Ishockeyn var en stor del av Sudretfostrade Jesper Hoffmans liv, han ville ge hockeyn en rejäl chans och flyttade till Södertälje 16 år gammal för att gå på hockeygymnasiet.
Nu, 12 år senare är han precis tillbaka efter en lång rehabilitering efter en hjärnskakning.
– För en månad sen började jag jobba full tid, men behöver ändå vila en stund på eftermiddagen för att jag ska orka, säger Jesper Hoffman.
Han jobbar som resurs på en skola.
Hjärnskakningen 2017 var hans sjätte hjärnskakning och det var den som satte stopp för hans fortsatta karriär och han var tvungen att ta det jobbiga beslutet att lägga av med hockeyn som varit hans liv och som han var förknippad med.
– Det var ett tufft beslut, man hade många tankar när man insåg att det var slut, det har varit jobbigt, jag blev deprimerad, men fick till slut inse att jag får skaffa mig en ny identitet som inte innebär att jag är hockeyspelare, säger han.
Vad hände innan dess?
– Jag var i Södertälje i tre år, tränade med a-laget och hade ambitionen att ta en plats, men det var några nya som var före och jag gick till Björklöven i division 1 i stället. Där fick jag bland andra möta Icebreakers med "Foppa", det var häftigt, säger han.
Sen blev det Väsby, som då tränades av tidigare Sudrettränaren Göran "Tjorven" Lindqvist och Romalegendaren Mikael Carlsson.
– Det blev en säsong, var sen sugen på att spela med Visby Roma, men så blev det inte.
Jesper Hoffman hamnade i stället i division 1-laget Nittorp med knappt 200 invånare dit flytten ställdes och där är han kvar än.
– Nittorp är väldigt litet, farsan brukar säga att "en nysning så har man passerat Nittorp". Men det var ändå lite häftigt att den lilla orten då hade ett hockeylag i division 1 och ett damlag i fotboll i ettan. Tyvärr åkte vi ur ettan och även tvåan, säger han.
Men det har varit en tuff tid med bland annat hjärtsäcksinflammation och sen då den senaste hjärnskakningen.
– Jag har åkt på det mesta.
Men det finns även mycket positivt som hänt honom i Nittorp, han träffade sin sambo och nu har de en dotter på 1,5 år och bor i hus.
Och kontakten med hockeyn är inte helt avslutad han är kvar i Nittorp, men nu som en av ledarna i klubbens J20-lag.
– Det känns ändå kul att man ännu kan få behålla kontakten med sporten, säger han.
En sport som han växte upp med och levde för, men som tagit en annan riktning.