Agneta har efter händelserna svårt att lita på människor.
Den 25 november 2015. Regnet faller över ett molnigt Visby. Klockan är 13.05 när Agneta kliver in på polisstationen.
Hon är på väg för att lämna in en polisanmälan. Det är något som hon har förberett en tid nu efter att ha samlat bevis. Hon har sökt upp flera, som likt henne, har fått sina liv förstörda.
Några månader tidigare började Agneta att fatta misstankar. Efter tre års vänskap och hundratusentals kronor som är spårlöst borta förstår hon att hon blivit utsatt för ett avancerat bedrägeri.
Mötet
Agneta träffar bedragaren Pia genom hennes syster sommaren 2012. Systern, som Agneta känner sedan tidigare, är på besök på Gotland och de tre kvinnorna äter en middag tillsammans.
Det blir höst och en dag när Agneta är med sin son och handlar mat på Atterdags stöter hon på Pia igen. De hälsar och Pia börjar genast att berätta:
– Jag har tänkt på dig. Jag har ett bra förslag, en investering, som jag vill presentera, säger Pia.
Agneta tänker: ”Vad skulle det kunna vara?”
De bekanta kvinnorna byter i alla fall telefonnummer. Redan dagen efter vill Pia träffas. De tar en fika på bageriet vid Södertorg.
Där beskrivs upplägget: Genom att investera en summa, i detta fallet 20 000 kronor, skulle Agneta kunna tjäna det dubbla på mycket kort tid.
De går hem till Pias lägenhet, där hon hastigt letar efter och visar några papper som ska visa på att investeringarna är legitima. Vad det är för papper som Agneta får se vet hon inte riktigt.
Pia säger att det är en unik chans och att hon gärna vill hjälpa ensamstående mammor eller sjukskrivna.
– Jag hade det egentligen inte så svårt då. På den tiden hade jag lite pengar, säger Agneta.
Hon bestämmer sig för att investera en del av sina sparpengar. Pengarna ska föras över till ett svenskt konto för att sedan investeras i Tyskland. Agneta frågar om affären är laglig.
– Ja visst, visst. Så länge du inte tar ut pengarna i Sverige, så är det inga problem. Om du ska ta ut dem så måste du kontakta Skatteverket. Men de har utrett mig och det är inga problem, svarar Pia, enligt Agneta.
De kommer överens om att Agneta ska få ett kontrakt skickat via mejl – men det dyker aldrig upp. Agneta har inte hört talas om något sådant här förut, men det faktum att de har träffats genom Pias syster inger ett visst förtroende.
– Inte skulle hon väl lura mig? Jag kände ju hennes syster, säger Agneta och fortsätter:
– Jag är inte naiv. Om jag hade hört att någon annan gått på detta så hade jag tänkt att den personen är dum i huvudet.
Vänskapen
Agneta och Pia kommer varandra nära. De umgås, äter middagar, de har båda barn i ungefär samma ålder. Agneta har nyligen råkat ut för två dödsfall i familjen och saknar släkt och vänner på Gotland.
– Jag har aldrig haft behov av något större umgänge, men i det läget som jag var då så var livet nog lite ensamt och tråkigt, säger hon.
Pia vill i stort sett alltid ses hemma hos henne. Agneta kan ibland föreslå att de ska gå på någon julmarknad eller annat evenemang, men svaret blir alltid nej. Någon enstaka gång går de ut för att äta middag.
– Nu efteråt förstår jag ju att det handlade om att hon gömde sig, ville hålla sig undan. Hon ville heller aldrig vara med på några bilder.
Pensionslöftet
Efter bara ett par veckor får Agneta ett glädjande besked: Hennes 20 000 kronor har vuxit och blivit 40 000 kronor. Pengarna återinvesteras.
De faktiska pengarna ser hon dock aldrig. Informationen kommer från Pia och några som hon kallar ”Gruppen”. Det ska röra sig om flera personer, några med välrenommerade jobb som polis, advokat, expert på Skatteverket. De ska ansvara för investeringarna.
Nu får Agneta ett nytt, attraktivt erbjudande. Hon kan säkra sin ekonomiska framtid genom att investera i ett tyskt pensionskonto. Nu satsar hon betydligt mer – Agneta för över 375 000 kronor.
Under tiden går hon i tron om att hon snart ska få utdelning från sin första investering som kallas ”snabbis”. Pia gör allt för att Agneta inte ska börja tvivla. Dessutom kommer sms och mejl från ”Gruppen”.
Men några pengar kommer inte.
– Det blev mer och mer pressat. Man fick inte prata om det här med någon och man fick absolut inte fråga för mycket, säger Agneta.
Hon vill heller inte göra sig ovän med Pia eftersom hon då är rädd att hon inte ska få tillbaka några pengar överhuvudtaget. Hon blir uppmanad att hålla sig lugn.
– Jag kunde säga till henne att jag var orolig och hon stod här i dörren i hallen, tittade mig i ögonen och sa: ”Oroa dig inte, det här kommer att bli så bra”, säger Agneta.
Konflikten
Från och till bor Pia hemma hos Agneta i Visby. Detta efter att hon förlorat sin lägenhet eftersom huset ska renoveras. Långt efteråt får Agneta veta att hyran inte har betalats och att det ska finnas stora skulder. Men det vet hon ju inte då och hon har en bäddsoffa i vardagsrummet, som hon upplåter.
– Då lät det som att det var så synd om henne. Hon hade blivit av med sin bostad. Det var ofta såna grejer, att andra hade lurat henne och då tyckte man synd om henne, säger Agneta.
När Pia även behöver någonstans att bo i Stockholm bestäms det att hon under en kortare period ska hyra en lägenhet som tillhör en närstående till Agneta. Men någon hyra betalas inte.
– Då kände jag att nej, nu måste jag sätta ner foten. Det här handlar inte längre om mig, säger Agneta.
De blir ovänner över den obetalda hyran och en oroskänsla växer sig starkare. Agneta förstår nu att hon inte kommer att få tillbaka sina 375 000. Men hon har ännu inte förstått vidden av det hela.
– Men till slut sa jag rakt ut till henne: ”Du är en bedragare och jag ska polisanmäla dig”, säger Agneta.
Svaret hon får är: ”Vi ses i rätten”.
Nu börjar det även komma förtäckta hot från ”Gruppen” via sms, om att Agneta kommer att få problem med Skatteverket och att hon förstör för alla och riskerar andra personers pengar.
Chocken
Agnetas ekonomi är körd i botten och hon känner oro för sin säkerhet. Hon mår så dåligt att hon i vissa stunder tänker att hon inte vill leva. Men hon tar också tag i saker.
Nu gör hon det som har varit strängt förbjudet i tre år – hon börjar att prata med folk.
Hon kontaktar en annan kvinna som hon vet har haft med Pia att göra. Det visar sig att även hon ska ha blivit lurad, men i detta fall på ett kontrakt för lokalhyra som aldrig betalats.
Agneta nystar vidare. Till slut har hon hittat flera personer, både på Gotland och i Stockholm, som alla blivit av med pengar på ungefär samma sätt. Hon blir chockad.
– Jag fick fler och fler namn. Jag satt i telefon hela tiden i kanske två veckor. Jag var chockad och förvånad, men det var bara att gräva vidare, säger hon.
Några av dem hon pratar med blir lättade och glada när Agneta ringer. Vissa berättar, men blir oroliga och vill inte polisanmäla. Agneta kan inte släppa sina efterforskningar och reser till Stockholm. Fem av offren bestämmer sig för att träffas.
– Det enda sättet för oss att få tillbaka några pengar är att vi är flera som anmäler, säger Agneta.
Nu finns det flera vittnesmål. Agneta och de andra känner att de måste stoppa Pia, innan hon lurar fler.
I november 2015 anmäler flera av dem vad de utsatts för. Till polisen lämnar de namn, detaljerade historier och i flera fall skriftlig bevisning i form av mejl, bankkvittenser och sms.
I stort sett alla har en relation till Pia. Det är vänner, bekanta och före detta kollegor som lurats på miljonbelopp. Sparpengar har försvunnit och några är hårt skuldsatta efter att har tagit stora lån för att investera i de tyska kontona.
”Man isolerar sig efter ett något sådant här”
Nio års väntan
Nu tänker Agneta att hon har satt stopp för bedragaren. Men hon har fel.
Polisen tar emot anmälningarna och efter ett par månader, i januari 2016, anhålls Pia. Men efter bara ett par dagar släpps hon.
I nio år ska Agneta få vänta på upprättelse. Under tiden mår hon periodvis mycket dåligt. Bankkontona är tomma, hon har skulder och även en kredit som hon tagit åt Pia när hon reparerade bilen.
Visst skäms Agneta för att hon blivit lurad, men det är sekundärt. Det värsta är den raserade ekonomin, de förtäckta hoten och hur det påverkar henne som person. Hon blir folkskygg.
– Grejen är att man isolerar sig efter ett något sådant här. Nu har jag inte haft så stort behov av det sociala men det har ändå påverkat mig mycket. Jag litar inte på folk längre, så man drar sig hellre undan.
Det är tuffa år för Agneta och familjen. Förundersökningen dröjer och hon oroar sig över att den ska läggas ner. Hon hör ibland av sig till polisen och får besked om att till ”våren blir det åtal”. Men åren går.
– Även om det inte finns några pengar att få tillbaka, så vill man stoppa henne. När jag förstod hur många vi var så kände jag att hon ska inte kunna hålla på såhär.
Rättegången
Men så, en novemberdag 2022, lämnar åklagaren in en stämningsansökan mot Pia, som åtalas för grovt bedrägeri. Lite mer än ett halvår senare, i juni 2023, kommer nästa åtal mot Pia och hennes tre medhjälpare, som bland annat tagit emot och tvättat pengarna.
I april 2024, nästan nio år efter att Agneta anmält sin förre detta vän, är det dags för rättegång. Den blir ovanligt lång. I 20 dagar pågår förhandlingen i Gotlands tingsrätt. Agneta är på plats alla dagar utom två. Det är något som hon känner att hon behöver göra för att få ett avslut. Känslorna är blandade och hon hör tragiska berättelser om liv som förstörts på grund av dessa brott. Hon återupplever till viss del ”sitt eget helvete”.
– Men det kändes så bra att sitta på rätt sida där. Hon hade sagt: ”Vi ses i rätten” och nu gjorde vi det, säger Agneta.
Tyska pensionsbluffen
En 59-årig kvinna döms till 4,5 års fängelse för att ha lurat åtta personer på sammanlagt 7,6 miljoner kronor under mer än ett decennium. Hon lurade sina offer med falska löften om tyska pensionsfonder och lukrativa investeringar.
Kvinnan, som tidigare varit ostraffad, använde ett par från Visby och en väninna för att hjälpa till med bedrägeriet. Paret döms för grovt penningtvättsbrott och medhjälp till grovt bedrägeri, medan väninnan får elva månaders fängelse för grovt bedrägeri och penningtvättsbrott.
Trots att kvinnan nekar till anklagelserna, konstaterar tingsrätten att det inte funnits några investeringar, byggnadsprojekt eller tyska konton. Bevis inkluderar mängder av sms- och mejlkonversationer samt telefonspårning.
Domen
Den 9 augusti klockan 11.00 kommer domen i Gotlands tingsrätt. Pia döms på samtliga åtalspunkter och får fyra och ett halvt års fängelse. Sammanlagt har hon svindlat sina offer på nästan åtta miljoner kronor.
Agneta får beskedet om domen när en av de andra målsäganden ringer henne.
– Gud, så skönt det var att höra det. Jag är jättenöjd. Jag tror inte att domen kunde bli bättre, säger Agneta.
Domen är en lättnad och när hon ett par veckor efteråt träffas för en intervju beskriver hon att hon äntligen fått ett avslut. På köksbordet har Agneta dukat upp en vetelängd och kaffe. Hon förstår att människor kanske tänker att hon är dum som gick på bedrägeriet, hon hade kunnat tänka samma sak.
– Men det är så svårt att beskriva den här typen av människor. Under rättegången sa både hennes ex-pojkvän och åklagaren att ”det är som att hon besitter en magisk kraft”, säger Agneta.
Det är därför som hon vill berätta – ju mer man pratar om bedrägerier desto mer blir folk på sin vakt.
Åtta brottsoffer fick sin upprättelse i tingsrättens dom, men enligt åklagaren och vittnesmålen finns det långt fler som har blivit bedragna. Att flera privatpersoner ger bort sina pengar utan garantier och giltiga kontrakt kan te sig obegripligt. Men Pia hade eller skapade en personlig relation till alla sina offer, som var och en har intygat hur övertygande hon var.
– Jag har tänkt mycket på hur hon egentligen var. Hon ingav någon slags familjär trygghet. Det var hela hennes sätt att vara. Hon var trevlig och familjär, men hade samtidigt en skärpa under ytan, säger Agneta.
Hon kan fortfarande ibland fundera på om Pia verkligen förstår vad hon har gjort och om hon inser att det är fel.
– För hur, hur kan man spela så bra som hon gjorde?
Målet har varit ovanligt omfattande och domen är över 200 sidor lång.
Domen i Gotlands tingsrätt där Pia dömdes till 4,5 års fängelse för grovt bedrägeri har överklagats. Pia vill att hovrätten frikänner henne helt på alla åtalspunkter och att hon inte ska behöva betala skadestånden på sammanlagt 7,6 miljoner kronor.
Även de tre medåtalade överklagar sina domar. Ett av offren överklagar även en del i domen, där han och hans ombud menar att rätten begått ett fel där de inte begärt att en av de medåtalade kvinnorna solidariskt med Pia, ska betala skadestånd till honom.
Fotnot: Agneta och Pia heter egentligen något annat.
