Vad är det som händer? Årets första vårmånad inleds med iskyla och snökanoner. Kalmartravet tvingas ställa in tävlingarna i kväll och seriekrockarna avlöser varandra. Hela Sverige känns för tillfället som en musikvideo till Ted Ströms låt ”Vintersaga”. Ni vet den där med ”En tradare i snörök mellan Kiruna och fjärran, flämtande ljus i Visby hamn”. Just den där textraden kan jag lyssna på hur många gånger som helst och jag ryser lika mycket varje gång. Vilken av versionerna som är bäst av Monica Törnells eller Jerry Williams skiftar från dag till dag. Precis som humöret gör i dessa tider då den där förbannade vattenkranen i stallet fryser ena stunden och man nästan gråter av lycka i nästa över att få köra häst bland snötyngda granar.
Häromdagen damp de så ner i brevlådan. Rekryteringsblanketterna till den nyss fyllda 18-årige sonen och jag sveptes plötsligt med i en nostalgisk snöstorm tillbaka till vintern år 1987. Enligt en äldre man jag mötte i foajén till en av öns vårdcentraler har det inte varit så här mycket snö sedan dess och finns det några man kan lita på när det gäller vädret så är det just dessa äldre män. Vintern -87 ja, då befann jag mig här på ön efter det att jag chockat mönstringsgubbarna i Solna med att ha haft önskemål om att få göra lumpen på Gotland, och då helst under vintern. ”Vad skaru till Kalkatraz då o göra?”, undrade de samtidigt som de nog var glada att någon ville hit frivilligt. Givetvis såg jag det som ett test på om min dröm sedan barnsben, att en gång få bosätta mig här, skulle klara av ett tufft vinterhalvår och inte bara några veckors cykelsemester per år. Testet föll väl ut kan jag säga, trots en riktig jäkla vargavinter.
En som fått flytta till något varmare breddgrader är ju Super Nice. Sten O Jansson tipsade sin syrra och svåger att lämna deras häst till Björn Goop och hans filial i Frankrike och de har säkert inte ångrat att de lydde det rådet. Fyra starter har det blivit hittills vilka inbringat nästan 600 000 kronor och senast var det riktigt nära första segern. Forna stallkamraten Zahara Goj däremot verkar inte riktigt hittat formen där nere och under den gångna veckan mötte hon just Super Nice och var då stort slagen av denne.
Nej, nu ska jag fråga barnen om vi inte ska ut och skotta skyttegravar att krypa i och sen ta en fika i nån snödriva där jag kan berätta om gamla lumparminnen.
–Hallå, ungar, var tog ni vägen?