Fyra av Munkkällarens veteraner: Håkan Karlsson, Michael Cedeskog, Ola Eklund och Nils Gebel.
Flera av Håkan Karlsson och Nils "Nisse" Gebels bästa anekdoter involverar svensexor. En av dem, utspelad i gränden utanför Munkkällaren, innehåller tre viktiga komponenter: Fylla, drama och en blivande brudgum i rosa kaninkostym.
– När han kom var han så packad att det inte fanns på kartan att komma in. De hade gått hårt åt honom under dagen.
När huvudpersonen för dagen nekas i dörren blir han rasande. Det hela eskalerar och så småningom tvingas polisen rycka in.
– En kille i rosa kaninkostym och stora öron som står och gormar och sen blir inknölad i en polisbil, då var det svårt att hålla masken.
Nils Gebel skrattar nostalgiskt. I 42 år har han arbetat som ordningsvakt. Men när Helagotland träffar honom i början av mars har han precis gjort sitt sista pass. Det är med blandade känslor han lämnar arbetsplatsen där han varit sedan 1994.
– Det är väldigt sorgligt, samtidigt känner jag att 42 år kanske räcker.
Håkan Karlsson, Nils Gebel och Ola Eklund under Nils sista pass på Munkkällaren.
År 1982 hade den, då 21-åriga, Nils Gebel precis gjort lumpen när han hörde talas om utbildningen till ordningsvakt hos den gotländska polisen. Sedan dess har han arbetat, först på södra Gotland innan han flyttades till "Nya Snäck", i dag rivet och ersatt med höghus.
– Tidigt 80-tal var det ett festparadis, med två våningar och diskotek, berättar han.
Men Nils Gebels CV är långt längre än så. Under sin karriär har han hunnit med både Guldkanten och Solhem, populära dansställen i Visby som i dag är stängda, och ett år på Stockholms centralstation. Ett tag arbetade han även på Gotlandsfärjan, då fraktades upp till tusen militärer till fastlandet på helgerna och det kunde bli stökigt ombord.
– Och mer då? Jo Magasin 3 på hamnen får vi inte glömma. Ett enormt bra sommarställe, världens party med after beach och dans på kvällen sju dagar i veckan.
Efter att ha tagit sig igenom 80-talets glada dagar landade Nisse till slut på Munkkällaren, där han blev kvar i 30 år.
– Det ångrar jag inte, jag har verkligen stormtrivts.
På Solhems diskotek, ett populärt ställe för danssugna gotlänningar.
Samma år som Nils började på Munken utbildade sig även 22-åriga Håkan Karlsson till ordningsvakt hos polisen på Gotland. Karriären inleddes på Skeppet, senare Hamnplan 5, vid hamnen i Visby.
– Då var det Rock'n'roll, men det var på ett annat sätt på den tiden, konstaterar han.
Där var Håkan i 15 år innan Nisse "hämtade" honom till Munken – sedan dess har de varit kollegor.
Det bästa med jobbet är alla människor man träffar, för det mesta trevliga och glada.
– Sen är det en jävla trevlig arbetsgemenskap. Det är ju ett sånt maskineri att få allt att fungera, det finns ingen som inte behövs. Diskplockaren är lika viktig som restaurangchefen.
Håkan Karlsson har arbetat som ordningsvakt på Munkkällaren i 15 år, Nils Gebel i 30 år.
Men det är ett arbetsliv som inte bara består av solskenshistorier. Under åren har både Håkan och Nisse bevittnat ett flertal fall av misshandel och olyckor, vissa svårare att glömma än andra.
Under de decennier som de varit i branschen tycker de att krogvärlden förändrats på flera sätt. Exempelvis var konflikterna mer fysiska förr.
– Då rök folk ihop. Man var tvungen att kasta sig emellan och slita isär dem, men sen var det oftast bra så.
Med tusen militärer ombord kunde det bli stökigt i baren.
I dag är det förvisso färre slagsmål, å andra sidan är gästerna både tjafsigare och mer långsinta. De ifrågasätter allt.
– Man tycker inte att vakter har några rättigheter alls. Folk har svårt att ta ett nej i dag, det känns som att ungdomar växt upp med att få göra lite som de vill.
Även narkotikan har ökat markant. Det märks inte minst på gästernas beteende.
– De säljs mycket på Gotland tyvärr, det är jättetråkigt. Jag fattar inte att folk inte kan nöja sig med tequila, det blir man jättetokig av, säger Nisse.
Det bästa med jobbet är alla människor man träffar, både gäster och kollegor.
"Det är en jävla trevlig arbetsgemenskap".
Nils Gebels sista pass på Munkkällaren i mars 2024.
90 procent av jobbet är fortfarande roligt – men sen finns det tio procent som inte "är riktigt lika skoj". Nils Gebel har framförallt två saker som han är glad att slippa framöver. Det första är att frysa, i bland kan de stå i tolv minus med vind som ligger på.
– Det andra jag inte kommer att sakna är kommentaren: "Skämtar du?" Den får jag minst 20 gånger per kväll.
Det kan bli mycket sura miner när folk nekas i dörren eller blir avvisade på grund av berusning eller dåligt beteende. Då händer det att gäster kräver att få prata med ägaren eller restaurangchefen.
Många tror ju att det går att övertala vakten att ändra sig, fungerar det?
– Inte när vi bestämt oss. Då kan du prata med kungen om du vill, du kommer ändå inte komma in.
Ett glatt gäng på Visby bevakningstjänsts firmafest. Nils Gebel andra till vänster på översta raden.
Ordningsvakt Nils Gebel på bygdegårdsdans i Stånga 1982.
Även om Håkan Karlsson och Nils Gebel hängt in ordningsvaktsuniformen för gott tar arbetslivet inte slut riktigt än. För Håkan fortsätter arbetet på Spendrups. När Helagotland träffar honom är det bara några dagar kvar till sista passet på Munkkällaren.
– Det kommer att kännas tomt när jag åker hem på lördagmorgon.
Även för Nisse fortsätter arbetslivet några år till – men nu hos polisen.
– Till alla de gäster som frågat när jag ska gå i pension, nu ses vi på arresten i stället, säger han och skrattar.
När Helagotlands reporter ber Håkan och Nils att byta pose blir det svårt. "Vi har stått såhär i så många år att det inte går att byta nu".
"Det kommer att kännas tomt när jag åker hem på lördag morgon."
Nils Gebel och Håkan Karlsson.
