I Dunbodi stannar tiden
I Dalhem upphörde lanthandeln 1974 och efter det har den blivit till ett museum utan dess like. Här finns allt man kunde behöva i vardagen "förr i tiden". Äntra den roströda dörren till den forna lanthandeln, hör dörrpinglans klang och följ med på en resa till tiden då mjölk såldes på flaska, läsk fanns på pulver och solbrillorna såg ut precis som de gör i dag.
Foto:
Nu, nästan 40 år senare, blomstrar lanthandeln som aldrig förr. Otalet pinaler pryder väggar, hyllor och tak i sammanlagt fyra rum. Lägg till en hel vind och källare med prylar till oändlighet.
- Vad vi vet har vi den enda bevarade lanthandeln av detta slag på Gotland, säger Maj-Britt Pettersson.
Samling av rakblad
Det är ett gäng ordnade samlingar som paret Pettersson satt ihop genom åren. I ett vitrinskåp hittar du Sveriges största rakbladssamling från en tid då det begav sig. Originalaskar vittnar om ett pris på fem öre styck för de färgglada pappersförpackningarna med styckvisa rakblad, snäppet mindre än dagens tändsticksaskar.
Historiska ting
På vinden finns många av de större sakerna som hushållsmaskiner och diverse redskap.
Här står strykjärnen på rad bland mängder av skrivmaskiner, hushållsvågar och brödrostar. Lite mer undangömt, bakom ett skynke, har ett dussin gamla radioapparater förpassats till sin historia. Här har tiden stannat vid 1950-tal. Kryddburkar i plåt och lite större askar till allehanda ting som bakpulver, kakao, tvättmedel...
- Det kommer in många som vill köpa av museisamlingen. Det är först och främst sakerna i vår prylbod som är till salu. Men har vi dubbletter så kan vi sälja - till rätt pris, ler Per-Ove från under kepsskärmen.
Och dubbelt upp och lite till finns det av det mesta i Dunbodi. På vinden trängs en uppsättning av gamla emaljpottor med ett trettiotal köttkvarnar i järn. Vid köpdisken finns kattögonliknande solglasögon i plast. Säkert med femtio år på nacken men hur hippa som helst i dag.
- Vi har allt man kan ha behövt i sitt liv, från sent 1800-tal och fram till 1977, säger Per-Ove Pettersson.
Namnet Dunbodi kommer från att gårdarna och marken som bodi ligger på heter Dune och på gotländska så blir det Dunbodi. Den gulmålade träkåken med sin skyltbeprydda fasad lyser i den omgivande grönskan och lanthandeln är verkligen något att stanna till vid.
Dunbodi i Dalhem.
Här finns även en prylbod. På helgerna anordnas loppis. Dunbodi har öppet varje dag juni-augusti mellan 12 och 17.
Sidencompagniet i Vall. Sidenutställning med koppling till de gotländska silkesodlingarna under 1800-talet.
Ljugarns kulturudde.
Bjuder bland mycket annat på fyra fina små museer: Strandridaregården, Fossilmuseet, Strandbygdsmuseet och Strandboden med Lausholmar-pråmen. Den sistnämnda, pråmen, är 12 meter lång och 5 meterbred och byggdes 1927. Den användes fram till 1986 för kreaturtransporter till och från de tre Lausholmarna.
Smaklösa museum
i Västergarn.
Den populära och kulturprisbelönade gotländska gruppen Smaklösa har ett eget museum i en gammal Essomack på ynka fem kvadratmeter.
Serieården
i Lummelunda.
Här är skulpturer utplacerade i en stor park bland mängder av speciella träd, buskar och växter. Möt flera generationer serier, en del 100 år gamla. Verksamheten började 1959 då de första skulpturerna tillverkades. Under åren har nära 300 skulpturer skapats.
Ewys hembygds-
museum i Rute.
Här skildras allmogelivet på Gotland genom miniatyrutställningar kring bl.a. kalkbrott, kalkhantering, allmogeliv, fossil, snäckor, fågelägg, mineraler, kristaller och bergarter.
Sandkull-Annas stuga
i Väskinde.
I början av seklet levde Sandkull-Anna i det bevarade lilla bostadshuset . Stugan uppfördes vid 1800-talets slut och var en av de sist bebodda av de riktigt primitiva bostäderna på Gotland. Stugan har en total yta av 11,5 kvadratmeter och saknar el och vatten. "Sandkull-Anna" Johansson bodde i stugan med föräldrar, bror och morföräldrar i stugan.
Albatrossmuseet
i Östergarn.
På museet visas föremål, dokument och fotografier kring den tyska minkryssaren Albatross som, svårt skadad efter drabbning med en rysk eskader i Östersjön 1915, sattes på grund i Östergarn. Tyskarna internerades idylliskt på ön och vänskap uppstod med gotländska familjer. Efter första världskriget återvände många besättningsmän till Gotland, en del bosatte sig här.
Cedergrens orgel-
museum i Vänge.
Orgelmuseet invigdes sommaren 1996 till minne av Alfred Cedergren som var orgelbyggare i Vänge i början av 1900-talet.
Evys handarbete i Sjonhem. Minns du Mormors o Farmors kaffekalas? På Evys handarbete i Sjonhem visas historiska handarbetsmönster och historiska hantverk från 1800-talet och framåt. Samlingen är omfattande och växer hela tiden.
Så jobbar vi med nyheter