På nio månader har hon lagt ner drygt 70 000 skott inomhus – och ännu fler på skyttebanan.
Gotland har under det senaste året fått en ny idrottsstjärna. På drygt ett år har Lisette Hederstedt gått från att börja med sporten till att tävla mot världseliten. Under den sista helgen i juli blev hon Gotlands senaste SM-medaljör.
– Det var min tredje eller fjärde tävling i Sverige. I grundomgången gick det lite svajigt, det var en ny bana och en del nervositet. Men jag gick till final ändå och där gick det jättebra, lugnt och fint och skotten satt, säger Lisette och fortsätter:
– När jag tog mig till pallplats kände jag att jag inte behövde skjuta något mer, men sedan blev det ett silver.
Lisettes karriär hade däremot kunnat ta slut tidigare än så, när hon för första gången i april tävlade i lerduveskytte träffade hon mindre än en femtedel av duvorna. För många skulle det vara första och sista gången man ställde upp, men för Lisette blev det tändvätska.
– Min kusin tog med mig på en tävling spontant. Då träffade jag 4 av 25 duvor och skämdes så mycket. Jag sprang i princip därifrån, men då hade jag bokat in en skyttelektion och trots att jag tvekade så gick jag dit. Väl där och då bestämde jag mig att jag ska bli bra på det här och sedan dess har jag tränat intensivt, berättar Lisette.
Under de kommande månaderna lade Lisette ner majoriteten av sin fritid på skyttebanorna, på nio månader blev det drygt 70 000 skott inomhus – och ännu fler på skyttebanan. Hon berättar att folk kallat hennes satsning "galen".
– Jag har hållit på med jakt och skjutit lerduvor hemma, utan att träffa något. Men efter skyttelektionerna kom envisheten fram och jag fick snabba resultat.
– Det har varit väldigt mycket träning, men nu har jag dragit ner lite på det. Jag jobbar på sjukhuset och har två jakthundar samt en man som också vill ha lite tid, säger Lisette.
Envisheten och träningen gav dock resultat. I vintras åkte Lisette till Cypern och tävlade mot världseliten i Grand Prix. Väl där blev det en sjundeplats i finalen.
– Jag har knappt varit utomlands, så bara det var häftigt. Men under tävlingen var jag lugn, för där kände man ingen. Och helt plötsligt stod man i final med personer man sett skjuta på tv. Det var lite overkligt, berättar Lisette.
I mars tidigare i år drabbades dock Lisette Hederstedt. "När jag var på sjukhuset trodde jag att jag skulle dö", säger hon.
Hennes intensiva resa har dock inte bara varit en dans på rosor. Strax efter hemkomsten från Cypern blev hon sjuk och efter att ha sökt vård var hon orolig för sitt liv.
– Det har varit ganska många motgångar det senaste året. Jag fick en blodförgiftning i mars och när jag var på sjukhuset trodde jag att jag skulle dö, säger Lisette.
Besvären från blodförgiftningen finns fortfarande kvar i vardagen, men hon har kunnat ta upp skjutningen igen. Hon är också tillbaka på jobbet, men i sin egen takt.
– I dag mår jag skapligt. Jag försöker ännu komma tillbaka fullt ut och hitta en balans med allt, säger Lisette.
Under mitten av juli var Lisette med i den gotländska truppen som reste till Island Games.
Uppladdningen blev därmed inte den bästa inför att hon i mitten av juli reste till Island games på Guernsey, som en del av den gotländska truppen. En upplevelse som hon värdesätter högt.
– Det var typ den andra gången utomlands, och då var det också en tävling. Lite som på Cypern var det skönt att inte så många visste vem man var, även fast några från Åland var där. Sedan var det häftigt att åka tillsammans med en trupp från Gotland, och sedan mottagandet där nere. Det går knappt att beskriva, säger hon.
Totalt blev det tre dagar av skytte för Lisette. Hon var ensam kvinna och fick mäta sig bland herrarna i den öppna klassen av olympisk skeet.
– På förhand kändes det som att det skulle bli tufft, men det var bara att acceptera och köra på. Känslan var att jag skulle visa alla, och det gick ganska bra. Jag kom på tionde plats av 22 deltagare.
Lisettes första år som lerduveskytt har varit en intensiv resa. De kommande veckorna ska hon försöka att landa i allt som hänt, men sedan siktar hon mot ett nytt mål.
– Framåt hoppas jag på något träningsläger utomlands och lite andra tävlingar, sedan får vi se vad det kan räcka till. Men efter detta SM ska väl ett SM-guld inte vara helt orealistiskt att drömma om? Sedan finns det större mål också, säger Lisette.
Vad hoppas du på mest framöver?
– Att vi blir fler tjejer. Kom och testa, vi har startat ett tjejnätverk på Gotland. Lerduveskytte är sjukt svårt, men så roligt, säger Lisette.