"Det började med att vi ville dölja ett brunnslock"

Rhododendron, pioner, klematis och japansk trädgårdsstil är några av Ann-Britt och Björn Magnussons främsta inspirationskällor i trädgården.

Nordens ginseng. Rosenrot trivs bra i Magnussons trädgård i Boge.

Nordens ginseng. Rosenrot trivs bra i Magnussons trädgård i Boge.

Foto: Tobias Wallström

Bostads- & stadsplaneringsfrågor2010-06-15 04:00
Men här samsas egentligen allt möjligt, i öar med olika förutsättningar och i samklang med naturen.
- Naturen får blanda sig i, om en växt slagit sig ner här visar det att den trivs, menar Björn.
Som exempel på växter som flyttat in på egen hand visar han orkidéerna vid dammen, ängsnycklar som växer vilt i grannskapet. I bädden med lundväxter lyser stjärnramsens vita små blommor i halvskuggan.
- Den har nog kommit hit av sig själv och den passar bra här, tycker Ann-Britt.
Paret har bott på den gamla gården i Boge sedan 1973. Men det var först för tolv år sedan som de lockades att göra något av den stora trädgården.
- Det började med att vi ville dölja brunnslocket här nära huset, pekar Björn.
Rosenripsbusken fick en underplantering av hjärtbergenia och annat i parets första plantering. Den har följts av många med skiftande karaktärer, sammanbundna av gräsmattan.
I dag rymmer trädgården över 700 olika sorter. Ann-Britt, som annars arbetar med att göra hemsidor, bokför alla växter i datorn med svenskt och vetenskapligt namn, blomningstid, var den står i trädgården, och liknande.
Vattenväxterna trivs vid dammen med den porlande vattentrappan och en ringlande bäck. Här finns också ett trädgårdsromantiskt inslag i form av en liten ruin, som en hommage till den stenlada som för länge sedan fanns på platsen.
Alpina växter samsas på mager jord med dränerande grustäckning. Lundväxterna trivs i halvskugga på uppbyggda bäddar av fuktighetshållande, humusrik jord och torv. Och mot alla odds har miljöer för rhododendron, azaleor och andra surjordsväxter skapats på det annars kalkrika, tunna jordlagret i den skuggigare delen mot skogen.
Ann-Britt nämner klematis som en favorit bland växter. Båda är svaga för pioner, och Björn som gillar den sparsmakade stilen har skapat en Japan-inspirerad hörna med grus och tallbonsaier från skogen.
Här gjordes också den första, mindre genomtänkta, surjordsbädden.
- Men rhododendron blev gul i bladen här. När vi flyttade den till den nya platsen blev den fin på några månader, berättar Ann-Britt.
För att kalkskyende växter ska trivas gör Ann-Britt och Björn grunden sluttande för avrinningens skull. Den täcks med plast så att jorden under inte ska blandas med den torv, kvistar, kottar, bark och eklöv som fylls på. Kanter byggs av torvblock ställda på högkant som hålls samman av grönt hönsnät. Det döljs så småningom av växterna, och det gör att fåglarna inte pickar sönder kanterna.
Resultatet blir en upphöjd bädd med lågt pH och ett luckert planteringsdjup på 60-70 centimeter som vattnas med regnvatten.
- Jag har läst att rhododendron trivs i jord som är så porös att man kan stoppa ner armen till armbågen, förklarar Ann-Britt.
Skyarna av blommor på täta buskar med friska bladverk visar att Magnussons har lyckats.

Sparsmakad. Björn Magnusson ser fram emot att pionen i den japanska delen av trädgården ska slå ut.
Sparsmakad. Björn Magnusson ser fram emot att pionen i den japanska delen av trädgården ska slå ut.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!