Visby Roma vann borta mot Nybro inför 1617 frustrerade och slutligen snarstuckna åskådare. Hemmaspelarnas frustrationsnivå var nog hög den också, för de kom ingenstans.
Baserat på de bortamatcher jag ser (i regel från Allettan och framåt) så har jag länge tyckt att Visby Roma är ett bättre bortalag än hemmalag. Förmågan att göra motståndarna dåliga är beundransvärd. Visby Roma i de vita bortatröjorna må för all del inte vara överdrivet underhållande att titta på för den som vill se gott om mål och chanser, men spelet är mycket effektivt. På fastlandsis ger laget i regel inte bort något gratis, vilket sker desto oftare på hemmaplan då det kan spreta lite väl mycket.
Mot Nybro värderade laget situationerna väl och stängde ner hemmalaget. Det kan inte vara roligt att ställas mot Visby Roma på fastlandet. Det krävs att hemmalagen är rejält påslagna och skärpta, för annars får gotlänningarna garanterat matchen precis dit de vill. Vilket Nybro garanterat kan intyga.
Missta nu inte den här beskrivningen för grishockey, för det är inget annat än effektiv bortahockey som ska applåderas.
Det är för all del en faktor som bidragit till den överdrivna men ändå etablerade stämpeln på Visby Roma som grisiga, något frustrerade motståndare tar till när de famlar efter halmstrån för att förklara en förlust med annat än egna tillkortakommanden.
Efter två inledande förluster har nu Visby Roma fått bra styrfart på Allettanskutan i och med den här fina bortahelgen. Att man dessutom gjorde det med sjukdomsdrabbat manskap understryker bara insatsen. Mot Nybro tvingades Christian Olsson och Adam Eriksson vila, men fler än så ska enligt rapport ha varit snuviga och hängiga.
Nybro fick totalt fem möjligheter i powerplay, och visst skapades det en och annan chans, men överlag var de för tandlösa.
Efter en mållös inledningsperiod kändes första målet mycket viktigt.
Det kom via en kyligt slagen straff signerad Teemu Huttu. Finländaren gled långsamt och karaktäristiskt framåtlutad mot målet, lät den i övrigt kompetente hemmakeepern Robin Johansson göra första draget (och sälja sig billigt) för att sedan vackert dra målvakten och retfullt enkelt skicka in ledningspucken. Det ser sällan ut att gå snabbt när Huttu är i aktion men i tanken är han blixtsnabb, centerstrategen besitter en hockeyhjärna av rang.
Om Visby Roma är berömvärt konsekventa i bortaspelet, så är de dock fortfarande inkonsekventa i matchningen av backparen. Mot Nybro rullade laget återigen på sju backar med ständigt nya formationer som följd. Jag gillar det inte.
Med detta sagt så vet jag att jag får anses vara ute på tunn is just här och nu då laget besegrat den tillfälliga serieledaren utan att släppa in ett enda mål. I sammanhanget ska sägas att det ändrades i tredje perioden då Hampus Falk vilades och tre fasta backpar matchades. Adam Rachidis backspel under söndagen är också värt att framhålla, en stark insats.
Roligt också att debuterande nyförvärvet Adrian Elefalk fick göra avtryck i målprotokollet. Nu var 2–0-målet inget han kommer minnas någon längre tid då det satt i öppen kasse, men invärvad som skarpskytt är det säkerligen skönt att få sätta sin första puck direkt.
Matchfakta
Nybro 0
Visby Roma 2
Period 2: 0–1 (15.40) Teemu Huttu.
Period 3: 0–2 (18.18) Adrian Elefalk (Adamsson, Koberstein) Mål i tom kasse.
Skott: 25–30
Publik: 1617