Sedan dåvarande VIF Gute åkte ur ettan 2007 har Gute näst intill etsat sig fast i division 2. Kanske är det nog nu.
Kevin Almlöf Wickman, smed på dagarna och backklippa på lediga stunder, är försiktigt hoppfull om avancemang.
Det har gått över tio år sedan FC Gute lade ut framtidsplanerna. 28 september 2007 sade dåvarande ordföranden Bo Björkman, med viss försiktighet: ”Vi ska tillbaka till division I – vi får se hur lång tid det tar – och när vi kommer tillbaka så ska vi vara oerhört bättre rustade än vad vi varit nu.”
I höstas stod Gute som fyra i division 2 norra Svealand – på söndag är det premiär igen. Den elfte raka division 2-säsongen.
Dags att blicka framåt igen. Dags för samma fråga: är årets Gute rustat för att gå upp?
– Svår fråga, jag vet inte heller om jag är rätt person att svara på det, men vi har ju inte varit riktigt nära kvalet till ettan heller, säger Kevin Almlöf Wickman.
Själv gör han sin åttonde säsong sedan debuten 2009. Frånvaron förklaras med skador, båda knänas korsband har varit av, och en sejour i ettan med Torslanda.
Men redan i april 2009 stod Kevin Almlöf Wickman med i startelvan. Då som 21-åring.
– Men, det minns jag faktiskt inte, skrattar han om A-lagsdebuten.
– Det är svårt, det har också varit så många tränare och spelare så det är svårt att hålla koll nästan.
I sommar stundar hans 31-årsdag och med sina år i Gute är han den spelare som nu har varit med längst.
– Man börjar bli gammal, skrattar han.
Han har blivit en erfaren back. I fjol placerades han som högerback. Inte favorituppdraget.
– Helst inte, faktiskt. Men i fjol gjorde jag alla matcher på högerbacken fast jag inte riktigt har de offensiva kvaliteter som krävs i dag. Eller den riktiga farten. Jag vill vara i mitten och slåss med stora forwards, det har jag sagt till Jens (Wedeborg, tränaren) också inför säsongen, att det är där jag vill vara.
På mittbackspositionen är det trångt med Sebastian Starkenberg, Gustaf Nordkvist och Viktor Segerlund att tampas med.
– Åker jag ut som högerback igen, då är det ändå bara att gilla läget.
Åren i division 2 har härdat laget och fått spelarna att svetsas samman. Smeden Kevin ser positiva tendenser i den utvecklingen.
– Vi har Micke Rynell, han har verkligen spelat högt upp och tagit klivet med lag. Sedan har Macke Nobell och Sebbe Starkenberg också tagit klivet, summerar Kevin styrkorna.
Svagheterna, då? Ojämna vår- och höstinsatser går inte att förbise. De senaste två åren tappade Gute kontakt med kvalplatsen efter några svaga höstmatcher. En tredjeplats 2016 blev en fjärde i fjol med hela 16 poäng upp till ett division 1-kval.
En missräkning.
– Ja, det måste det ändå ha varit. Jag tycker vi hade den bästa truppen på länge. Och ändå förlorade vi bara en match hemma.
Utöver det har det varit illa rustat bakåt, vilket många baklängesmål berättar om.
Med bättre arbete på försvarskedjans fogar så ligger målet inom betydligt närmare räckhåll. Planerna smids på att täppa till nu i år.
– Vi släppte in alldeles för många mål och det har vi sagt nu, att alla lagdelar verkligen har som mål att se till att vi släpper in färre.
”Alla lagdelar”. Så talas det försvarsspel på 2010-talet. Allas och vars gemensamma ansvar, oavsett position.
För hårdföre Kevin Almlöf Wickman är försvarsbiten självskriven.
Oavsett höger- eller mittback så gillar han att spela fysiskt. Men är betydligt mer återhållsam vid sidan av plan. Som i omklädningsrummet.
– Jag håller inte på och snackar så mycket, det gör andra så bra, skrattar han.
– Jag är nog mest mysfarbror, ler han varmt.