby till följd av covid-19.
Värvningen av fixstjärnan och den förlorade sonen Billy Nilsson är den stora anledningen till Gävles klättring i tabellen.
– Ja, jag har många bra vänner där och trivdes med folket. Lite gliringar får man ta. Vi har ännu en vår framför oss och jag tror på det vi håller på med. Jag kommer inte säga något om Gävle innan säsongen är slut.
Har du ångrat flytten med tanke på Gävles säsong?
– Nej, jag trivs skitbra här. Det finns inget jag ångrar. Det mesta har slagit mina förväntningar och då hade jag ändå höga förväntningar.
För Hugo Lindberg var publiken en stor orsak till klubbytet.
– Särskilt eftersom jag spelar så mycket på känslor. Nu har det varit lite fram och tillbaka, men jämfört med Gävle är det helt annorlunda sett till intresse, publik och media.
Vad talar för att ni trots det bekymmersamma tabelläget ska nå kvalplats?
– Vi vet vad vi kan. Det finns kvalité i laget, men vi behöver lära oss att gå in och göra en dag på jobbet. Jag måste höja min lägstanivå. Vi har satt oss i den här sitsen och vi behöver hitta ett sätt som lyfter oss. Vi har pratat mycket om att ha kul för annars vinner vi inte och vi behöver vinna alla matcher vi har kvar.
Det finns också ett löfte han gav klubbchefen Joakim Bandholtz.
– Jag har lovat att inte lämna klubben förrän vi gått upp i SSL. Det tänker jag hålla.