En borgerlig vigselförrättare utses efter prövning av länsstyrelsen, och får enligt svensk författningssamling (2009:263) inte ta emot någon ersättning från vigselparet annat än eventuell milersättning samt den lilla ersättning som länsstyrelsen utbetalar. De får helt enkelt inte ta betalt för sin myndighetsutövning. Trots det får merparten av Gotlands godkända vigselförrättare pengar från regionen.
– I alla år har kommuner i Sverige som en allmän tjänst tillhandahållit vigseltjänsten och ofta bistått med särskild lokal. Anledningen är att det ofta är politiker eller före detta politiker som blir vigselförrättare. Men egentligen är det inte regionen som är uppdragsgivare, utan länsstyrelsen, säger Ulrika Thorsén, enheten för samordning och stöd, Länsstyrelsen på Gotland.
När länsstyrelsen fick reda på att vissa av vigselförrättarna fick betalt, kontaktade man regionen för att söka svar.
– När jag pratade med regionen och frågade vad de tog betalt för så svarade man att det var det administrativa jobbet. Men enligt lag är det vigselförrättarens ansvar, och vigselförrättaren får inte ta betalt. Då kan regionen inte ta betalt för ett jobb som ska utföras av vigselförrättaren, fortsätter Ulrika Thorsén.
Efter möte med förrättarna och brev om att man inte får ta emot pengar blev det enligt Ulrika Thorsén ramaskri, och flera hotade säga upp sitt förordnande om de i fortsättningen tvingades göra allt pappersarbete själva.
– Enligt lag finns ett fåtal saker vigselförrättaren är skyldig att göra. Det är att skriva vigselbevis, föra protokoll och dokumentera vigseln samt att underrätta Skatteverket. Det är tre papper, säger hon.
Men trots flera påtalanden fortsätter regionen att betala ersättning utan att de är uppdragsgivare.
– Avgift för borgerliga vigslar har funnits här och på många andra ställen i Sverige länge. Pengarna går till hanteringen av vigslarna, till vigselförrättarna som får ersättning motsvarande 1,5 timmars sammanträdesarvode per vigsel, och till lokalen, säger Bo Magnusson, utvecklingschef på ledningskontoret som menar att man inte gör något lagvidrigt genom att betala vigselförrättarna eller ta betalt för vigseln.
Däremot har man tänkt införa en avgiftsfri dag, sista fredagen i månaden, där vigselparet hör av sig direkt till vigselförrättaren, precis som det var tänkt från början.
En av dem som inte finns med på regionens lista, men som likväl är borgerlig vigselförrättare på Gotland, är Mikael Mellqvist:
– Jag vet inte varför jag inte finns med på regionens lista, men jag har nog aldrig blivit tillfrågad, säger han.
Under sin tid som domare var Mikael Mellqvist vigselförrättare som en del i arbetet. När lagen senare ändrades ansökte han om att få fortsätta, av ren service. Men det har inte blivit så många vigslar för hans del.
– Jag har aldrig tagit ut den ersättning jag har rätt till. Inte för någon vigsel. Någon annan ersättning är väl inte ens lagligt att ta ut. Å andra sidan är det här för mig bara en kul grej. Men att det skulle vara mycket pappersarbete är inte sant. Det är hur enkelt som helst, bara att fylla i en färdig blankett. Det är det andra som tar tid, själva arrangemanget, säger han.
För de förrättare som olovligen tar emot pengar finns risken att bli av med sina förordnanden, men det är upp till länsstyrelsen att avgöra.
– Om vi gör det så kommer det nästan inte finnas några vigselförrättare kvar. Men det är ledningens beslut, inte mitt, säger Ulrika Thorsén.