Jacobsson i duell med en motståndare.
Robin Jacobsson avslutade en lång och framgångsrik karriär som ishockeyspelare för drygt ett år sedan. 35-åringen som är född och uppvuxen på Gotland, men som i ung ålder flyttade till Stockholm, har varit i SHL-klubbar som Luleå, Brynäs och Leksand innan han gjorde sina sista matcher i Tyresö/Hanviken i Hockeyettan. Jacobsson var då utlånad från allsvenska AIK.
– Det var en strulig säsong och när AIK bytte tränare mitt i ville han bygga sin egen trupp. Där ingick inte jag och det var då jag hamnade i Hanviken. Det är ändå min moderklubb. Jag tyckte att det passade bra och var lite kul, säger Robin Jacobsson.
Det var där någonstans intresset för att bli domare också började ta fart.
– Jag ville vara kvar inom hockeyn efter att jag slutat spela. Tränarrollen har också lockat, men kräver också mer tid och jag hade kanske fått vara beredd att flytta runt en del. Nu har jag familj och hus i Tyresö och trivs bra där.
I augusti hoppade han på ett projekt som i stora drag går ut på att rekrytera fler gamla elitspelare till att bli domare.
– Jag brukar vara med i SHL-golfen som anordnats av domarna under flera år och där har man alltid snackat lite om att det skulle vara kul att döma någon gång. Jag är även kusin med Tobias Berggren som är en gammal allsvensk domare, så lite koppling har jag alltid haft. När chansen dök upp tyckte jag det var väldigt intressant.
Redan under debutsäsongen har han fått flera uppdrag i Hockeyettan. I slutet av februari var han i Visby ishall för att döma mötet mellan Visby Roma och Tranås.
– Jag har haft en räkmacka, får jag säga. De flesta börjar som linjedomare och är det kanske i flera år. Jag är enbart huvuddomare. Jag har haft mycket bra coachning från första stund och tagit steg i den takt jag klarar av. Det har inte varit de tuffaste mötena, utan jag har fått döma rätt matcher.
Det blev en och en och en halv säsong i AIK i slutet av karriären som spelare.
Förutom Hockeyettan har han dömt matcher i J18, J20, division 2 och SDHL.
Vad tar du med dig som domare från din bakgrund?
– Mycket. Allt från att läsa spelet och stå rätt, till att försöka förstå hur spelarna tänker och ska agera i olika situationer. Sedan är jag lugn som person och försöker skapa god stämning ute på isen. Jag har inga problem med att ta en diskussion, även med spelare när det brinner till. Där kan jag ha förståelse och se lite mellan fingrarna i vissa lägen, men ändå vara tydlig.
Som spelare var Robin Jacobsson en tuffing som ofta stod i händelsernas centrum när det hettade till.
– Jag är van att ta skit från min tid som spelare. Haha. Det är inget nytt för mig och något jag kan ha nytta av nu. Sedan vill jag att det ska vara rättvist och det är något jag haft med mig det sedan barnsben. Som domare känner jag ett stort ansvar för att det ska bli rättvist.
Robin Jacobsson (här i Luleåtröjan) ryker ihop med Per-Johan Axelsson i Frölunda.
Sedan ett par månader har Robin Jacobsson även börjat arbeta som kundvärd inom ett fastighetsföretag. Han ansvarar för ett område runt Stureplan.
– Jag visste inte riktigt vad jag skulle hitta på efter hockeyn, men även det här är en kul chans i stället för att kanske börja plugga i 2–3 år.
Har du några mål med rollen som domare?
– Än så länge är det så färskt så det är svårt att säga. Tittar man en nivå upp och allsvenskan är det en huvuddomare till i varje match och direkt en helt annan press. Inte minst utifrån. Tiden får utvisa helt enkelt, men jag är väldigt ödmjuk inför det. Nu försöker jag bara att suga åt mig så mycket som möjligt.
Jacobsson var även aktuell att döma Sudrets playoffmatch mot Göta/Traneberg i Hemse, men fick i stället åka norrut och ta hand om mötet mellan Kiruna IF och Köping i Hockeyettan.
– Det är alltid kul att komma till Gotland och blir kanske fler matcher i framtiden, säger Robin Jacobsson.
Semester i Visby.