Visbytravets ordförande, Niklas Johansson, fick komma till tals i frågan och sade att han själv inte kunde ta något beslut om loppets framtid utan övriga styrelsens medgivande. Ett extrainsatt möte ordnades och namnet på racet som körs i oktober togs bort direkt.
Trottosport noterade också kvickt detta självklara, givna, snabba och smidigt skötta beslut.
Att jämföra Sten O Jansson med Stig H Johansson kanske inte är schysst mot någon. Men att hitta flera likheter, och en stor skillnad, mellan dessa två herrar var i onsdags inga som helst problem.
Båda hade starthästar i kvalen till Svenskt Travderby och till Stoderbyt, om vi nu räknar in Zahara Goj under Sten O:s vingar. (Stona i fråga är uppfödda på Gotland och ägs av folk härifrån). Båda hade Torbjörn Jansson respektive Björn Goop i sulkyn bakom sina hästar och båda fick, tyvärr, lämna Jägersro utan vare sig finalplats eller ens en placering i bagaget.
Skillnaden då? Jo, att den store Stig har 16 välstammade 4-åringar hemma i stallarna medan Sten har totalt sju hästar i träning. Hans enda 3-åring, Sunwapta Goj, fick för övrigt med sig en fin femteplats från finalen av E3 i lördags. 74 000 kronor gav den men det hade kunnat bli betydligt mycket mer. Jag har tittat på loppet massor av gånger och kan inte förstå varför körande Claes Sjöström gav sig ut i tredjespår halvvarvet från mål. Enligt ägare Ingela Jansson ska Sjöström ha varit besviken på sig själv och ha sagt direkt efteråt att han gärna hade kört om loppet om han fått. Kan tro det.
Att stå för sina misstag, göra om och göra rätt. Krypa till korset eller bara be om ursäkt. Visst är det skönt när sådana som Visbytravets styrelse och Claes Sjöström visar att det inte behöver vara så svårt.
En som kanske borde lära sig att erkänna ett felbeslut är regionens stadsträdgårdsmästare, Pernilla Johansson. Hennes svar på hur lekparken i Almedalens underlag kan ha havererat bara ett år efter invigningen är minst sagt förvånande: ”Det har varit extremt väldigt jättemånga barn som har varit här och lekt” och ”Man kan nästan inte ställa det kravet att det ska hålla”.
Underlaget kostade regionen runt 1,5 miljon kronor.
Låt oss här komma med ett tips till Johansson. Gör som Wisby ridklubb och ta ett snack med Visbytravets banmästare Per-Olov ”Plutten” Andersson nästa gång det ska inhandlas nytt material. Med tanke på hur Skrubbs bankropp under en längre period nu har tålt störtskurar och ”extremt väldigt jättemånga” hästar är fantastiskt.
Att det har slagits banrekord på löpande band i sommar är ytterligare ett tecken på Pluttens och hans personals förträfflighet. Ridklubben ska nu testa, efter samråd med nämnde man, att blanda det gamla ridhusunderlaget med oanvända plastkulor från konstgräsplanen bredvid där ute i Rävhagen.
Visst kan det vara värt att prova? Och funkar det inte är det väl bara att göra om. Och göra rätt.