Lasse Tell delar i dag sin tillvaro mellan Visby och Östergarn.
I dag är han 75 år och när vi träffas för intervju i den smakfulla lägenheten på Norra Slottsgränd i Visby med finfin utsikt över Visby hamn, pågår Franska Öppna mästerskapen. I köket sitter frugan Ann-Mari Decker och följer en spännande match från Paris.
– I dag är Ann-Mari faktiskt mer intresserad av tennis än jag, skrattar Lasse. Fast hon håller mig hela tiden uppdaterad.
Annars höll Lasse igång med sin kära tennis fram till för tre år sedan på en bana strax intill fritidshuset i Östergarn. Då hände något olyckligt. Som kunnat sluta ännu värre. På cykel var Lasse på väg till affären i Östergarn för att handla.
– Jag blev omkörd av en bilist i hög hastighet som körde tätt intill mig. Vände mig om för att kolla att det inte kom fler bilar. Då tappade jag balansen och for ner i en djup ravin och tuppade av.
En förbipasserande (en före detta elev till Lasse) upptäckte Lasses eländiga tillstånd, ambulans fick tillkallas eftersom revben och nyckelben hade knäckts. Sedan den där händelsen har det knappt blivit någon tennis för Lasse.
– Se här, säger Lasse och visar sina armar och ben. Jag har tappat alldeles för mycket muskler.
"Alla resor runt om i världen var nog det allra bästa"; säger Lasse Tell.
Som så många andra, som med åren blivit legendarer, växte Lasse Tell upp med föräldrar som också idrottade. Pappa Calle tillhörde den gotländska eliten i både bandy och ishockey, mamma Birgit spelade handboll med framgång i Visby AIK.
– Jag föddes ju in i idrotten. På helgerna såg man ofta pappa spela bandy eller ishockey på Gutavallen och mamma hade någon handbollsmatch i Ex-huset på P 18. När jag var 15 år och pappa 45 spelade vi faktiskt i samma ishockeylag i Visby AIK.
Lasse tog 1967 studenten vid, som det hette på den tiden, Visby Högre Allmänna Läroverk. Redan då hade han visat sina färdigheter i diverse olika sporter.
– Det året blev jag också utsedd till skolans bästa idrottselev, minns Lasse med viss stolthet.
Innan tennisen tog över mer och mer hann Lasse med fina framgångar i flera andra sporter som ishockey, bandy, basket och gymnastik. 1972 var ett riktigt bra år för 25-åringen. Då knep Lasse DM-titlar i de fyra nämnda idrotterna plus förstås i tennis.
– I tennis vann jag tre titlar 1972 – herrsingel, herrdubbel och mixed.
På vägen mot singeltiteln fick bland annat dåtidens storheter som Jörgen Wulff och Tommy Grönberg ge vika. Där och då hade Gotland (Visby och Slite) både bredd och topp på tennisen.
Det fanns alltså en hel del annat än tennis för Lasse Tell. Många minns honom som en viktig kugge i Roma IF:s ishockeylag (han är även steg 1-utbildad tränare i ishockey) med lagkompisar som Tom Lemon, Tommy Töpel, bröderna Erland och Kurre Ljunggren och flera andra. På den tiden höll man till på uterinken på Klostervallen.
Något speciellt minne från ishockeyn? Lasse funderar ett tag, sedan minns han.
– Vi vann en match mot Nacka med 1–0, jag gjorde målet och bars i guldstol till omklädningsrummet av några Romasupportrar. Ett riktigt härligt minne.
1966 blev Lasse Tell distriktsmästare i basket. Då hade han plötsligt bytt lag, från Visby Läroverk till Väskinde.
Läroverket – där man kan säga att basketen hade sitt ursprung på Gotland – hade ju gymnastikdirektören och eldsjälen Gösta ”Dirken” Löfgren som stark pådrivare.
– Dirken ville bestämt att vi skulle träna tre gånger i veckan, men så mycket träning hade jag inte lust med. Därför valde jag Väskinde i stället. Och sedan vann vi faktiskt DM-finalen mot Läroverket, då var Dirken inte glad. Men trots att jag lämnade Dirkens basketlag fick jag högsta betyg i gymnastik, ett stort A.
Trots framgångar i flera andra sporter var det ändå tennisen som tog över mer och mer.
– Alla resor runt om i världen var nog det allra bästa.
Några framgångar nationellt eller internationellt rent sportsligt kan Lasse dock inte skryta med. Det är i stället som tränare, ledare och inspiratör han haft sin styrka. I mitten på 70-talet utbildade han sig till idrottslärare vid tennislinjen vid Gymnastik- och idrottshögskolan.
Här några smakprov på vad Lasse Tell gjort:
¤ Att världsettan Björn Borg fick den allra bästa sparringen när han var hemma i Sverige var en uppgift som Lasse Tell tog sig an.
Han hade styrka som ledare, tränare och inspiratör.
– Björn och Lennart Bergelin var ett störtskönt par. Alla ställde upp för att sparra världsettan – Mats Wilander, Janne Gunnarsson, Stefan Edberg med flera. De kom som ett skott när jag hörde av mig.
¤ Lasse Tell har onekligen rört sig i ”de fina salongerna”. Här ett minne från Europamästerskapen i Milano 1982.
– Jag var ledare för Mats Wilander, Jocke Nyström, Catrin Jexell och Catharina Lindqvist i 18-årsklassen, Stefan Edberg, Jonas Svensson, Helena Olsson och Carin Anderholm i 16-årsklassen. Vi hade stora framgångar, Mats Wilander blev bland annat Europamästare.
¤ Förbundstränare och kapten för damlandslaget med spelare som Catharina Lindqvist, Helena Anliot, Lena Sandin, Nina Bohm och Ingrid Bentzer. Resor och turneringar runt om i världen.
¤ Tränarutbildare i Stockholms Tennisförbund. Landets första i sitt slag.
¤ Jobbade 3,5 år som huvudtränare i Stavangers TK i Norge, därefter i åtta år som huvudtränare i Åkersberga TK norr om Stockholm.
– Under tiden i Stavanger och Åkersberga jobbade jag periodvis för Internationella Tennisförbundet med tränarutbildningar i Asien.
¤ Är efter alla uppdrag nu invald i International Lawn Tennis Club of Sweden tillsammans med Björn Borg, Stefan Edberg och alla andra storheter.
Lasse Tell var med och formade det svenska tennisundret.
Bland alla fina minnen Lasse Tell rabblar så kommer här ytterligare ett:
– En stor överraskning var när Peter Wallenberg överlämnade en check på en miljon kronor till vår utbildningsledare. Pengarna skulle användas till en satsning på dubbelspelet. Gamle storspelaren Roy Emerson ledde utbildningen med läger både i Italien och Stockholm. Satsningen resulterade i en vinst för paret Anders Järryd /Hans Simonsson i Franska Öppna Mästerskapen 1983. Samma år vann de även Stockholm Open.
Lasse Tells sista jobb blev som idrottslärare vid Romaskolan under tolv år.
Numera bor Lasse och hans fru Ann-Mari Decker på två håll.
– Vi tillbringar halva året i Visby och halva i fritidshuset i Östergarn. Det trivs vi väldigt bra med.