Hanna Rylander har precis skrivit på för en sjätte säsong tillsammans med Brynäs i SDHL. Hanna har länge tjänat laget på allra högsta nivå. Nu berättar hon hur vägen till toppen har varit.
– Det är en heder att få vara kvar en sjätte säsong i Brynäs. Jag har alltid drömt om att spela i Brynäs eftersom min familj alltid har varit brynäsare, säger Hanna Rylander.
Men att få göra så många säsonger på den högsta nivån i Sverige har inte alltid varit självklart. När Hanna växte upp, i Stånga på södra Gotland, var det inte helt lätt att veta hur hon skulle gå tillväga för att få spela hockey precis som brorsan Hampus.
– Jag var med mycket i ishallen när brorsan spelade och eftersom han fick in mig på hockeyspåret, så blev han någon form av förebild för mig, berättar hon.
Men något tjejlag i hennes ålder, det fanns inte.
– Sudret, som ju var närmast för oss, hade ett damlag på den tiden. Jag pratade alltid om att jag skulle spela där. Men så fick jag börja lira med killarna i min årskull. Jag gick i sexan när jag spelade min första dam-match.
Brorsan blev inte bara den som skulle få Hanna att spela hockey, han blev även hennes främsta sponsor när det gällde utrustning.
– Jag fick dra på mig brorsans gamla ställ och skridskor har väl egentligen aldrig varit anpassade för att passa en damfot. Någon suspensoar fanns verkligen inte så det var bara att dra på sig ett klassiskt pungskydd som jag lånade av brorsan, skrattar Hanna.
– Det är nu på senare år som de har utvecklat kroppsskydd som faktiskt är formade efter kvinnokroppen, fyller hon i.
Redan inför gymnasiet bestämde sig Hanna för att lämna lilla Gotland och Sudret för att se vad hon gick för på fastlandet. Men alla tyckte inte att det skulle bli lika spännande som Rylander.
– I årskurs nio gick jag till skolans studie-och yrkesvägledare för att få lite vägledning i mitt gymnasieval, men jag ville lämna ön. Jag hade faktiskt en tjejkompis som gick hockeygymnasium i Leksand, hon flyttade dit två år innan mig. Men min studievägledare sa åt mig att jag inte behövde söka hockeygymnasium på fastlandet, för där skulle jag aldrig komma in ändå, berättar hon.
Vad studievägledare inte visste var att det var då Hanna bestämde sig.
– Då tänkte jag att jag var tvungen att söka, bara för att han sa att det aldrig skulle gå. Så jag sökte Modo i Örnsköldsvik och i Segeltorp.
Hanna Rylander skulle hamna i hockeystaden Örnsköldsvik och representera storklubben Modo. Långt hemifrån, men precis i linje med vad Hanna ville.
– Det kändes jättebra från början och mina år där blev jätteviktiga. I Örnsköldsvik var det inget snack om att tjejer inte kunde spela hockey, Modo skötte det jättebra, även om det alltid varit väldigt ojämnt lönemässigt.
Hanna nämner löneskillnaden som hastigast. Nya siffror från Unionen visar att en genomsnittlig herrspelare i SHL tjänar mer än ett helt damlag i SDHL. Samma undersökning visar att 99 procent av herrspelarna kan leva på sin hockey medan 7 procent av kvinnorna kan det.
– Det viktigaste för mig har alltid varit respekten. Att vi får lika mycket respekt som herrarna med tanke på att vi lägger ned lika mycket tid, det var något som var tufft i Brynäs, berättar Hanna.
– De prioriterade inte damhockeyn som de gör i dag och det var kämpigt de två till tre första säsongerna som jag var i Brynäs. Det var inte självklart att damlaget skulle synas och höras. Men det är någonting som verkligen har förändrats och i dag är Brynäs en klubb som man vill tillhöra som damhockeyspelare, fortsätter hon.
I dag finns Hanna med kring Visby Romas tjejlag.
– Respekten för oss har inte alltid funnits där och det har varit väldigt tufft att vara damhockeyspelare. Men jag försöker hjälpa tjejerna att tackla dumma kommentarer som de stöter på. För att i dag är det inte konstigt att spela damhockey, det har blivit väldigt accepterat. De som säger något annat har uppenbarligen inte hängt med, skrattar hon.
I dag är Hanna en av två spelare i Brynäs damlag som har tillhört klubben längst och hon har inte några planer på att lämna. Målet är att ta SM-guld tillsammans med laget.
– Vi har ett jättespännande lag inför den här säsongen. Mitt högsta mål och största dröm är att ta ett SM-guld med Brynäs och när jag har gjort det kan jag känna mig riktigt nöjd.