Almedalsveckans kommenderingschef Fredrik Persson till höger. Till vänster, polisens presstalesperson Per Fahlström.
Blå himmel. Gassande sol. SMHI har varnat för höga temperaturer ett par dagar framåt. Almedalsveckan 2024 är inne på sin andra dag och tiotusentals personer befinner sig i och omkring Visby innerstad. Det har gått nästan två år sedan en ensam gärningsman slog läger i skogen ett par kilometer utanför Visby. Två år sedan kullerstenarna färgades röda.
– Det finns ett före och ett efter, inte bara för polisen utan för alla inblandade, säger kommenderingschef Fredrik Persson när vi ses utanför polishuset i Visby.
Solen blänker i glaspartierna. En gul skylt vid entrén informerar om att byggnaden är ett skyddsobjekt. Fotoförbud råder. En orange plastbox med texten "sand" påminner om att det inte alltid är Almedalsvecka, att det finns andra årstider än högsommar, även på Gotland.
– Det är klart att det är mindre att göra en tisdag i februari men charmen ligger i kontrasterna. Vi jobbar 365 dagar om året, tjugofyra sju. Vi ska finnas till för medborgarna, hela tiden, förklarar Fredrik Persson, som till vardags är polismästare på Gotland.
Karriären inleddes som fem eller sexåring, i ett litet samhälle utanför Växjö. Det var där "pojkdrömmen" etablerades. Första gången han stod i uniform med en riktig polisbricka i handen var 1991, i Solna. Dryga 30 år senare har han haft en rad olika uppdrag inom myndigheten och den lilla pojken utanför Växjö glimtar förbi när han sammanfattar sitt värv.
– Det är väldigt trevligt att jobba med och för människor. Ett fint uppdrag, förklarar han, med eftertryck.
Att vara kommenderingschef för Almedalsveckan innebär att vara ytterst ansvarig för planering, genomförande och uppföljning av det polisiära arbetet som insatsen innebär.
– Det är nästan ett året-runt jobb. Den intensiva planeringsfasen pågår i sex till sju månader. Så fort vi är klara med veckan börjar vi utvärdera vad vi kan ta med oss och göra bättre till nästa gång, förklarar Fredrik Persson och fortsätter:
– Med den centrala statsledningen på plats är skyddsvärdet enormt högt och skulle något hända så får det stora konsekvenser. Vi jobbar för att försvåra, förhindra och förebygga att något inträffar.
Donners plats, 6 juli 2022. Ing-Marie Wieselgren förs med ambulans till Visby lasarett.
Den 6 juli 2022, när det som inte fick hända ändå hände, var det Fredrik Persson som satt bakom mikrofonerna på presskonferensen senare på kvällen och meddelade att Ing-Marie Wieselgren var död. Attackerad med kniv, under klarblå himmel, mitt i folkvimlet på Donners plats.
– Jag var ansvarig då med. Det var ett fruktansvärt dåd och där kom en vändpunkt. Vi har gjort extremt noggranna utvärderingar och en del förändringar i vissa delar, säger han och fortsätter.
– Ett av de största hoten mot ett evenemang som Almedalsveckan är den här typen av ensamverkande gärningsman, som gått under samhällets radar under lång tid. Det är bland det svåraste vi har att göra med.
”Om vi hade arbetat så som vi gör nu så tror jag att vi hade haft en bättre möjlighet att upptäcka Theodor Engström innan dådet”
Beatrice Czylwik, områdespolis.
Beatrice Czylwik har arbetat som polis i elva år. Vid sidan av tjänsten som områdespolis här på Gotland är hon också ansvarig för att utbilda Gotlandspolisen i PBI, Polisiär Beteende-Identifiering. Det här är hennes fjärde Almedalsvecka och hon jobbar specifikt med att upptäcka avvikande beteenden i folksamlingar.
– Vi finns i området, iakttar människor som passerar och försöker bedöma om vi ser något som avviker, eller om vi får en känsla av att något inte står rätt till, förklarar hon.
Efter mordet arbetar polisen i större utsträckning med att upptäcka avvikande beteenden bland den strida ström av människor som rör sig på Visbys gator och torg.
Metoden bygger på forskning kring mänskliga beteenden och går ut på att först skapa sig en uppfattning om "normalbilden" på en specifik plats eller situation. Med normalbilden som utgångspunkt gör man sedan bedömningen om någonting avviker eller inte.
För att tydliggöra tar Beatrice Czylwik miljön framför scenen vid partiledare-talen i Almedalen som exempel:
– Normalbilden är att det är mycket folk på plats. De flesta står eller sitter framför scenen. Någon ser glad ut, någon ser skeptisk ut. Det som skulle avvika i den här miljön är till exempel om någon har ett gående-mönster eller tempo som avviker från övriga, eller om någon ser väldigt arg eller nervös ut.
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Anderson håller sitt tal i Almedalen.
Om en person avviker tillräckligt mycket från normalbilden tar polisen kontakt. Det kan vara något så enkelt som att fråga hur läget är, eller om personen behöver hjälp med något.
– Vi vill ta reda på om det är en avvikelse som har en naturlig förklaring eller om det är något som är intressant för polisen, förklarar Beatrice Czylwik.
Allt som oftast slutar det med ett trevligt samtal och oftast finns det en rimlig förklaring till att någon haft ett "avvikande beteende". Beatrice Czylwik tar upp ett välkänt fenomen som är viktigt att nämna i det här sammanhanget. Många blir nervösa och beter sig annorlunda när de ser en polis.
– När vi jobbar civilt kan vi komma närmare och se lite mer än de som jobbar i uniform. Vi kan också iaktta hur en viss person reagerar när de får syn på uniformerad polis och fundera kring varför personen beter sig på det här sättet. Vi är lite mer fredade i civila kläder, förklarar hon.
Almedalsbesökare på Donners plats, två år efter mordet på psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren.
Hon beskriver arbetet under Almedalsveckan som både trevligt och yrkesmässigt utvecklande med möjlighet att träffa många olika typer av människor, både olika kompetenser inom kåren men också besökare. Exakt hur det polisiära arbetet har förändrats sedan mordet 2022 varken kan eller vill hon svara på men säger att det finns en större medvetenhet och en tydligare metodik kring att konfrontera det som sticker ut.
– Om vi hade arbetat som vi gör nu så tror jag att vi hade haft en bättre möjlighet att upptäcka Theodor Engström innan dådet. Polisen har fått ta lärdom av det som hände och utvecklat vårt arbetssätt för att minska risken att något liknande händer igen, förklarar hon.
"Vilka möjligheter vi har att fånga upp de här personerna måste hela tiden vägas mot personlig integritet"
Karl Melin, Säkerhetspolisen
– Såg ni att det var statsministern vi mötte precis, säger en mamma till sina två barn i yngre tonåren när de försöker ta sig fram genom folkvimlet på Donners plats.
Ulf Kristersson är på väg i motsatt riktning efter ett framträdande på Expressen-scenen. Han är omringad av livvakter, men rent hypotetiskt skulle han kunna stanna upp och växla några ord. En helt vanlig statsminister och en helt vanlig familj. På kullerstenarna i Visby, under en helt vanlig Almedalsvecka.
– När det gäller skyddspersoner så ska de kunna utföra sitt uppdrag på ett tryggt och säkert sätt och samtidigt kunna ha den här öppenheten, att kunna prata med människor utan att säkerheten tar över. Statsministern är ett exempel, förklarar Karl Melin, presschef vid Säkerhetspolisen.
Säkerhetspolisens presschef Karl Melander under Almedalsveckan 2024.
Under en skuggande gren vid matvagnarna i hamnen räknar han på fingrarna och kommer fram till att det måste vara sjunde året han är med på Almedalsveckan i sin nuvarande roll.
– För säkerhetspolisen är det en viktig vecka, det är ett av våra största evenemang och det innefattar egentligen två delar. Vi har våra skyddspersoner, samtidigt som en stor säkerhetsinsats genomförs gemensamt med andra aktörer.
Att komma säkerhetspolisen in på livet ska medvetet vara svårt. Karl Melin skruvar på sig när frågan om hans bakgrund kommer upp.
– Jag är inte så intressant, det är det enkla svaret på den frågan. Men jag har varit både journalist, jobbat inom myndighet och så har jag en officersbakgrund, säger han och ler.
Personskyddet är individuellt anpassat för respektive skyddsobjekt utifrån befintlig hotbild och rådande säkerhetsläge.
För första gången någonsin genomförs Almedalsveckan under den förhöjda terrorhotnivån som legat fast sedan augusti förra året. Höjningen från en trea till en fyra på en femgradig skala innebär i klarspråk att Sverige har gått ifrån att vara ett legitimt till ett prioriterat mål för terrorattentat. Bedömningen baseras på information från Försvarets radioanstalt Fra, Militärens underrättelsetjänst Must, samt den svenska säkerhetspolisen Säpo.
– I dagsläget finns det ingen hotbild utifrån mot just Almedalsveckan, förklarar Karl Melin och rättar till den mörka kavajen som får vila i knät tills dess att det är dags för fotografering.
– Men det är svårt att prata om ett aktuellt nuläge. Saker kan förändras väldigt snabbt och det måste man vara medveten om, fortsätter han.
En blombukett på kullerstenarna vid Donners plats där Ing-Marie Wieselgren miste livet under Almedalsveckan 2022.
Den demokratiska och öppna mötesplatsen måste hela tiden matchas mot den hotbild och verklighet som säkerhetspolisen ständigt utvärderar och analyserar tillsammans med övriga myndigheter. Precis som kommenderingschef Fredrik Persson nämner även Karl Melin utmaningen med att hantera den typ av gärningsman som genomförde dådet 2022.
– Vi vill leva i ett demokratiskt och öppet samhälle. Vilka möjligheter vi har att fånga upp de här personerna måste hela tiden vägas mot personlig integritet. Det pågår ständig debatt och ständig förändring kring de här frågorna. Första året såg Almedalen ut på ett sätt, nu ser den ut på ett annat sätt, förklarar han.
”Efter det som hänt är det viktigt att vi tar tillbaka Almedalen och skapar trygghet”
Jonatan Ahdrian, säkerhetsansvarig, Region Gotland.
På en hemlig plats sitter Region Gotlands egen säkerhetsavdelning. Längs väggarna hänger utskrivna satellitbilder och kartor över Visby innerstad och på en whiteboard finns den nuvarande lägesbilden beskriven i röd, svart och blå handstil. Rummet är tydligt indelat i olika arbetszoner och på det stora ledningsbordet samsas datorer, mobiltelefoner och walkie-talkies med vattenflaskor och salta pinnar. Några fönster står på glänt och korsdrag är beställt.
– Vet ni vad det är för skillnad mellan någon som solar utomhus och någon som solar solarium, frågar Jonatan Ahdrian, säkerhetsansvarig för Almedalsveckan.
Rummet stannar upp för en sekund.
– Inte den blekaste, säger Jonatan Ahdrian efter en kort paus och skrattar själv åt hur lamt skämtet är, trots sin västkustbakgrund.
– Jag brukar säga att man ska kunna skratta ihop, gråta ihop och vara förbannade på varandra. Det är jätteviktigt att ha lite skoj, inte minst i den här värmen, det är moralhöjande och det bygger relationer, förklarar han.
Jonatan Ahdrian, säkerhetsansvarig Region Gotland.
Som värd för Almedalsveckan har Region Gotland många anledningar att värna om säkerheten och fokus ligger på det förebyggande arbetet. "Jobbet som sker innan man behöver samhällets resurser", som Jonatan Ahdrian uttrycker det.
Det är hans första år i rollen som säkerhetsansvarig vilket innebär att han i samverkan med polisen är huvudansvarig från Region Gotlands sida för att både planera och säkerställa säkerheten under veckan.
– Efter det som har hänt är det viktigt att vi tar tillbaka Almedalen och skapar trygghet. Folk måste kunna vara här och känna sig trygga. Det är en plats för alla och det handlar om yttrandefrihet. Du och jag ska kunna ha diskussioner och tycka olika, men på ett härligt sätt, säger han.
Vanligtvis jobbar han som insatsledare vid räddningstjänsten på Gotland och i den befattningen har han varit med om så många Almedalsveckor att han själv har tappat räkningen.
– Det var inte alls det här fokuset på säkerhetsfrågor om man tittar tillbaka 15 eller 20 år i tiden. Då var det mer kring framkomlighetsproblem, att det är trångt och mycket folk i stan, sånt som vi har under vecka 29 också. Säkerheten har fått ett helt annat fokus nu, med all rätt.
Trafikhinder i Visby innerstad som en del av säkerhetsarbetet under Almdelalsveckan 2024.
Ljudet av en helikopter letar sig in genom de öppna fönstren och plötsligt övergår den ganska uppsluppna stämningen till febril aktivitet.
– Har vi fått någon information om en helikopter från Försvarsmakten över stan, frågar Niclas Gylered, biträdande sambandsansvarig från sitt bord.
– Nej, svarar Jonatan Ahdrian och upprättar omgående kontakt med Försvarsmakten för att ta reda på vad som försiggår.
– Är det normalt? Vi får in frågor, fortsätter Niclas Gylered.
Vid ledningsbordet, bredvid Jonatan Ahdrian sitter Lotta Lutteman, kommunikationschef vid Region Gotland och chef över kommunikationsfunktionen, både vid normalläge och kris.
– Det är väldigt viktigt att bekräftad information snabbt går ut till de som befinner sig på ute på stan, på så sätt kan man undvika ryktesspridning och snabbt dämpa oro, förklarar hon.
Uppdatering i realtid för alla som ingår i Region Gotlands säkerhetsarbete.
Som exempel på förebyggande arbete nämner säkerhetsansvarige Jonatan Ahdrian små saker som den genomsnittliga Almedalsbesökaren kanske inte ens lägger märke till. Som att byta ut soptunnorna i plåt mot genomskinliga, eller att be krogarna i Visby innerstad att vara försiktiga med att lägga knivar på bardisken.
Han är noga med att poängtera att säkerhetsarbetet sker i nära samarbete med polisen, och i samverkan med en rad olika aktörer, allt från Säpo till tekniska nämnden och att alla som deltar är viktiga. Den som vaktar avspärrningarna vid in och utpassering av biltrafik, placerar ut trafikhinder, tömmer soptunnor eller plockar upp hästskit från kullerstenarna är i allra högsta grad en del i arbetet med att göra Almedalsveckan till en säker plats.
– Man kan jämföra det med en lök som man skalar lager för lager, utifrån och in. Alla måste hjälpas åt för att skapa ett tryggt evenemang, förklarar han.
"Han hade för mycket kläder på sig och ett väldigt målmedvetet rörelsebeteende"
Anders Lindträd, Almedalsvärd.
I den tryckande värmen nere i Almedalen råder full aktivitet. Bland livvakter, politiker och poliser rör sig hela tiden en strid ström av människor. Bland ljusa linneskjortor och cremevita sommartoppar står vissa ut som skynken på en tjurfäktningsarena.
Almedalsvärdarna tillhör Region Gotlands säkerhetsarbete och en av de volontärer som varje dag under Almedalsveckan tar på sig sin orangeröda reflexväst och patrullerar Visbys gator och torg är Cecilia Gustafsson. Hon har nyligen gått i pension efter ett långt yrkesliv inom ambulansen på Gotland och är precis på väg ut på eftermiddagspasset.
– Jag har varit med på Almedalsveckan vartenda år tidigare och det känns inte bra att bara klippa av så där. Man vill göra nåt slags nytta ändå, i samhällets tjänst, förklarar hon, samtidigt som hon förbereder det lilla kit med bland annat en HLR-mask för att kunna göra säkrare mun-mot-mun metod som varje Almedalsvärd bär med sig.
Almedalsvärdarna vill och ska synas i folkvimlet.
– Har alla fått vätskeersättning, frågar Samantha Barat som är arbetsledare för Almedalsvärdarna och ser sig omkring i rummet. En än så länge rätt osynlig graviditet innebär att hon varit tvungen att ta en paus från sitt vanliga arbete som brandman och någon tyckte att hon skulle passa bra in i regionens arbete med Almedalsvärdarna.
– Min roll är att stötta, gå ut och möta dem och fylla på vätska, eller fixa fika, såna saker, förklarar hon och berättar att värdarnas främsta uppgift är att skapa trygghet.
I svart keps, arbetsledare Samantha Barat. Längst till vänster Anders Lindträd, Almedalsvärd.
Allt som oftast innebär det att vara en hjälpande hand för besökarna, svara på allmänna frågor om hur man hittar till ett visst evenemang, eller var man kan fylla på sin vattenflaska. Men det kan också handla om saker som på ett mer konkret sätt berör säkerheten.
Anders Lindträd är klar för dagen och har tagit av sig sin väst. Han berättar om gårdagens pass då han och hans kollega fick syn på en man som betedde sig underligt framför scenen i Almedalen precis innan talet.
– Han hade för mycket kläder på sig och ett väldigt målmedvetet rörelsebeteende, förklarar han.
Almedalsvärdarnas mantra upptejpat på väggen som en tydlig påminnelse.
Samtliga Almedalsvärdar är HLR-utbildade och alla har även fått en introduktion i konsten att upptäcka avvikande beteende. ”Ser du något, säg något” är parollen. I praktiken innebär det att Almedalsvärdarna ropar in sina iakttagelser via walkie-talkie till Region Gotlands säkerhetsavdelning. Därifrån vidarebefordras informationen till berörd instans.
Anders Lindträd berättar att uppgifterna om mannen med det avvikande beteende slussades vidare till polisen. De meddelade att de redan hade honom under uppsikt.
"Pressen på att ingenting får hända finns alltid"
Fredrik Persson, kommenderingschef
Utanför Polishuset i Visby har Fredrik Perssons telefon börjat ringa. Snart är det dags att återvända in för ett avstämningsmöte. Under ytterligare tre dagar är han spindeln i nätet för en insats som är både komplex och omfattande med många samverkande aktörer och många kompetenser på plats.
– Vi jobbar med omfallsplanering. Om det här inträffar, vad behöver vi då? Det är speciellt eftersom vi är på en ö och det kan ta tid att få hit nåt extra om det skulle behövas. Vi tar höjd för olika scenarion och bedömer sannolikheten för att de ska inträffa.
Fredrik Persson gör sitt sjunde år som kommenderingschef för Almedalsveckan.
Hur många poliser som jobbar med Almedalsveckan vill han inte svara på. Den korta förklaringen är att det ”inte är intressant för allmänheten att veta”. Den längre förklaringen handlar om det förändrade säkerhetsläget i omvärlden och att förhålla sig till en verklighet där olika typer av motståndare försöker kartlägga både polisens och andra aktörers arbete.
Många olika kompetenser är på plats under veckan och polisnärvaron är hög.
Med tanke på det som hände 2022, och att Fredrik Persson var ansvarig även då är det oundvikligt att undra om han känner en extra press i rollen som ytterst ansvarig för det polisiära arbetet under Almedalsveckan. Han svarar direkt och utan att tveka.
– Pressen på att ingenting får hända finns alltid. Jag är inte en polischef som kan garantera att inget händer. Men jag kan garantera att vi gjort precis allt vi kan för att det inte ska hända.
Fredrik Persson utanför polishuset i Visby.
Fredrik Persson försvinner in till sitt möte. Nere i Almedalen fortsätter evenemangen. På ett bord utanför biblioteket ligger ett gult klistermärke med texten ”Atomkraft nej tack”. I ett tält bredvid kan besökare lyfta bänkpress och framför Expressen-scenen där statsministern tidigare intervjuats pågår en Palestinavänlig protestaktion.
På andra sidan dammen står en trädstam i brons. Den bugar sig mot den stora scenen i Almedalen och mot kullerstenarna på Donners plats strax där bakom. Citaten från Ing-Marie Wieselgren som finns inristade i barken gnistrar i solen.