Det första bondeoffret

Stånga förskola riskarer att bli det första bondeoffret för det nya ledarskap alliansminoriteten företräder.

Stånga förskola riskarer att bli det första bondeoffret för det nya ledarskap alliansminoriteten företräder.

Foto: Erik Fransson

Ledare Gotlands Folkblad2019-05-03 05:00

Mellan åren 2000 och 2012 lades 16 skolor ner på Gotland. Hogrän var den sista, eller senaste, kanske jag ska skriva. Brittis Benzler (V) före detta ordförande för barn- och utbildningsnämnden är den politiker som oförtjänt har fått klä skott för nedläggningarna. Oavsett vilken skuld man vill lägga på Benzler är en sak är säker, hon höll förskolorna om ryggen. Benzler och den rödgröna majoritet hon företrädde var mycket tydliga med att förskolorna skulle finnas nära barnen.

Det som också är värt att påpeka när vi diskuterar skolnedläggningar är att de sällan görs för att spara pengar. Finns det möjlighet att hitta andra lösningar så görs det. Ett tydligt exempel på det är Stånga skola. Den var nedläggningshotad, men den rödgröna majoriteten valde att satsa istället för att lägga ner. Satsningen bestod av att starta en förskola. Barn som ännu inte uppnått skolålder kunde välja förskolan i trakten och sen välja Stånga skola som det naturliga alternativet. Satsningen har blivit en succé. Från att skolan var nedläggningshotad till att nu vara för trångbodd.

Den centerledda alliansminoritetens svar på trångboddheten är att lägga ner den! Då även Sverigedemokraterna ställer sig bakom nedläggningsbeslutet ser det i dagsläget mörkt ut för förskolan i Stånga.

Orsaken som de styrande säger ligger bakom nedläggningsbeslutet är brist på pedagoger som vill jobba på förskolan och som sagt en trångboddhet. Men när man börjar skrapa lite på ytan så dyker det upp en orsak till som känns som huvudorsaken.

Föräldrarna har nämligen gått till botten med de utmaningarna som Stånga skola och förskola har framför sig. De har hittat lösningar på pedagogbristen och kommit med en hel del förslag till nya lokaler för att råda brist på trångboddheten. Men barn- och utbildningsnämndens nya ordförande Stefan Nypelius (C) nappar inte på föräldrarnas lösningar. I stället kommer det jag ser som huvudorsaken upp. I en artikel publicerad i Gotlands Tidningar den 29 april kan vi läsa hans svar på föräldrarnas förslag och till sist kommer den egentliga orsaken upp till ytan: ”Förskolan går back. Så ekonomin spelar in och gör så att vi inte kan skapa temporära lösningar.” En satsning på en paviljong skulle lösa trångboddheten, men att satsa är inte melodin för alliansminoritetens nya ledarskap.

Jag tror att nedläggningen av Stånga förskola är det första i en hel rad av bondeoffer som alliansminoriteten kommer att ta beslut om under mandatperioden. Den gotländska skolan, som enligt de utredningar som görs är dyrare än genomsnittet för landets skolor, kommer få än mer sparkrav. Men problemet för den gotländska skolan är inte höga kostnader för själva skolverksamheten. De kostnader som sticker ut finns i det som kallas regiongemensamma kostnader. Det vill säga kostnader för annan verksamhet än den de själva bedriver, men som även skolan får ta del av.

Varför de kostnaderna sticker ut har ännu ingen undersökt. Det kan vara orsaker som är helt naturliga, men också orsaker som ger skolan onödiga kostnader i statistiken. Men som sagt, ingen vet. Det vi vet är att den satsning som den rödgröna majoriteten gjorde på Stånga skola har gett så pass bra resultat att skolan nu är trångbodd. Det ger den styrande alliansminoriteten möjlighet att offra sin första bonde. Frågan är hur många fler bondeoffer vi får se innan valet 2022.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!