GA-sporten träffar Peter Jakobsson hemma i huset i Visby. Det är mitten av juli och han ger ett avslappnat intryck.
– Ja jag får passa på nu, sedan när säsongen är igång lär jag inte hinna mer än kanske tio dagar totalt på Gotland. Nu njuter jag av att spela golf, gå på någon konsert eller gå ut och äta en bit mat någon kväll. Visby och Gotland är ju fantastiskt, särskilt den här tiden på året, säger Peter Jakobsson.
Samtidigt finns jobbet ständigt närvarande. Den primära uppgiften är att se till att FBK har ett slagfärdigt och konkurrenskraftigt lag att ställa på isen, men det är mycket annat som innefattas i en sportchefs arbete.
– Det går aldrig att koppla bort det. Nu är truppen färdig sedan en vecka tillbaka men det är ständigt praktiska grejer som ska ordnas. Det kan röra sig om allt från spelarnas bilar och lägenheter till att stämma av med läkaren som ska operera en spelare inom kort. Periodvis är telefonen hopväxt med örat.
Han räknar kallt med att det kommer bli intensivt, särskilt den första säsongen.
– Som ny vill jag vara med och peta i allting, så att jag får en överblick och lär mig allt som rör klubben. Efterhand kommer jag nog lugna ner mig lite, säger han med ett skratt.
Peter är samtidigt noggrann med att betona att han verkligen inte har någon anledning att klaga.
– Jag lever ju i en dröm. Man kan vända på det och säga att jag aldrig jobbar, för det här är det häftigaste och roligaste jag vet.
När Färjestad den 20 februari utnämnde Jakobsson som Håkan Loobs efterträdare kom det som en överraskning för de flesta.
– Jag tror inte att det var någon som såg den komma, inte jag heller om jag ska vara helt ärlig. Jag har aldrig funderat på att vara sportchef i Färjestad.
Hur gick det här till?
– Jag har under 6-7 år jobbat med klubben gällande pension och försäkringar, på så sätt har jag varit där väldigt mycket och lärt känna organisationen. De senaste 3-4 åren har jag tack vare sonen Carl (juniorlandslagsspelare och FBK-talang) sett väldigt många matcher, 120-130 matcher om året. Då har jag sett Färjestad väldigt mycket, både A-laget och juniorerna.
Hur fick du reda på att du över huvud taget var påtänkt?
– I mitten av januari så var det en fågel i Karlstad som viskade till mig att mitt namn nämndes i diskussionen. Sedan ville Stefan Larsson (Färjestads VD) träffa mig för ett möte. Under mötet började det knottra sig lite på armarna och hoppa runt lite i hjärtat.
Efter mötet gick processen relativt snabbt. När erbjudandet kom så var det en självklarhet att tacka ja.
– Såklart, jag tvekade inte en sekund. Nu är barnen tillräckligt stora och jag har en väldigt förstående fru.
Att vara sportchef i en storklubb som FBK är en utsatt position. Det är många som kommer ha åsikter om Jakobssons insats, och i en resultatstyrd miljö kan det svänga snabbt.
– Skulle jag ta åt mig för mycket av det som sägs, både negativt och positivt, så skulle jag nog bli ganska konstig och nästan schizofren. Det är bättre att försöka stå stadigt och inte sväva iväg åt det ena eller andra hållet. Självklart är jag beredd på att det kan börja blåsa en del om det blir några förluster i rad, men det är naturligt.
Jakobsson medger utan omsvep att det känns väldigt speciellt att ta över efter Håkan Loob, Gotlands störste ishockeyprofil genom tiderna.
– Jag har ju alltid sett upp mycket till Håkan och gör så än i dag. Jag kommer ihåg när jag spelade i Tingsryd och han ringde för att få mig till Färjestad, jag trodde inte att det på riktigt var Håkan som ringde och jag var nära att lägga på.
Klubben vann sedan SM-guld både 1997 och 1998, Jakobssons två första år i klubben och Loobs två första år som sportchef.
Och nu ska du axla Håkans mantel i FBK?
– Hur man än vänder och vrider på det så är det en helt omöjlig uppgift. Han är en av de största ledarna inom svensk idrott, det är närmast unikt att vara kvar under så lång tid på en utsatt position.
Känner du någon press?
– Nej, jag gör faktiskt inte det. För vem som än hade klivit in, så hade det inte gått att ersätta honom rakt av.
Färjestads sportsliga organisation har i år genomgått en övergripande förändring. Utöver Loob har tränaren Leif Carlsson tackat för sig och även Thomas Rundqvist har lämnat sin post som ungdomsansvarig i klubben. Tre tunga pjäser som är väldigt starkt förknippade till Karlstad och Färjestad-familjen. Ny huvudtränare är Johan Pennerborn, i fjol assisterande coach under Carlsson.
– Jag tror det kan vara positivt att de här förändringarna sker samtidigt, att vi tillsammans påbörjar en ny era i klubben.
Anrika Färjestads meriter har på senare år varit skrala. Senast de vann SM-guld var 2011 och de senaste säsongerna har de blivit utslagna i åttondelsfinalen 2015 och i kvartsfinal 2016 samt 2017. Inte bra nog helt enkelt.
– Nej, i Karlstad är det inte tillräckligt bra. Styrelsen har uttalat tålamod för den nya organisationen, men vi strävar alltid efter att vinna. I år har vi satt målet att åtminstone nå semifinal, då får vi också spela CHL. Jag tycker att vi har truppen för det, säger Peter Jakobsson.