“Hela Näsudden byggde vi fullt och vi byggde havsbaserad vindkraft ute på Bockstigen. Allt det där har faktiskt gått jättebra och med väldigt lite protester från gräsrötterna om man säger så, för de fick vara med“, säger vindkraftspionjären Göte Niklasson.
Det här är en artikelserie om brottsanklagelser och ett oljebolag, som bytte från fossilt till förnyelsebart och köpte upp vindkraftverk på Gotland. I tredje delen möter vi engagerade på ön.
– Vår vindkraft börjar där borta, med de här små, säger Göte Niklasson och släpper ratten med ena handen för att peka på tre vindkraftverk som ännu snurrar.
Han saktar in biogasbilen och stannar till vid vägkanten ute på Näs.
– Det var rent ideell verksamhet, som slutade med att de här kom upp 1990, fortsätter Göte Niklasson, som tillsammans med andra vindkraftspionjärer startade Gotlands väderkraftförening.
– Vi hade tidigt idéer om att det här måste göras och det var för klimatets skull, redan i början på 90-talet. Ingen här hade någon aning om att det fanns en global uppvärmning, men vi visste det och var faktiskt drivna av det, berättar Göte Niklasson.
Ungefär hälften som köpte av rent miljömässiga, ideella skäl
Göte Niklasson
gotländsk vindkraftspionjär
De tre vindkraftverken finansierades av några näsbor och ännu fler gotlänningar från andra socknar.
– Intresset var enormt stort för att köpa in sig i vindkraftverk. Den här gruppen köptes av 156 stycken andelsägare. Vi kom fram till att det var ungefär hälften som köpte av rent miljömässiga, ideella skäl och de andra köpte för att de såg att det här kunde man tjäna lite pengar på.
Under samma period som den gotländska vindkraften startade på Näsudden var entreprenören Adolf Lundin
involverad i den oljeproduktion som skedde på Gotland under 1980-talet. Det producerades inga stora mängder med olja och verksamheten lades senare ner. Han fortsatte att leta och hitta olja på andra platser i världen. Nu är ett av bolagen i Lundingruppen, tillbaka på ön under namnet Orrön och med barnbarnet William Lundin i styrelsen.
Byggstarten
Det fanns redan vindkraftverk på Näs som ägdes av det statliga elbolaget Vattenfall. Göte Niklassons förebild fanns dock på den danska ön Bornholm, med deras system för andelsägande och vindkraftsteknik. Han hade redan testat att bygga en vindsnurra, genom ett projekt han var med i som folkhögskolelärare.
Vi byggde ett som skulle sitta på toppen av en gammal telefonstolpe
Göte Niklasson
gotländsk vindkraftspionjär
– Det blev otroligt amatörmässigt. Det fanns gamla ritningar på hur man kunde bygga sådana små och vi byggde ett som skulle sitta på toppen av en gammal telefonstolpe, berättar han.
De andra komponenterna var en fem meter lång planka, en kedja som suttit på en moped och en motor från en tvättmaskin.
– Den drevs alltså runt med mopedkedjan och ett stort kugghjul på rotersidan och ett litet kugghjul på generatorsidan. Och det gick bra, sammanfattar Göte Niklasson.
Därefter bjöd han in en lärare till folkhögskolan i Hemse som hade kurser i att bygga egna vindsnurror. Där bildades även väderkraftföreningen, som ännu äger gruppen med de tre vindkraftverken.
“Väderkraftföreningen fick styrelse“, var rubriken i Gotlands Allehanda 6 juni 1988. På bilden syns Göte Niklasson som blev ordförande i föreningen under en folkhögskolekurs i att bygga vindkraftverk. Gunnar Magnusson till höger i bild höll i kursen.
Etableringen
Göte Niklasson startar bilen igen för att köra längre ut på Näsudden, där de moderna vindkraftsparkerna står.
– De har blivit större och de har blivit fler och alla ytor här på Näsudden som kan användas för vindkraftverk är i anspråk tagna kan vi säga. Det var det inte alls i början, säger han.
“Jag kommer från den här trakten som heter Näs, därför kan jag den här trakten utan och innan“, säger Göte Niklasson.
“Folk var med för att bestämma hur det skulle byggas och vem som skulle äga och kanske tjäna pengar på det också“, säger Göte Niklasson om hur vindkraften började på Näsudden.
“Det går bra här i Näs, de får en bra slant av vindkraften, upp emot hundratusen om året faktiskt till det som heter Näs magasinskassa“, säger Göte Niklasson.
“Vi började i den här rörelsen som motståndare till kärnkraft. Vårt bidrag är att vi kan använda den naturresurs som står oss till bud och det är vindkraften och solen. Så därför ska vi bygga vindkraftverk och solceller“, säger Göte Niklasson.
När intresset och efterfrågan för vindkraft växte, räckte de ideella krafterna i samfälligheten inte till. Andra former för gemensamt ägande skapades, från ekonomiska föreningar till aktiebolag.
– Det här med affärer har vi ändå haft med från början, vi är både idealister och affärsgubbar, säger Göte Niklasson, som bildade energibolaget Vindkompaniet med bland annat Andreas Wickman.
Bygden runt omkring fick sin beskärda del och så blev det lugnt
Göte Niklasson
gotländsk vindkraftspionjär
De skapade en plan för hur de skulle kunna bygga med varandra, behålla stödet från socknen och undvika konflikter när pengar blandades in.
– Andreas blev arkitekt för den planen. Då gjorde han en helt genialisk lösning där markägare och stugägare och bygden runt omkring fick sin beskärda del och så blev det lugnt. Vi har nog förstått att A och O är att de ska vara med tidigt, säger Göte Niklasson.
Samma årtionde som vindkraften fick fart på Gotland letade Lundin Oil efter olja i södra Sudan, där befolkningen fördrevs, dödades och skadades enligt åklagaren i den aktuella rättegången. Men enligt bolagets företrädare gynnades folket snarare av investeringarna i regionen.
Storindustriellt läge för vindkraften
Ägarstrukturen
Under 1990-talet byggdes över hundra vindsnurror på gotländsk mark, men även en bit ut i Östersjön. Föregångarna var Vindkompaniet. Därefter kom även Siral System och Slitevind, som numera ingår i Lundinbolaget med det nya namnet Orrön Energy.
– Men det är inte bara Orrön som har köpt upp, utan det är många andra som har köpt upp gamla och andelsägda vindkraftverk. Det har blivit en väldig skillnad på ägarstrukturen, säger Göte Niklasson, som själv har sett sitt eget bolag säljas vidare och senare växa till det som idag är OX2.
– Det som Vindkompaniet hade lärt sig under kamp och strid i 12 eller 13 års tid var borta. Så fungerar kapitalismen, man säljer med hull och hår, säger han.
Inte har varit så lätt att få vindkraftsekonomin att gå ihop
Göte Niklasson
gotländsk vindkraftspionjär
Det som började i en liten skala har blivit storskaligt.
– Att förändra ett område med små och ganska billiga vindkraftverk till att förändra det till stora och moderna är så dyrt. Då går det åt mer pengar. Dessutom har det varit kraftiga svängningar i elpriset, som har gjort att det inte har varit så lätt att få vindkraftsekonomin att gå ihop, säger Göte Niklasson som numera är pensionär.
Vårt bidrag är att vi kan använda den naturresurs som står oss till bud och det är vindkraften och solen
Omställningen
Under rundturen vid Näsuddens vindkraftsparker möter vi en annan bil och på den sitter Orröns logga. Göte Niklasson säger att han inte känner till så mycket om det tidigare olje- och gasbolaget.
– Men om de använder sitt företag och sin verksamhet till att bygga sol och vind istället för att borra nya hål, så är det helt okej från min sida. Det är det jag tycker ska hända. Det viktigaste är att det blir en omställning av energisystemet, så att vi slutar att använda fossila bränslen.
Att bolaget är inblandat i en rättegång ändrar inte hans inställning och ingen har dömts.
– Är det så att det är lite tveksamt var pengarna kommer ifrån, om det bara går till ett bra resultat, då är det okej.
Man tar något som var dåligt och gör någonting som är bra
Andreas Wickman
vindkraftskonsult och vice ordförande i Gotlands vindelsproducenter
Göte Niklasson har liknande tankar som sin tidigare kollega Andreas Wickman, som ännu är verksam i vindkraftsbranschen.
– Att oljepengar används åt att investera i förnybar energi är väl bara bra. Det är nästan som det man brukar säga, om att smälta ner kanonerna och göra plogar av dem. Att man tar något som var dåligt och gör någonting som är bra, säger han.
Energibolag som inser att olja är på väg ut och vindkraft är på väg in
Andreas Wickman är själv en av dem som har gjort affärer med Orrön, och sålde hälften av sitt innehav i somras.
– De kommer med erbjudanden som inte alls är dåliga ekonomiskt. När det samtidigt månad efter månad är så dåliga elpriser att man måste skjuta till pengar och man tänker varför ska jag hålla på med det här? Men vi har kvar en hel del fortfarande.
“De som är stora energiproducenter har en annan uthållighet naturligtvis. De kan säga att javisst, det finns dåliga år och bra år, och man har en kapacitet och styrka att även kunna stå igenom de sämre tiderna. Medans den lille ägaren inte har samma förmåga“, säger Andreas Wickman om ägarkoncentrationen.
“Jag blev lite förvånad när det väl blev klart att Slitevind skulle bli Orrön och jag hade hört talas om deras historia naturligtvis“, säger vindkraftskonsulten Andreas Wickman som även är vice ordförande i Gotlands vindelproducenter.
“De har aktivt upplyst vindkraftsägare på Gotland att om de känner för att sälja så är Orrön intresserade av att köpa. Och varje gång är det väl någon som tycker att det är läge att avyttra det här och så har det pågått nu“, säger Andreas Wickman, som även är vice ordförande för Gotlands vindelproducenter.
Hållbarheten
Från att de gotländska pionjärerna gick en folkhögskolekurs på Hemse i självbygge, finns numera vindkraftsutbildningar på universitetsnivå i Visby. Där sitter Gubb Marit Stigson, som är doktorand i hållbar energiomställning.
– Jag kände till Orrön Energy och Lundin Oil, men inte att det är dem som äger majoriteten av vindkraften här, säger hon.
Ägarkoncentrationen som sker i den gotländska vindkraften finns även på fastlandet och i utlandet. “De här stora företagen som nu börjat investera i vindkraft tror jag inte handlar särskilt mycket om att de vill var med i en grön omställning, utan mer om att de ser en ny marknad för att generera vinst“, säger Gubb Marit Stigson.
Det har sedan länge rapporterats om bolaget och under 2000-talet har det främst handlat om konflikterna vid oljefälten i södra Sudan men också oljeprospekteringen i Ogadenregionen i Etiopien.
– Vad jag kan minnas är det ett företag som flera gånger har figurerat i den här typen av skandaler och att de på senare tid har försökt branda om sig till Orrön Energy och inte förknippas med Lundin Oil. Det är väl ett klassiskt grepp av ett sådant företag, säger Gubb Marit Stigson, som inte ser dem som ett helt grönt energibolag.
– Det blir lite greenwashing, att nu skulle det se bra ut om en del av vår portfölj var förnybar. Hade de på riktigt förändrat någonting hade de helt behövt avsluta sina fossila verksamheter också, annars tycker jag inte att de förtjänar cred för det de gör.
Dominansen
Gubb Marit Stigson var tidigare miljö- och klimatpolitisk talesperson för partiet Feministiskt initiativ, och har med sig ett kritiskt perspektiv på kapitalism och tillväxt.
Det handlar inte bara om att pumpa ut vindkraft, utan man måste ta hänsyn till moral och miljö
– Jag är överhuvudtaget inte förvånad över att det ser ut så här, vi har det ekonomiska system vi har och då är det så här det kommer bli. Det är klart att det är bra med mer investeringar i förnybart, men det minskar inte det fossila, säger hon.
Den förnybara energin har inte ersatt det fossila bränslet utan snarare ökat den totala förbrukningen, enligt energiorganet IEA:s senaste rapport.
– Det vi skulle behöva göra är att sänka behovet av energi och se till att vi kan ha småskalig förnybar produktion, där vinsterna går tillbaka i lokalsamhället och alternativt mer förnybart. Det kommer inte gå när vi har stora bolag och aktieägare med intressen i fossila verksamheter.
Finns väldigt lite kontroll över vad som händer
Gubb Marit Stigson
doktorand på Uppsala Universitet, campus Gotland
På Gotland äger Orrön vindkraft i socknarna Näs, Klinte, Hellvi, Lärbro, När, Kräklingbo och Havdhem. Enligt Gubb Marit Stigson kan bolagets dominans på den gotländska elmarknaden innebära risker.
– Bestämmer de sig för att de vill göra något annat finns väldigt lite kontroll över vad som händer. Om den mesta av vindkraften på Gotland plötsligt skulle ägas av ett bolag med dåligt track-record och dessutom har verksamhet i fossil energi och att man konkurrerar ut lokala och småskaliga initiativ, är det givetvis en risk, säger hon.
Det blir en väldigt lukrativ marknad för de här företagen som kommer sätta ekonomisk vinst före mänskliga rättigheter och miljöskydd
Det här var den sista delen i artikelserien om Orrön och vindkraften. I del 1 är vi på Lundinrättegången och i del 2 intervjuar vi bolagets Sverigechef i Visby.
Bolagets inställning är kristallklar. Det var inga representanter för Lundin som begick några felaktigheter och vi ser fram emot att det ska stå helt klart när den här rättegången är slut
Robert Eriksson
Presschef för Orrön Energy och Lundingruppen
