Förra året var det enligt Arbetsmiljöverkets, AV, statistik 57 personer som gick till jobbet men som aldrig kom hem igen. De förolyckads förolyckades på sitt arbete. Hittills i år har redan tre personer mist livet på sitt arbete enligt den officiella statistiken. Då är inte helgens dödsfall där en chaufför omkom medräknat.
Men det som inte står i den torra statistikbasen är den sorg som de omkomna lämnar efter sig. Den sorg som deras familjer känner. Känslan när anhöriga fick förklara för de barn som mist sin förälder att deras mamma eller pappa aldrig kommer hem igen.
Det är lätt att glömma detta då de bara redovisas som siffror i statistik, men vi får aldrig glömma bort de som lämnas efter.
Men det är inte bara dödsfall som inträffar på arbetsplatserna. Under 2018 anmäldes det in över 28 000 arbetsolyckor som orsakat sjukfrånvaro. Lägger man också till de över 8 000 anmälda arbetssjukdomarna, det vill säga arbetsskador som inte uppkommit genom en olycka, så börjar vidden av de arbetsmiljöproblem som finns synas rätt tydligt.
Nyligen tog Arbetsmiljöverket beslut om att införa en ny strategi för nollvisionen i arbetslivet vilken döps till ”Ingen ska behöva dö till följd av sitt arbete”. Den omfattar förutom dödsolyckor även arbetssjukdomar med dödlig utgång. Nu när strategin är på plats ska AV börja jobba med hur nollvisionen ska kunna uppfyllas, så det kommer finnas orsak att återkomma till deras viktiga arbete.
Den förhoppning man har år efter år är att antalet dödsolyckor på arbetet ska minska, men någon sådan trend är svår att se. Snarare tvärt om. 2018 omkom tolv personer fler i arbetsolyckor än 2016. Det kan finnas speciella orsaker bakom olyckorna som bör tas med i diskussionerna om statistiken. Exempelvis har det inträffat många olyckor på byggarbetsplatser de senaste åren, något som troligen beror på den byggboom som är och varit. Brist på erfarna byggarbetare tvingar arbetsgivarna att anställa personer med mindre erfarenhet eller helt oerfarna. Det är inte heller ovanligt att utländska arbetare som inte har samma grundutbildning gällande säkerhet som våra ungdomar får på byggprogrammen söker sig hit. Tillsammans med pressade byggtider är detta ingen bra kombination. När entreprenörskedjan blir lång och det bolag som står för bygget inte har full koll på alla underentreprenörers anställda är det också lätt att viktiga skyddsrutiner inte går hela vägen ut i organisationen.
Därför måste arbetsgivarens ansvar bli än tydligare, och de luckor som finns i lagen måste täppas till. Det skulle inte heller vara fel med högre straffsatser. Någon sa till mig för en massa år sedan att om man ville mörda någon skulle man försöka få det att se ut som en arbetsolycka så man kom lindrigt undan. Nu är det inte riktigt så illa ställt och vi har på senare tid sett en ökning av antalet domar som dömt arbetsgivare för arbetsmiljöbrott.
Arbetsmiljöverkets arbete med sin policy tillsammans med en regering som tar arbetsmiljön på stort allvar ger förhoppningar inför framtiden. Men tills vi ser att arbetet bär frukt och antalet som förolyckas på jobbet minskar, kommer ytterligare liv kommer gå till spillo helt i onödan. Det är statistiken tydlig med.