Vården på Gotland kostar 50-70 miljoner kronor för mycket varje år. För att få bukt med den ekonomiska obalansen enades de gotländska politikerna förra året om att en ordentlig genomgång av vården behövdes. Det mynnade ut i utredningen "Struktur 2015".
- Syftet med den här utredningen är att se över vilken vård gotlänningarna behöver och vad det kan kosta. Det här är dock inget besparingsuppdrag, även om vi ska jobba efter en så kostnadseffektiv vård som möjligt, säger Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör på Gotland.
- Det finns en obalans mellan de kostnader som sjukvården har, och det vi förväntas göra. Förhoppningen är att den här utredningen kan jämna ut obalansen.
Hon är en av dem som sitter i den styrgrupp som just nu genomför strukturutredningen och som nyligen avslutat det man kallar för inventeringsfasen. Nu håller man på att bearbeta det man fått fram.
- I utredningen finns det tre arbetsgrupper som har riktat in sig på primärvården, akutvården och den specialiserade vården. Vi har hela tiden försökt arbeta med stor delaktighet från medarbetare och patienter, och vi vill även i fortsättningen har synpunkter från allmänheten, säger Maria Dalemar.
Ledorden i utredningen är att vården ska vara nära och effektiv.
- Som patient ska man inte behöva flytta runt mellan olika avdelningar. Där man söker vård ska man kunna få hjälp. Kan man arbeta mot det kommer antalet vårdbesök att minska och vården blir effektivare.
Styrgruppen utreder även möjligheterna till att använda it-lösningar inom vården.
- Vi kallar det vård på distans. Exempelvis kan en patient som har en hudförändring gå till sin hälsocentral, och med teknikens hjälp där bli hjälpt av en expert som sitter på fastlandet.
Efter påsk ska utredningens mål konkretiseras, och den 12 juni ska slutrapporten presenteras för hälso- och sjukvårdsnämnden. Därefter väntar politiska beslut om hur vården ska se ut på Gotland 2015.