Visbytravets intention med sitt fokus på att lyfta Travskolan och att bjuda barnen på cirkus är uppenbarligen att hitta nya vägar för sporten. Och nya besökare. Uppgifterna om att 800 personer besökte Brazil Jacks föreställning under onsdagskvällen talar för att man lyckats. Självklart en chansning att betala en cirkus för att komma men frågan är om inte just den, i kombination med det fina vädret förstås, är en stor del av sanningen bakom den fantastiska publiksiffran på 4 211 personer. (Vilket annat enskilt arrangemang på Gotland kommer upp i den?). I jämförelse kan nämnas att det i fjol kom knappa 3 000. Och det var inte bättre hästar med i år om man nu tror det är det som är skillnaden.
Förresten är det kanske så att drömmen om att fylla vår fina Gotlandslöpning med idel stjärnor lika gärna kan få falna och dö.
Bland mängder av lopp med bättre prissummor, och enklare resväg, är det svårt att konkurrera om de allra bästa hästarna, så enkelt är det. Visbytravet kanske istället ska locka med chansen att vinna enorma pengar på spelet, bara man hittar rätt hemmahästar som vinner. På V-86 har det nämligen blivit miljonutdelning ett flertal gånger när Skrubbs har stått som värd. År 2016 var det inte ens någon som fick vare sig åtta eller sju rätt. Då vann de tre hemmahästarna Digger Smasher, Sundbobambu och Dooleys till skyhöga odds och i onsdags var det Sevedeka och Mistelns Napoleon som ställde alla spelare, utom två, schack matt. Summa summarum så är min tes: barnfamiljer lockas till en travbana av kringarrangemang och resten utav spelet. Det är nog bara några få, likt undertecknad, som tar sig från tv-soffan enbart för att få se duktiga, vackra, underbara hästar tävla.
Vinnaren av årets upplaga av Gotlandslöpningen, Love Matters, var mäkta imponerande att skåda. Med extraväxeln sparad, en ryckhuva över öronen, tuggade han undan på spänstiga ben på det nya banrekordet 1.10,7. Så här i efterhand känns det ändå lite snöpligt. Tänk att tränare Daniel Redén ska ha sagt till Örjan Kihlström innan loppet att ”I dag tror jag vi kan köra världsrekord”. Om bara Örjan brytt sig lite mer om ära och kändisskap än vad han verkar göra kunde han väl ha ryckt den där huvan och smackat ett par gånger på sin kuse. Då hade vi fått se Readly Express rådande rekordnotering på 1.09,9 rykt all världens värld och lilla Skrubbs kunnat titulera sig som ”världsrekordbanan”. Snacka om att Visbytravets redan hyllade banpersonal hade fått ännu ett bevis på det goda jobb de utför.