För en dryg månad sedan inväntade Johan Larsson NHL-lagets nya organisation för att kunna inleda diskussionerna om ett eventuellt nytt kontrakt. Sedan dess har det rört på sig efter en turbulent post-season. Men nu har samtalen kunnat intensifieras sedan någon vecka.
– Nu förhandlar vi lite mer, det är tätare och tätare mellan samtalen nu och bra att höra vad de tänker och hur de ser på det här, förklarar Johan Larsson lagbygget.
– Men det är ju kul, att de vill ha en kvar, skrattar 24-åringen, 25 om någon vecka.
Mycket har hänt sedan en återigen svag säsong. Inte minst har nye general managern Jason Boterill, fått nye tränaren Phil Housley på plats. Nyligen trejdade Buffalo till sig Jason Pominville också, forwarden som gick till Minnesota Wild i bytesaffären med Larsson för drygt fyra år sedan.
För att säkra upp Larsson, ”låste” Sabres också nyligen rättigheten till den starke tvåvägscentern fram till 15 juli. Ett klart ställningstagande. Annars hade han som ”free agent” varit mer öppen på spelar- och transfermarknaden.
– Så är det, visst. Men man vet ändå aldrig vad som händer.
Samtidigt har han själv inte stuckit under stol med att han dels trivts i Buffalo, dels har velat bli kvar. Men också att han borde ha gjort sig förtjänt av mer än ettårskontrakt.
– Det är lite grand det som det handlar om just nu, säger han utan att gå in på detaljerna i kontraktsförhandlingarna.
Obekräftade uppgifter från Buffalo news i går gjorde gällande att han däremot är i stånd att ta sina löneanspråk vidare till NHL:s skiljenämnd tillsammans med andra Sabres-spelare.
Ändå lutar det åt fortsatt NHL-spel i den anrika klubben.
– Visst, men man vet aldrig. De håller dessutom på att planera för hur hela organisationen ska se ut och vad de själva vill. Mycket spelar in, som inte bara rör mig direkt. Vi får se, helt enkelt. Hur och vad det än blir till slut så ska det nog att vara klart inom någon vecka, säger han.
Själv kör han på med sin egen försäsong hemma på östra Gotland – med NHL-premiären endast drygt två månader bort. En speciell uppladdning på flera sätt. Inte minst efter den dubbelfraktur han ådrog sig på nyårsaftonen, både handled och armbåge gick av i en olycklig kollision med sargen, som saboterade säsongen.
– Nu tänker jag inte så mycket på det längre, både rörligheten och styrkan har blivit klart bättre. Jag har dessutom känt mig för en del på is, jag har kört några pass med klubba i Slite, säger han.
Han får även tid till ett annat klubbintresse – golfen. I går gick han en tidig runda med gamla klubbkompisarna från Sudrets HC, Kristoffer Green och Gustav Hedin. Båda med singel handicap.
– De är duktiga, helt klart! Där slår de mig i alla fall, skrattar han.
Också det ett gott tecken. Handleden håller.