År 2024 gjordes totalt 480 anmälningar om kränkane behandling i Region Gotlands skolor. År 2023 var motsvarande siffra 421 anmälningar.
”Elever fotar sig när de gör en nazihälsning. Bilden sprids sedan av annan elev”.
”Klasslärare anmäler att en elev i F-klass vid ett flertal tillfällen fått utstå hot, slag och verbala kränkningar och fått bland annat kläder förstörda av fyra andra elever”.
”Elev kallar andra elever för horor och sprutar vatten med vattenflaska”.
Det här är några av anmälningarna gällande kränkande behandling som gjordes på regionens skolor under 2024. Totalt finns 480 anmälningar registrerade från fjolåret, vilket är en ökning från de 421 anmälningar som gjordes 2023.
Faktum är att antalet anmälningar om kränkande behandling ökat kraftigt de senaste åren, och sedan 2021 (287 anmälningar) är ökningen hela 68 procent.
Har klimatet i öns skolor blivit så pass mycket sämre de senaste åren, eller finns det en annan förklaring? Grundskolechefen Jörgen Norström är i första hand inne på det sistnämnda, och menar att en förändring i skolornas sätt att jobba med kränkande behandling är en av förklaringarna till den något dystra statistiken.
– Jag vill tro att det inte blivit så pass mycket sämre. Varje kränkning är givetvis en för mycket, men vår analys är nog att läget inte blivit värre, utan snarare att vi fått upp ögonen för hur vi ska jobba med det här, säger han.
Grundskolechef Jörgen Norström menar att de ökade antalet anmälda kränkningar på regionens skolor beror mer på att man blivit bättre på att anmäla än att kränkningarna faktiskt ökat. ”Jag vill tro att det inte blivit så pass mycket sämre”, säger han.
Enligt grundskolechefen började regionen få ”upp ögonen” för hur man ska jobba mer effektivt med kränkningar i skolan under 2021, och att det hänger ihop med att antalet anmälningar ökat sedan dess.
– Det handlar om en ökad medvetenhet där vi blivit bättre på att anmäla kränkningar. Vi jobbar mer med systematik, rutiner och hur och vad man anmäler än vi gjorde innan, och skolorna arbetar hårt med att få en ökad trygghet och trivsel. Vi drar också lärdomar från Skolverket kring hur man ska jobba med just kränkningar.
Cecilia Tofftén, rektor på Södervärnskoaln, säger att antalet kränkningar elever emellan som sker utanför skoltid och utanför skolans område har blivit allt vanligare de senaste åren.
Jörgen Norström får medhåll i sina teorier av Cecilia Tofftén. Hon är rektor på Södervärnskolan, och således den som har ansvar att anmäla kränkningar som sker på just den skolan.
– Att vi blivit bättre på att anmäla är en stor orsak till att statistiken ser ut som den gör. Jag började jobba med det här för sex år sedan, och min erfarenhet är att det gjordes färre anmälningar om kränkande behandling då. Att det var så berodde nog mer på att vi inte jobbade systematiskt än att det faktiskt skedde färre kränkningar, säger hon.
Antalet anmälda kränkningar på regionens skolor har ökat med 68 procent sedan år 2021.
Något som enligt Jörgen Norström och Cecilia Tofftén däremot har ökat är antalet kränkningar elever emellan som sker utanför skoltid, ofta via sociala medier.
– Det är en trend som blivit ganska tydlig de senaste åren. Även sådant som sker utanför skoltid hamnar dock i skolans knä att utreda eftersom det ofta tas med till skolan av eleverna. På så sätt hamnar det också i statistiken, eftersom det är rektorns uppgift att anmäla alla kränkningar. Den här typen av kränkningar är dock mer svårutredda, eftersom sociala medier är ett gissel i sig, säger Jörgen Norström.
Cecilia Tofftén tillägger:
– I allt större utsträckning märker jag att konflikter mellan ungdomarna sker på fritiden, utanför skoltid och utanför skolans lokaler. Dessa konflikter tar man sedan med sig hit och söker stöd för hos vår personal. Ofta känner man oro för att konflikten ska fortsätta när man träffas fysiskt. Så även kränkningar som sker på nätet hanterar vi här i skolan.
Hur ser det ut när det gäller fysiskt våld mellan elever? Har det ökat?
– Jag tycker inte att det är mycket våld i skolan, speciellt inte där hela konflikten faktiskt har startat i skolan. Det händer inte speciellt ofta, säger Cecilia Tofftén.
”Att vi blivit bättre på att anmäla är en stor orsak till att statistiken ser ut som den gör”, säger Södervärnskolans rektor Cecilia Tofftén.
Tittar man igenom listan på kränkningar i regionens skolor under 2024 kan man konstatera att det verkligen är stort och smått som anmäls. Allt ifrån ”elev får blickar från annan elev” till slagsmål, rasism och sexuella trakasserier. Jörgen Norström säger att klimatet på öns skolor generellt sett är gott, men att det, precis som i samhället, ”såklart finns individer som stör och förstör”.
– Jag tror dock att vi blivit klart mycket bättre på att identifiera och ta tag i den typen av problem än för 20 år sedan.
Enligt regionens grundskolechef Jörgen Norström blir det allt vanligare att elever kränks av andra elever i sociala medier.
Hur jobbar då de gotländska skolorna med att motverka kränkningar? Enligt Cecilia Tofftén handlar det mycket om att skolan ska vara tydlig, men tillåtande.
– Det är väldigt reglerat i läromålen hur vi ska agera enligt vårt demokratiska uppdrag. Där finns allt kring hur vi ska bemöta eleverna, men även mer riktade aktiviteter kring hur vi ska lära känna ungdomarna. Det handlar om relationer och tydliga rutiner, ramar och kramar i vårt dagliga arbete. Det är det starkaste vi arbetar med för att ha en god miljö för både elever och personal.
Med tanke på att antalet anmälningar fortsätter att öka, är det ändå rimligt att ha nollvision när det gäller kränkningar inom skolan?
– Jag tror att man måste ha nollvision. Unga människor kommer alltid att behöva ledsagas tillsammans med professionell personal kring hur de ska vara mot varandra, och vi kommer aldrig att ge upp arbetet mot kränkningar. Vi ska jobba med allt, även om det kan verka litet. Ungdomarna ska kunna känna sig trygga i skolan, så visionen måste vara att det ska finnas noll kränkningar inom skolan.
