Det klingar av metall mot metall när Sportspanarna närmar sig Vallstena IP i det lilla änget bakom bygdegården. Vallstena IF:s ungdomar är redan igång med att hiva iväg den ena smocknollan efter den andra.
Efter ett kast, en bit in i träningspasset, frågar en av spanarna:
– Spelar det någon roll om varpan rullar fram till pinnen?
Men vi tar det från början.
När Johanna Ahlin, revisor, pärk- och varpaledare i Vallstena IF med ett extra gott öga till klubbens ungdomar bjöd in Sportspanarna blev gensvaret stort. Sju spanare med varierad erfarenhet av att kasta varpa fick en lektion av Vallstenas genomtrevliga, hänsynsfulla och inte minst pedagogiska ungdomar.
– Väldigt bra stämning mellan kastarna och fantastiska tränare. Väldigt kul att kasta med kidsen, säger Gustav Löfgren.
Yvonne Lindvall fyller i:
– Underbart skönt att vara ute i naturen, härligt att kasta med ungdomarna.
Först fick spanarna lära sig hålla i varpan, därefter sikta. Sen gällde det att på kort avstånd pricka ett bildäck. När hand-höft-ben-koordinationen började synka delade de unga tränarna in spanare och vana vallstenakastare i blandade lag för att kasta mot riktiga mål.
De kontrollmäter sina kast och efter lite diskussion enas de om vilken varpa som är närmast, man småpratar, ger tips och uppmuntrar.
– De tycker det är så himla kul att kasta varpa och jag försöker ihop trådarna, anmäler dem till tävlingar fixar träningstider, säger Johanna Ahlin som gör det möjligt för de åtta ungdomarna i åldrarna 10 till 16 år at träffas en gång i veckan.
Vad är tjusningen med varpa?
– Gemenskapen är stark. De är inte motståndare utan medspelare. Man måste komma överens om vilken varpa som ligger närmast, det går inte att vara osams, man måste prata ihop sig säger Johanna.
Att hålla sams kräver diplomati. Och empati. Och lyhördhet. Och prestigelöshet. En förmåga att förhandla är bra. Mellan knattar och oldboys, över generations- och sockengränser.
– På varpaplanen är alla jämlika, säger Johanna. Det är nyttigt att tävla i lag, de måste hålla humöret uppe och ta ansvar för sina egna kast så de inte drar ner de andra.
Hur var det nu med kastet där varpan rullade fram och la sig vid pinnen? Räknas det? Självklart, alla sätt är bra utom de dåliga – det delas bara ut stickpoäng, inte ut stilpoäng.