Krister Fingal valdes som ordförande för FC Gute våren 2013.
Då visste han inte att klubben var i det närmaste bankrutt.
– Jag gick in i det här i tron att det var god ekonomi och ordning på allt. Hade jag vetat hur det såg ut hade jag nog aldrig tagit uppdraget, säger Krister Fingal i dag.
Det dröjde inte länge innan han insåg allvaret i den ekonomiska situationen.
– Då var det för sent för att kliva av, då var jag ju redan ordförande, säger han och ler.
I dag är det ekonomiska stålbadet är över, men fortfarande predikar den snart 50-årige affärsmannen kostnadsmedvetenhet och försiktighet.
– Vi får aldrig försätta oss i samma situation igen. Klubbens existens var äventyrad.
I dag berättar Krister Fingal för första gången om hur det gick till när Gute reste sig på nio. Krister Fingal tog på sig uppdraget att städa och försöka reda ut en bokföring som av revisorerna beskrevs som en soppa.
Klubben kontaktade revisionsbyrån Grant Thornton som uppskattade att det skulle ta en arbetsvecka att reda ut bokföringen och Gutestyrelsen konstaterade att kostnaden var för hög.
– Revisorn skrev inte på bokslutet det året. Det gick inte, det var en fruktansvärd röra. Men styrelsen fick ansvarsfrihet och vi fick klubba igenom ett bokslut som ej var underskrivet av en revisor, säger Guteordföranden.
Resultatet för 2014 blev att klubben gick back 770 000 kronor.
Totalt uppgick skuldberget till över 1,5 miljoner kronor och flera hundratusen kronor saknades. Det slutade i en polisanmälan som senare skulle läggas ner i brist på bevis.
– Man ska veta att en och en halv miljon är oerhört mycket pengar för en förening av den här storleken, konstaterar Krister Fingal.
Krister Fingal samlade ihop styrelsen och drog igång en total genomlysning av föreningens ekonomi. Allt från korvpris och kiosksortiment har gått via ordföranden.
– Jag gick igenom allt. Jag ifrågasatte varje kostnad. Helst ville jag få bort den eller åtminstone sänka den. Jag tror jag kan varenda post.
Åtskilliga timmar gick åt att upprätta amorteringsplaner med fordringsägare som var på väg att tappa tålamodet.
– Det var en helt annan kultur då. Föreningen hade dopat sig på Alexander Gerndt-pengar. Dåvarande styrelsen gjorde sitt bästa och mycket bra med värdegrund och profil. Men, kansliet var mer i omklädningsrummet än i pärmarna.
Därefter har ekonomin bit för bit sanerats och klubben har faktiskt börjat tjäna pengar.
– Jag är ju affärsman och säljare. Jag har varit vd i stor del av mitt liv så det här borde jag kunna.
GA Cup har efter Fingals inträde blivit föreningens kassako och tillför klubben drygt 250 000 kronor.
– Det var en trevlig turnering med 167 lag, men vi tjänade knappt några pengar på den. Vi var tvungna att sänka produktionskostnaderna och höja intäkterna, främst genom att få upp deltagarantalet. Det är en otroligt bra produkt vi levererar som vi tjänar en bra slant på varje år. GA Cup är otroligt betydelsefull för vår verksamhet och vi tror att vi kan tjäna ännu mer pengar på den.
En annan inkomstkälla som Krister Fingal nämner är lottförsäljning. Dels klubblotten med ett årligt netto på cirka 50 000 där varje spelare i föreningen har i uppgift att sälja lotter, men också lottförsäljningen vid matcher.
– I dag tjänar vi cirka 4 000 kronor per hemmamatch på lotter. Det är över 50 000 kronor på en säsong under de här fyra åren rör det sig nästan om en kvarts miljon.
– Det här tänket i allt har räddat föreningen, men det är inte bara jag utan vi är flera, i princip hela föreningen, som är delaktiga i det här. Det ger en enorm effekt och det är egentligen företagande. Att varje dag gå till jobbet och försöka göra det lite bättre.
För medlemmarna har den ekonomiska åtstramningen lett till allt mer ideellt arbete.
– I en krissituation sluter alla upp och även A-lagsspelarna. De har bidragit otroligt mycket och jag tror att de numer känner en annan trygghet trots att de ibland får ett nej. Å andra sidan så får de lönen i tid, det fick de inte alltid tidigare. Jag tror att alla ställer upp om man känner att man får något tillbaka.
När den ekonomiska saneringen var tre personer anställda på kansliet (100 procent, 80 procent och 50 procent). I dag är Fredrik Karlsson (50 procent) och Mikael Persson (25 procent) på kansliet.
– I övrigt handlar det mest om ideellt arbete till stor del även om alla har någon form av ersättning.
På årsmötet tidigare i måndags kunde Krister Fingal inför medlemmarna konstatera att den ekonomiska krisen är över.
– Vi har betat av en och en halv miljon på fyra år, men det har nästan varit anorektiskt. Så låga kostnader som vi haft går inte att fortsätta med. 2016 var en milstolpe. Då betalade vi den sista amorteringsplanen och blev skuldfria. Vi har ett banklån kvar i och för sig, men det är ett sunt lån.
Underskottet var vid årskiftet 390 000 kronor, men under kontroll. Årsresultatet för 2016 slutade med 150 000 kronor plus.
– Vi har nu har en ekonomi i balans och det är en fantastiskt skön känsla. Vi klarade det samtidigt som vi tog hem spelare som Martin Silva, Sebastian Starkenberg och Mikael Rynell under året.
Nu satsar klubben uppåt och för första gången på länge har man United, U16-lag, U17-lag och U19-lag i regionalt seriespel.
– Vi har visat att man kan satsa sig ur en kris. Nu måste vi bygga upp ett kapital så att vi klarar division 1. Går vi upp är ju meningen att vi ska vara kvar där och fortsätta att utvecklas och stärka positionerna. Vi vill ju inte gå upp och åka ur direkt. Eller att det går ut över andra delar av vår verksamhet. För A-laget måste bemannas med gotlänningar, allt annat är orealistiskt. I dag har vi en ekonomi för det.
Division 1 är det närmaste målet, men hur ser det ut på längre sikt?
– Finns inget slutmål. Vi vinner gärna allsvenskan men det får inte äventyra ekonomin. Det får aldrig bli som det en gång var.