Christoffer "Kicken" Jacobsson avled tragiskt efter en olycka i samband med SM-tävlingen Snapphanerallyt.
Det har gått drygt en och en halv vecka sen det som inte fick hända inträffade.
Christoffer “Kicken” Jacobsson och kartläsaren och co-drivern Tobias Steen gick i hög fart av vägen under Snapphanerallyt, och Jacobsson överlevde inte kraschen.
Händelsen har satt rally-Sverige i chock, och “Kickens” öde har berört väldigt många.
En av dem är den gotländska co-drivern Madelene Buskas Karlsson, 33. Hon hade känt “Kicken” sen gymnasiet, och genom rallysporten blev de både vänner och kolleger.
– Det är fortfarande lite overkligt, när man ser tillbaka på det. Man kommer väl att smälta det lite mer för varje dag som går, men det är fortfarande svårt att ta in att han inte kommer att vara med och tävla nästa gång på Gotland. Att han inte kommer att vara med då.
– Det kommer att ta tid för oss alla att smälta det som har hänt, säger hon om tiden efter olyckan.
Madelene Buskas Karlsson har tävlat tillsammans med Jacobsson under exempelvis Rally Gotland 2012, och tillsammans med sin lillebror åkte hon 2016 för “Kickens” team JR Motorsport.
Hon tävlade själv under Snapphanerallyt, tillsammans med chauffören Christer Hedlund för GK Door Team Sweden.
Madelene beskriver känslorna efter olyckan som väldigt tuffa, och är märkbart tagen när vi pratar om "Kicken".
– Jag och min chaufför åkte av vägen och bröt sträckan innan som Christoffer och Tobias åkte av. Så vi var faktiskt helt ovetandes om att olyckan hade inträffat. Fram tills att vi fick beskedet av tävlingsledningen. Vi fick ett meddelande att vi skulle återsamlas på startplatsen, och att sträckorna hade ställts in och att tävlingen avbrutits. Men mer visste vi inte förrän vi kom in till mål och fick beskedet samtidigt som alla andra.
– Det är klart att det kändes jävligt jobbigt, säger Buskas Karlsson.
Minnesplatsen efter den tragiska kraschen som tog Christoffer Jacobssons liv.
Sen olyckan inträffade har en tuff tid följt. Madelene Buskas Karlsson hade också svårt att ta ett beslut om hon skulle tävla eller inte Laxårallyt.
På sin Facebook skrev hon:
“Det har varit en overklig vecka som varit. En vecka med mycket tankar och där dagarna gått upp och ner. Saknaden av en vän, en stor rallyprofil, en grym rallyförare och en fantastisk människa är stor. Det som hänt är så overkligt och hela Rallysverige är i sorg.
Jag fick igår frågan om att åka tävling i helgen pga sjukdom. Tankarna är många, ska man åka eller vågar man inte längre?
Men jag vet att Christoffer hade velat att jag skulle åka, att jag skulle ge de ett försök och att alla vi som håller på med denna sport ska fortsätta göra det vi älskar. Han älskade sporten och levde för den!”
På frågan om det var svårt att tävla, att hitta fokus, svarar hon:
– Innan var man mest orolig över att man skulle ha blivit rädd, efter det som hade inträffat. Kan det hända mig också? Att tankarna skulle ta över känslorna, att man skulle vara mer rädd för konsekvenserna om det går fel, säger Buskas Karlsson, som i Laxårallyt tävlade med Mathias Savela, och fortsätter:
– Men när vi väl satt i bilen och började åka kändes det som att det släppte. Det var som vanligt att sitta i bilen igen, men samtidigt gjorde man det här för dem. Man tog inga onödiga risker, utan man åkte för att hitta en glädje i det igen.
Buskas Karlsson valde att tävla i Laxårallyt - för "Kickens" skull.
Hon säger att “Kicken” var närvarande hos alla under hela tävlingen. Alla tävlade för hans skull – inte för resultaten.
– Vi gjorde det här för honom, för att ha roligt och hitta glädjen. Det hade han velat.
Får man andra perspektiv efter en sån här tragisk händelse?
– Egentligen är det en väldigt säker sport. Vi har inte haft många dödsolyckor alls, vilket vi ska vara glada för. Vi har bra säkerhetsutrustning, men sen kan allting hända. Men jag skulle nog säga att du är mer utsatt om du åker på motorvägen till jobbet i rusningstrafik här ute i landet.
– Men det är klart att man får mer perspektiv på hur kort livet är. Man vet ju faktiskt inte om man lever i morgon. Man tar kanske livet på lite mer allvar när något sånt här inträffar. Att man lever lite mer för dagen.
Madelene och “Kicken” var bra vänner. De bollade olika sportsliga frågor, och kunde vända sig till varandra för stöd. Precis som många andra beskriver hon “Kicken” som en mycket godhjärtad människa.
– Han ville att alla skulle må bra. Han ville hjälpa till. Det läser man överallt nu, att han ville att folk skulle få lyckas. Han ville vara där och bidra med det han kan. Han ville lyfta fram den yngre generationen.
Hur tycker du att man ska minnas honom?
– Som en gasglad kille, som gillar att stå högt upp på pallen. Men som också vill att andra ska lyckas. Även om han blev snuvad på en seger missunnade han aldrig de som lyckades, säger Madelene Buskas Karlsson.