”Vid bristande planering riskerar vi att lämna negativa avtryck som påverkar människor och miljö”, säger Region Gotlands näringslivsstrateg Karin Winsnes.
Turismen på Gotland ska bli hållbar genom samverkan, inte begränsningar. Det menar företrädare för besöksnäringen på ön.
Förutom ett tyskt par som står och försöker läsa en broschyr på svenska, ekar turistkontoret i Visby tomt denna förmiddag. De långa raderna av kartor och tidningar med besökstips förblir orörda. Kanske är det regnet som håller folk från gatorna i dag. Varje år under några högsommarveckor kryllar dock dessa gator av folk, men huruvida det är fog för oro inför överturism råder delade meningar om.
I regionens besöksnäringsstrategi som fastställdes 2019 och gäller fram till 2027 finns målsättningen att Gotland ska bli ett av Sveriges viktigaste internationella resmål. Karin Winsnes, näringslivsstrateg på Region Gotland, berättar att de sedan ett år tillbaka har jobbat med en uppdatering av strategin och nya förslag ska läggas fram till hösten.
– Målen i den nuvarande strategin handlar till stor del om tillväxt, men de uppdaterade målen ska ha ett tydligare fokus på ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet, säger Karin Winsnes.
Gotland har ett högt besökstryck under somrarna och i och med det förändrade omvärldsläget och kriget i Ukraina har antalet kryssningsanlöp till Visby också ökat.
– Då blev det ett tryck som vi inte till fullo var riggade för. Folkflödet fungerade inte som det skulle inte och det rådde brister i service och infrastruktur.
Vad gäller dagsläget anser hon att situationen är mer stabil och att de kommit tillrätta med flera av utmaningarna de stod inför då.
– Idag har vi en mer strukturerad verksamhet med ett bra samarbete myndighet och näringsliv emellan. Inför sommaren har vi jobbat med att sprida ut våra kryssningsbesökare genom att erbjuda olika rutter in i Visby, för att minska trängseln och öka upplevelsevärdet. Men det är ett kontinuerligt arbete och vi har fortfarande mycket kvar att göra, säger hon.
Anna Sylvan, platschef för CMP på Gotland, håller med om att läget är mycket bättre idag.
”Att folk bara marscherar in och 'förstör vår stad' är en förlegad uppfattning"
Anna Sylvan
Platschef CMP Gotland
– Jag upplever att flödet in från kryssningsfartygen till stan fungerar bra och att det sker i en lugn takt, säger hon.
Utvecklingen med kryssningstrafiken anser hon har varit mycket positiv och trots att det kommer in större fartyg med fler gäster delar hon inte bilden av att den skulle föra med sig trängsel, stress och irritation.
– Jag har passat på att ta mig in till Visby när vi haft anlöp och upplever att det finns ett ömsesidigt, trevligt bemötande.
I dagsläget ser Karin Winsnes på turismen som full av möjligheter, men också utmaningar.
– När det kommer mycket folk under en kort period påverkas det ansträngda vattenläge vi har på ön. Det kan också öka nedskräpningen, trafiksituationen blir mer ansträngd och vid bristande planering riskerar vi att lämna negativa avtryck som påverkar människor och miljö.
"När det kommer mycket folk under en kort period påverkas det ansträngda vattenläge vi har på ön."
Karin Winsnes
Näringslivsstrateg Region Gotland
I fjol anlände nästan 1,2 miljoner resenärer med flyg, färja och kryssning till Gotland, siffran gäller både besökare och bofastas resande. Ett av de operativa målen i den nuvarande strategin är att öka antalet gästnätter med 20 procent och internationella gästnätter med 30 procent. Hur detta ska kombineras med hållbarhetsmålen, menar Karin Winsnes är något som behöver jobbas vidare med och målsiffrorna för den uppdaterade strategin är inte satta än.
– Vi kanske behöver göra analys- och konsekvensbeskrivningar och då behöver vi sätta tillväxt kontra klimat- och miljömålen, säger hon.
För att minimera påfrestningarna på Gotlands natur och pressade verksamheter vill Karin Winsnes fördela besökarna på större delar av året. I strategin finns också mål om att sprida ut besökarna på olika delar av ön, för att avbelasta Visby.
Drygt en miljon människor besökte Gotland förra året. I regionens nuvarande besöksnäringsstrategi vill man öka resandet till Gotland med 20 procent.
– Ska vi lyckas med det måste kommunikationen till besökare bli tydligare. Vi behöver också bättre kunskap om hur besökarna rör sig runt på ön vi håller på att ta fram data över rörelsemönstren, säger hon.
Dessa är målbilder som även kryssningstrafiken jobbar mot, menar Anna Sylvan.
– Ingen vill vara en belastning för destinationen man kommer till. Det blir varken trevligt för besökarna eller för de som redan finns på plats. Så med en säsong som sträcker sig från april till oktober försöker vi sprida ut gästerna, säger hon.
Anna Sylvan, Cruise Manager CMP, anser att kryssningstrafikens utveckling de senaste året har varit mycket positiv.
Hon menar att vägen framåt är att utveckla organisationen på plats och hitta nya besöksmål för resenärerna, inte att införa begränsningar i hur många som kan gå i land.
– Vi jobbar ständigt med att planera resor och möta efterfrågan på utflykter, så att man sprider ut folk på olika delar av ön. Och där har utvecklingen varit positiv och vi är på rätt väg, även om det finns en del jobb kvar att göra.
Att fördela besökarna på en större del av året lyfter även Erik Öhrn, verksamhetschef på Gotlands förenade besöksnäring, som en viktig del i arbetet mot att bli ett hållbart destinationsmål. Han är väl är medveten om, och ser problematiken i, att det kommer väldigt mycket folk till ön under några få veckor.
Erik Öhrn är verksamhetschef för Gotlands förenade besöksnäring. Ett av föreningens mål är att bli Sveriges mest hållbara och attraktiva destination år 2030.
– Det jobbar vi ständigt med. Bland annat genom att utveckla små- och medelstora företag så att de kan bedriva sin verksamhet under andra säsonger än sommaren. För att lyckas med det krävs också utveckling på den sociala fronten. Företagarna ska vara bra arbetsgivare med en rimlig arbetskultur. Personalen ska inte köra slut på sig under en kort period, utan det ska vara en arbetsplats man kan jobba på under längre tid och som personalen vill komma tillbaka till.
Ett av målen som föreningen satt upp är att Gotland ska bli Sveriges mest hållbara och attraktiva destination år 2030.
– Ansvaret för att Gotland ska ha en hållbar tillväxt ligger inte bara på en enskild aktör, utan det ligger på alla som vistas här och frågan berör ju alla. Vi måste öka samverkan mellan region och näringsliv, exempelvis genom bättre kollektivtrafik och infrastruktur.
"Gotlänningarna måste känna sig involverade. Vi måste stärka vår medborgardialog"
Karin Winsnes
Näringslivsstrateg Region Gotland
Liksom Erik Öhrn framhåller Karin Winsnes en bred samverkan som viktig i arbetet framåt. Utöver det menar hon att en ökad delaktighet mellan boende, verksamma och besökande är nödvändig för att Gotland ska bli en hållbar destination. Hon påpekar att omhändertagandet av ön är ett kollektivt ansvar.
– Gotlänningarna måste känna sig involverade. Ett sätt att nå dit är att skapa en medborgarenkät för folk som bor här, där de får beskriva hur besöksnäring och turism påverkar livsmiljön. Då kan vi sätta målsättningar efter det. Vi vill stärka vår medborgardialog och skapa fler mötesplatser för samtal, säger Karin Winsnes.
”När vi pratar om klimatutsläppen så är det uppe på en annan politisk nivå” säger Karin Winsnes och menar att det är många fler som måste bidra i omställningsarbetet.
Erik Öhrn tycker också det är viktigt att påminna om att turismen är en tillgång för Gotland. Besöksnäringen på ön beskriver han som en grundnäring för hela samhället, en katalysator som ger kraft åt hela Gotlands näringsliv.
– Det är en del av Gotlands kärna och det skapar jobbtillfällen.
Han uppfattar också att det finns en stark vilja hos företagare att jobba mot en hållbar turistnäring och öka sin kunskap om miljömässig hållbarhet.
"Besöksnäringen är en del av Gotlands kärna"
Erik Öhrn
Verksamhetschef Gotlands förenade besöksnäring
– Många av företagen som vi jobbar med har varit med och utvecklat, och vill fortsätta utveckla, det Gotland vi har idag. Jag gillar inte på något sätt skambeläggning av turism. Det gör att många av dessa mindre företag känner sig träffade.
Anna Sylvan är inne på samma spår och menar att besökarna är medvetna om att de kommer till en plats under en kort tid och att det finns en stor respekt för det.
– Jag blir lite beklämd av bilden att folk bara marscherar in och "förstör vår stad". Jag tror att det är en förlegad uppfattning.
Miljömässig hållbarhet är ett återkommande begrepp både inom branschen och regionen. Vad gäller besöksnäringens klimatpåverkan menar Karin Winsnes att det inte går att bortse från att transporterna till och från ön medför de största utsläppen, men att det är ett politiskt och ledningsmässigt ansvar när det gäller större, strukturella förändringar.
Karin Winsnes menar att samverken mellan näringsliv och region är viktigt i arbetet framåt.
– Det är en större fråga där vi är många, många fler som behöver bidra i omställningsarbetet. Det är precis som frågorna kopplat till gentrifieringen och livsmiljön, säger hon och fortsätter:
– Det är ju allas vår framtid och inte bara på Gotland. När vi pratar om klimatutsläppen så är det uppe på en annan politisk nivå, säger hon och menar att det inte bara är en fråga för befolkningen, besökarna och branschen utan allra mest för beslutsfattarna.
Besöksnäringsstrategi
Region Gotland arbetar med att förnya sin senaste besöksnäringsstrategi som fastställdes 2019.
Syftet med besöksnäringsstrategin är att hantera utvecklingen på ett hållbart sätt, skapa tillväxt och öka omsättning och lönsamhet inom besöksnäringen. Utmaningar som pekas ut är turismens påverkan på klimat och lokalsamhälle.
Enligt nuvarande strategi är målbilden att öka resandet med flyg och färja 20 procent samt att öka antalet gästnätter totalt med 20 procent och antalet internationella gästnätter med 30 procent. De nya målbilderna har ännu inte definierats.
Källa: Region Gotland