Då det i onsdags kungjordes vem som ska få bära den svenska flaggan under OS-invigningen i dag i Pyenongchang kändes det lite som när Nobelpristagaren i litteratur brukar presenteras: – Och vem f-n är det? Niklas Edin heter han och är stjärna i curling och som med sina sju mästerskapsguld tydligen ska vara Europas mest framgångsrika skipper. I den smolkiga soppan av avslöjade skidåkare som medvetet dopar sig och ryska tävlande som först inte ska få vara med alls och sedan få det igen fast under neutral flagg, så känns all sporter som kräver maximal fysisk insats inte trovärdiga överhuvudtaget längre. Detta har till undertecknad fört med sig att den enda sport jag tänker följa slaviskt den här gången får bli just curling. (Vore det inte häftigt förresten att ställa ultimatum till Putin att om hans land nu ändå ska få vara med i OS så får de tävla under en prideflagga?)
SVT:s Uppdrag Granskning i onsdags var upphaussat som tusan och skulle kasta nytt ljus över dopingen inom skidåkningen och avslöja den ena skandalen efter den andra. Det som fastnade mest hos mig personligen var dock den uteblivna frågan om hur mycket höghöjdsträning egentligen kan påverka blodvärdena, vilket ju är det ständiga försvaret som tas till av tävlingsledare och andra, samt det faktum att då veterinär Peter Kallings, vilken presenterades som ridsportens dopingexpert, berättade om hur hästar påverkas av astmamedicin så visades enbart filmsnuttar från travtävlingar. Det positiva i den kråksången var att det framkom att hästar har tävlingsförbud i minst 14 dagar efter en kur med detta medikament medan idrottare kan ta det i stort sett på startlinjen.
I förra veckans krönika berörde jag det faktum att det finns ett 1-årigt sto på ön efter årets Prix d´Ameriquevinnare Readly Express. Nu visar det sig att det traskar runt en jämngammal brorsa till henne i Gammelgarn som dessutom, precis som stoet, har en morfar vilken vunnit samma lopp två gånger. Gotländska uppfödare visar sig gång på gång ligga i framkant, både vad gäller blodslinjer och den ack så svåra uppgift det innebär att ge sina telningar en bra start i livet. Om curlande av barn är bra eller dåligt får andra avgöra men just curling är säkert den enda tävlingsgren i OS där jag själv inte skulle skämma ut mig kapitalt. Jag menar, hur svårt kan det vara att skicka i väg en sten med handtag på en isbana? Sopat har jag gjort i säkert 40 år på otaliga stallgångar, både här hemma och utomlands, och curlat barn har jag hållit på med i snart 18 år.