Den 20 augusti får André Lundholm ett samtal från Finland som innebär kraftigt ökad eldkraft. André har under sommaren hållit kontakten med målskytten Ville Heikkinen som jobbat för en plats i Saipa i finska högstaligan. Slutligen blir det dock inget kontrakt där och nu hör Heikkinens agent av sig och hör sig för om en återkomst till Visby Roma. 48 timmar senare är kontraktet signerat och Visby Romas spets har vässats avsevärt.
– Att Heikkinen väljer att komma tillbaka betyder mycket, det sänder bra signaler jämfört med om han hade gått till någon annan klubb. Han hade många klubbar som ryckte i honom, säger André Lundholm.
Därmed är också lagbygget klart inför seriestarten, med den närmast konstanta reservationen för att Lundholm har krokar utlagda och att det som bekant kan gå snabbt i hockey.
Förutom Heikkinen har Lundholm skaffat ytterligare förmodad poängproduktion från Finland. I ett tidigt skede gjordes det klart med Samu Markkula, en spelare med fina siffror från finska andraligan på meritlistan.
– Han känns som ett säkert kort, jag väntar mig att han ska hålla samma nivå som Ville Heikkinen och Sami Tamminen gjorde. Och även om Markkula är liten till storlek så spelar han ett stort spel och tvekar inte att gå in i situationer.
Redan i maj talar sig André varm om SSK-talangen och förstaårssenioren Calle Wäng, en back med erfarenhet av spel i U19-landslaget men som behöver ta steget och slå sig in på seniornivå. När det står klart att han kan tänka sig spel i ettan jobbar Lundholm än mer frenetiskt på att få in honom, vilket ger resultat.
– Det finns mycket där, jag ser honom som en spetsback i ettan. Han har stor poängpotential, sedan behöver han fila på lite saker som man alltid behöver när man är nybakad senior.
Han har många egenskaper du gillar?
– Verkligen. Han har bra storlek, fin skridskoåkning och han är högerfattad. Han kan bära upp puckarna i banan och därtill spela lite fysiskt.
På frågan vad André ger sig själv för betyg för årets lagbygge så glider han ut i en längre utläggning med flera infallsvinklar.
– Hehe, det återstår ju att se. Det känns bra, de tongivande spelarna vi har tappat har ersatts på ett bra sätt. På backsidan har vi tappat Herman och Falk, vilket är synd. Men där har vi fått in Calle Wäng och tagit tillbaka Fredrik Sandberg som ser bättre ut än när han lämnade. Han tränar hårdare och lyssnar nog lite mer än tidigare, så han har tagit steg.
Han fortsätter:
– Vi har varit framgångsrika på att hitta lite importspelare, framförallt finländare, de senaste åren. Och nu kan du se hur de ser ut i de andra klubbarna i södra Sverige, den här säsongen tror jag att det har rasslat till med 28 finnar i hockeyettan. Vissa av dem var vi intresserade av men tappade till konkurrenter, som Matias Varttinen i Kalmar till exempel.
– Det känns bra nu, sen så kommer det alltid stunder längre fram då man tycker att man saknar något. Jag kan tänka mig att vi kan behöva ytterligare någon fysisk spelare.
Så vad blir det för betyg?
– Ja. Vad är det för skala?
Den får du välja själv.
– Mm... Jag skulle säga 4 av 5. Jag är nöjd så här långt.
Har du varit uppe på 5 av 5 någon gång?
– Aldrig.
Har värvningsarbetet varit tuffare än tidigare år?
– Ja, det har det varit. Det har varit många parametrar, och exakt i vilken ordning de kommer vet jag inte, min upplevelse är att det finns klart färre spelare än vad det gjorde för två år sedan. Jag tror att det är många spelare i Nordamerika som lagt av som en effekt av corona, och det ger ringar på vattnet även i ligorna här i Europa.
15 år i klubben är en lång tid. Vilken är din drivkraft?
– Den största drivkraften jag har är att jag hatar att förlora. Det finns en vision i klubben om att ta steget upp, vara med där och konkurrera med Björklöven, Modo, HV71... Vi är inte naiva och vi vet att det är ett tufft steg, men tanken kittlar ju såklart. Troja-Ljungby som gick upp i år tror jag har en omsättning på 22 miljoner kronor ungefär, medan vi ligger på 7 miljoner i omsättning. Modo, Västerås, Björklöven och de där tror jag har en omsättning på kanske 60-70 miljoner.
Vad ska folk ha för förväntningar på Visby Roma i år?
– Vi ska vara i den absoluta toppen i östra serien, vilket i år är tuffare än tidigare år. Sedan vill jag att vi blir bättre och bättre för varje månad som går på säsongen, att vi hittar en kontinuitet och känner att vi är som bäst när det gäller. Mot de södra lagen är det riktigt tuff konkurrens och då räcker det inte med något annat än 100 procent. Ska man vara riktigt elak så kan man säga att vi tidigare år kanske gått för fullt 4-5 matcher innan jul, varit på 80-90 procent i 7-8 matcher och sen varit riktigt dåliga i vissa matcher. Det räcker inte för att komma ordentligt förberedda till allettan och prestera för fullt i varje match. Det vet vi och vi försöker hitta vägar för att vi inte återigen ska ha en svacka i allettan.
Sportbladets Mikael Mjörnberg hade endast en VR-spelare (Heikkinen, 38) när de nyligen rankade de 100 bästa i hockeyettan, hur ser du på det?
– Det är tyckande som jag egentligen inte kan bry mig mindre om, men jag har en rätt god dialog med Mjörnberg och jag brukar pika honom när han ringer. Att ingen av våra målvakter är med säger rätt mycket tycker jag.
Hur många från VR bör finnas med på listan i ditt tycke?
– Vi ska i varje fall kunna ha 4-5 spelare med. Anton Johansson ska vara med, sedan Heikkinen då. Båda målvakterna. Erik Palm. Jag tycker att Markkula nog ska vara med där också.
Samu Markkula kanske är en joker då han inte spelat i Sverige?
– Jo men jag har ju sett honom.
– Alla vet att Visby Roma är ett topplag och alla nämner klubben med respekt, men i de här sammanhangen tas vi inte på samma allvar. Ser man över de senaste tio åren finns det ingen annan klubb i hockeyettan som varit konstant med i toppen på samma sätt som Visby Roma. Jag kollar på vad som skrivs men fäster ingen vikt vid det. Det är ingen som vinner något på namn eller vad Mjörnberg tycker, vi håller en rätt låg profil och tycker att spelet på banan kan få tala mer, säger André Lundholm.