– Ja, den där resan minns jag mycket väl, säger Tommy när vi träffas 49 år senare i hans sommarhus i Vibble. Vi gotlänningar hade jätteskoj och Sverige knep bronset.
Att få uppleva VM i ishockey live var för fyra av oss fem i bilen stort och inte direkt vardagsmat. För Tommy Töpel har det blivit det. Smått osannolika 41 VM-turneringar (svenskt rekord?) har han, hittills, upplevt på plats. Den första redan 1949 på Stockholms stadion.
– Jag var fem år gammal och fick sitta på farsans axlar. Från de matcherna minns jag inte så mycket, men de svenska VM-gulden 1953 och 1957 kommer jag väl ihåg. Jag följde matcherna på radio och vid VM i Stockholm 1963 fick jag vara fanbärare åt Sovjets landslag.
Tommy Töpel, född och uppvuxen på Söder i Stockholm, är mannen som sysslat med det mesta inom svensk ishockey och till viss del styrt hela hockeyskutan. Vi återkommer till det. Den unge Töpel (hette då Jacobsson i efternamn) började spela ishockey i kvarterslaget Cigarrlådan innan han gick över till Hammarbys juniorlag.
– Sista året fick jag komma upp i A-laget som då spelade i allsvenskan, men vi åkte tyvärr ur. Då gick jag till Djurgården där jag spelade ett par år innan jag blev skadad och tvingades hoppa av elitsatsningen.
Ni som inte är purunga och intresserade av sport minns säkert att Tommy, idag 75 år, bodde och arbetade på Gotland under en tioårsperiod 1965-1975. Och han har ingalunda övergivit ”öjn”. Huset på Ringgatan i Vibble får besök varje sommar.
Det är en regnig sommardag när jag träffar Tommy. Han har drabbats av svår sorg, blivit änkeman. För bara ett halvår sedan avled hustrun Agneta, (Visbytjej, född Österling) i cancer. Snabbt och brutalt.
– Cancern satt i bukspottskörteln som sprack. På tre dagar var det över, berättar Tommy som har två döttrar som varit ett värdefullt stöd under den här tiden.
Det var diverse känningar och kontakter inom både ishockey och fotboll och givetvis frugan Agneta som fick Tommy att överge Stockholm och flytta till Gotland. Han lyckades under en kortare period spela till sig en ordinarie plats i Gutes fotbollslag.
– Kommer speciellt ihåg att vi gjorde en kanonmatch mot Sirius i cupen, tror vi föll med uddamålet.
Men det de flesta minns är att Tommy var en av förgrundsfigurerna i Romas ishockeylag i näst högsta serien - teknisk, snabb och med fin blick för spelet.
Han minns och rabblar Romaspelare från den tiden – bröderna Erland och Kurt Ljunggren, bröderna Stig och Owe Hejdenberg, Kenneth Hedström, Christer Andersson, Kjell Larsson, Lasse Kullander…
Tommy har sedan många år sitt fasta boende i Trollbäcken söder om Stockholm och har hockeylaget Tyresö Hanviken – ofta i samma serie som Visby Roma - inpå knutarna.
– Jag håller självklart på Visby Roma när de möts. Jag har mitt hjärta kvar i laget.
Under de tio åren här på Gotland jobbade Tommy som både lärare, idrottsinstruktör och bollkonsulent (steg 4-tränare i ishockey, fotboll och bandy) vid Gotlands Idrottsförbund.
Troligen vågar vi påstå att det var Tommy som upptäckte en viss Håkan Loob och gav honom värdefullt stöd.
– Först såg jag honom spela tennis som 10-åring, han var helt otrolig.
Sen ”snackade han in” Håkan i pojklandslaget i ishockey även om han mötte en del motstånd från övriga ansvariga. ”Ta med den där gotlänningen” hördes det till slut från en i församlingen. Debuten i pojklandslaget blev lyckad.
Därefter tipsade Tommy Djurgården om den gotländska talangen, men där var intresset ljumt. Färjestad då, kunde de vara intresserade?
– Jodå, de värvade Håkan, men de var kloka nog att placera honom hos Des Moroney i Karlskrona en säsong där han också hade storbrorsan Peter som trygghet. Resten är ju historia…
Det finns en hel del positivt från tiden som öns bollkonsulent Tommy kan ta åt sig äran av.
– Man kan nog säga att jag är pappa till Krullis cup i fotboll. Jag pratade och tipsade Lennart ”Krullis” Johansson som då var ordförande i Gotlands Idrottsförbund och bad att få ha med hans namn. Inga problem från hans sida.
Krullis cup är ju den inomhusturnering i fotboll som spelas mellan klasslag på sportlovet i februari. Populär år efter år.
– Jättekul att den lever vidare, tycker Tommy.
En stund efter det att jag lämnat Tommy i Vibble ringer telefonen. Då vill Tommy gärna berätta att han i egenskap av bollkonsulent såg till att det gotländska fotbollsdomarna fick gå förbundsdomarkurser och 1973 fixade han så att sju-åtta domare fick resa till Malta och se VM-kvalet Malta-Sverige och samtidigt plugga regler.
– Det var nog ganska unikt på den tiden.
Nu lämnar vi Gotland för det som gjorde Tommy till ett känt och aktat namn i idrottssverige är det jobb han lagt ner på ishockeyn nationellt och internationellt. Först som ungdomskonsulent vid Svenska Ishockeyförbundet.
– Jag var ansvarig för TV-pucken i nio år, har haft hand om pojk-SM, startat turnering för 14-åringar och varit assisterande förbundskapten för junior- och ungdomslandslagen.
De där uppdragen och några till skötte Tommy så pass bra så att när det var dags att anställa en ordförande i Serieföreningen Elitishockey – som senare blev Hockeyligan – gick jobbet till Tommy.
– Jag fick två veckor på mig att fundera. Givetvis hoppade jag på jobbet, säger Tommy. Jag har fått uppleva 41 VM-turneringar, sex OS, säkert 200 NHL-matcher, Canada cup…
Är det inte för mycket med VM varje år?
– Håller med, jag har motionerat om VM vartannat år, men inte fått igenom det. Men som i all annan idrott är det pengar som styr. Avsikten med VM varje år är också att få med fler länder och därmed bredda sporten.
När Tommy tänker tillbaka på de insatser han gjort för svenska ishockey nämner han bland annat införandet av proffsdomare, avsevärt förbättrad ekonomi, utvecklat TV och sponsoravtal och han har även fått igenom en rad regeländringar.
Du har väl kvar vissa uppdrag har jag förstått?
– Hockeyligan ringer ibland och vill ha hjälp med allt möjligt. Kan till exempel få uppdraget att resa runt på matcher och kolla så att målvaktsskydden inte är för stora. Man är tydligen inte helt bortglömd.
Du är heller inte bortglömd bland NHL-klubbarna?
– När det arrangeras NHL-matcher i Sverige och övriga Europa blir jag inbjuden med gratis resa och uppehälle. Inte alls dumt.
Kollar du på den gotländska idrotten nu när du bor i Vibble?
– Brukar traska bort till grabbarna i Vibble Stenvarpasällskap. Alltid trevligt att snacka lite idrott med gotlänningar.