Medan stockholmarna i veckan har festat loss inne i Visby på Kallbadhuset, har Svenska Mästerskapen i varpa avgjorts ute i Eksta Tomsarve.
Nästan alla matcher var färdigkastade innan söndagens avslutande finaler. Och på samma sätt hade nästan alla helgens soltimmar tagit slut när de sista varpakastarna åkte ut till Eksta i morse.
Men åtminstone en final skulle hinna kastas klart innan solen bestämde sig för att lämna walk over.
Tidigt på söndagsmorgonen tog sig Torbjörn Lavergren från Östergarns IK an Kenneth Nilsson från Hablingo IK. Och Lavergren, som under veckan även hunnit med ett SM-guld i centimeterkastning, skulle inledningsvis få en behaglig resa när Kenneth Nilsson inte riktigt var att känna igen. Från en något konfunderad publik pratades det om att det kanske var finalnerverna som spökade.
– Men en ”habling” brukar inte ha några nerver, sa en äldre herre från sidan.
Finalnerver eller inte, första kulan vanns av Lavergren med 12–1.
– Men det betydde nästan ingenting. Han var ju före mig nästan hela andra kulan, säger Lavergren.
Och Nilsson höjde sig inför andra, och ledde till och med 8–6, innan Lavergren kom tillbaka och vann den andra kulan med 12–8, och finalen med två raka kulor.
Detta betydde att Lavergren tog sitt fjärde individuella SM-guld.
– Resultatmässigt är jag nöjd, men inte lika nöjd med själva kastningen bara.
Efter herrfinalen följde två ungdomsfinaler, med Västergarnlag på båda planerna.
Precis till dess att det bestämts vilka lag som skulle få inleda finalkastningen, började regnet falla. Och publiken, som fick hjälpas åt med att bära in ett stort tält till finalhagen, skulle på planen närmast få se Västergarn möta Mulde VK i pojkarnas lagkula.
Och det skulle inte bli någon enkel match Leo Karlsson, Hannes Sjölander och Anton Westergren i Västergarns blåa tröjor. Första kulan mot Muldes varpapojkar blev oerhört tuff, de båda lagen följde varandras steg, men mot slutet gled Västergarns pojkar ifrån och vann med 12–9.
– Första kulan var jämn, och vi visste att det skulle bli tufft i den andra också, säger Anton Westergren i Västergarn.
– Vi visste att vi inte kunde ta något för givet, säger Leo Karlsson.
Andra kulan skulle även den bjuda på många bra kast, och för att vinna varje stick kunde man inte ligga särskilt långt ifrån pinnen. Men trots fin kastning från Stanley Sagnia, Loke Almgren och Lucas Gustavsson i Mulde, skulle Västergarn vinna andra kulan med 12–4. Västergarns vinst nummer ett för söndagen.
Vad hade ni för finaltaktik?
– Att den som kände sig på hugget skulle få gå fram och kasta först, säger Leo Karlsson.
– Och vi vann ju, så det känns bra, säger Anton Westergren.
På banan bredvid kastade en annan Westergren, nämligen Antons syster Emy, som tillsammans med Edith Alby och Freja Sjölander mötte sockengrannen Sanda i ett finalderby. Och enligt samma princip som i pojkfinalen, skulle även flickfinalen bli en jämn historia. Och likt pojkfinalen, skulle Västergarn vinna den första kulan med 12–9.
En Västergarnledning med 1–0 i kulor inför den andra kulan. Men Ella Stenman, Wilma Gillerfors och Moa Farinder från Sanda ville inte ge upp så lätt, och även den andra kulan skulle bli tajt. Västergarn skulle dock vinna även den, och bara någon minut efter pojkarnas finalvinst, såg tjejerna till att Västergarn inkasserade sitt andra SM-guld för dagen. Och det fallande regnet verkade inte störa flickorna nämnvärt när det var dags för segerjubel.
Och frågar man Emy, Edith och Freja, så finns det ett tydligt framgångsrecept.
– Vi försöker alltid peppa och hjälpa varandra, säger Edith Alby.
Och det är såklart mycket lättare om man kastar i lag?
– Ja, det är det, säger nioåriga Freja Sjölander.
Men om regnet inte skulle störa överdrivet mycket i ungdomsfinalerna, så skulle det definitivt bli ett orosmoment när det var dags för den avslutande damfinalen mellan Margareta Sasse från VK Björken och Sandra Lindberg från Gotlands Bara IF. Finalkastningen skulle kantas av svårgreppade varpor och långa pauser för torkning av varporna efter varje kast.
Men efter två långa kulor, skulle Margareta Sasse stå som vinnare.
– Det känns ofattbart. Det här fanns inte på kartan, säger Sasse, som vände underläge 1–5 till seger 12–8 i sista kulan.
– Men jag tittade inte på siffrorna någon gång. Jag trodde jag bara hade åtta när jag vann, säger en överraskad damvinnare.