Max Lövenheim tränar tennisspelare på alla nivåer.
Det är 20 år sedan en svensk senast vann en grand-slam titel. Alla svenskar är utslagna ur årets Wimbledon-turnering. Och när det röda gruset virvlar i Båstad under veckan så får vi vara glada om någon mer än 95-rankade Rebecca Peterson tar sig förbi den första omgången.
Det är den ena – lättkritiserade – delen av svensk tennis. Den andra är den tennis som spelas över hela landet för motionens, avkopplingens och den sociala samvarons skull – och som fortsätter att engagera gamla och unga genom livet. Och den är det svårare att hitta fel på.
Som tennisskolan i Burgsvik till exempel, som arrangeras för åttonde sommaren i rad, och lockar fler än vad det finns kapacitet att ta emot. Av 120 anmälda har 80 fått plats i år.
– Man märker att det finns ett stort tennisintresse här. Det är nog få så kallade "sommarorter" som har två så pass bra tennisbanor och en så pass välfungerande och engagerad förening som Burgsviks TK, säger tränaren Max Lövenheim som, tillsammans med Urban Jönsson, startade tennisskolan 2015.
Barnen lär sig grunderna i tennis.
– Många har fått upp ögonen ännu mer för tennis under de här åren. I början var det många rena nybörjargrupper, men många har återkommit år efter år och även börjat spela på vinterhalvåret. Den totala nivån har helt klart gått upp och det är väldigt roligt. I år har vi inga grupper med bara nybörjare faktiskt.
Tennis är inte den enklaste sporten att komma igång med till en början. Men genom att lära sig hur man ska röra sig på banan är mycket vunnit menar Max Lövenheim, som själv är tidigare elitspelare och i dag hjälper till som tränare vid tennisakademin Good to Great i Danderyd.
– När man väl fått in grunderna i slagtekniken, så att man kontrollerat kan slå bollen över nät till varandra så skulle jag säga att det handlar väldigt mycket om positionering och rörelse. Tittar man på skillnaderna mellan en duktig motionär och någon som tävlat i tennis så handlar det mycket om hur man positionerar sig mellan slagen, säger han.
– Det jag brukar gå igenom först och främst är förberedelserna mellan slagen. Är man inte ordentligt förberedd mellan slagen så känns det alltid som att tennis går extremt fort. Man hinner inte med, sedan kommer bollen plötsligt, man blir överraskad och fladdrar till med racket i stället för att slå ordentligt.