Navigationsbefälet Isa ombord på militärfartyget HMS Carlskrona under Natoinsatsen Baltic Sentry som patrullerar i Östersjön.
“All stations, all stations, all stations. This is Nato warship, utropar navigationsbefälet Isa.
Hon sitter vid VHF-radion på kommandobryggan för militärfartyget HSM Carlscrona. Det engelska meddelandet går ut på den allmänna sjötrafikkanalen och informerar andra fartyg att Natoländerna patrullerar i Östersjön.
– Vi har lagt ut från Karlskrona och är på väg ner i handelsstråket som går här utanför. För att identifiera fartyg och få grepp om läget härute, säger Isa, när hon har avslutat radiomeddelandet.
Förutom att få en lägesbild är uppdraget att visa militär närvaro och avskräcka från sabotage mot kritisk undervattensinfrastruktur och andra hybridaktiviteter.
Fartygschefen och örlogskapten Thomas Zimmerman på kommandobryggan mellan styrman och navigationsbefäl.
Kabelbrotten
På väg ut i farleden passeras den plats där lastfartyget Vezhen tidigare låg. Beslagtaget och misstänkt för det senaste kabelbrottet utanför Gotland. När kabelföretaget hade upptäckt att kontakten med datakabeln var bruten skickades en rapport till de marina ledningscentralerna i Lettland och Estland, som i sin tur underrättade Natobefälet Arjen Warnaar.
Jag har passerat Gotland rätt ofta de senaste veckorna
– Vi fortsatte omedelbart till området för att kartlägga händelsen, säger Arjen Warnaar, som då befann sig på Natoinsatsens flaggskepp i Östersjön.
Inom några minuter identifierade de ett antal fartyg som hade varit i närheten av kabelbrottet.
– Vi anropade dem, ställde frågor och checkade av dem på listan tills vi fann fartyget som hade en koppling till den aktuella skadan, vilket därefter hanterades av den svenska kustbevakningen, säger Arjen Warnaar.
Kustbevakningen bordade fartyget och säkerhetspolisen startade en förundersökning om grovt sabotage, men efter förhör, beslag och brottsplatsundersökningar släpptes fartyget. Utredningen visade att det hade orsakat kabelbrottet, men på grund av bristande sjömanskap, svår väderlek och dålig utrustning.
Det var inblandat. Men var det avsiktligt?
Arjeen Warnaar
Natochef för Baltic Sentry
– Det var ett trasigt ankare som hängde från det, så det pekar mer eller mindre på det faktum att det var inblandat. Men var det avsiktligt? Det myndigheterna har sagt är att de inte har kunnat bevisa att det var avsiktligt, men betyder det att det inte var sabotage? säger Arjen Warnaar.
Det Maltaregistrerade lastfartyget Vezhen, när det var beslagtaget utanför Karlskrona. Förundersökningen är inte avslutad, men fartyget släpptes när misstankarna om sabotage avskrevs av svensk åklagare. En förundersökning pågår även i Lettland.
Enligt åklagaren finns det inga tecken på sabotage eller brott mot svenska intressen i det aktuella fallet, men Natobefälet har fortfarande sina misstankar.
– Det är flera som har släpat sina ankare på botten och det tycker jag är ett väldigt konstigt beteende, säger Arjen Warnaar innan han tillägger.
– Vad som är intressant är att alla fartyg som har betett sig konstigt och släpar sina ankare antingen åker till eller kommer ifrån en rysk hamn.
Natoinsatsen
Arjen Warnaar är klädd i blå kamouflageuniform och står ute på däck när fartyget kommer ut på öppet vatten. Den svenska flaggan fladdrar bakom honom och en blå Natoflagga ska snart hissas på fartyget för första gången. Det ingår nu officiellt i Natoinsatsen med namnet Baltic Sentry.
– Vi använder alla tillgängliga resurser och det är inte bara fartygen med sensorsystem, utan det finns också sensorer under vågorna, på flygplan och till och med i rymden, säger han.
“Det har varit många incidenter här den senaste tiden och för mig är det väldigt svårt att tro att alla är olyckshändelser“, säger Arjen Warnaar
HMS Carlskrona är det andra örlogsfartyget som används i Nato-insatsen Baltic Sentry. Det första var korvetten HMS Visby.
Signalmatrosen utanför kommandobryggan på HMS Carlskrona, under Natoinsatsen på Östersjön.
En helikopter ska lyfta från flygdäck på militärfartyget. Inom Baltic Sentry används även en drönarflotta och spaningsflyg från luften.
Under fartygsnamnet Carlskrona finns kung Carl Gustafs signatur på det grå fartygsskrovet.
Förutom att övervaka Östersjön ska Nato visa att de är på plats.
– Närvaro har en särskilt avskräckande effekt och min gissning är att vi är framgångsrika i det hänseendet. Naturligtvis är det svårt att ha en hundraprocentig närvaro i ett stort havsområde, säger Arjen Warnaar.
Han ser ingen risk att närvaron kan få en eskalerande, snarare än avskräckande effekt, som kan öka spänningarna mellan Ryssland och Natoländerna i Östersjön.
Vår relation till den ryska militären i området är vad den alltid har varit. Vi har koll på varandra
Arjen Warnaar
Natochef för Baltic Sentry
– Det har jag svårt att tro. Vår relation till den ryska militären i området är vad den alltid har varit. Vi har koll på varandra men det finns ingen ytterligare interaktion mellan oss på grund av Baltic Sentry, säger han.
Men om det finns någon som är skyldig till sabotage, har Arjen Warnaar ett budskap.
– Vi är här och vi kommer att se er. Så sluta. Om ni fortsätter kommer vi att ta er.
Vi är här och vi agerar
Arjen Warnaar
Natochef för Baltic Sentry
Sjökablarna
På masten fladdrar nu Natos flagga bredvid den svenska. En helikopter lyfter från flygdäck i aktern och signalmatroser står på varsin sida av bryggan och spanar ut mot Östersjön. Inne vid kontrollpaneler, fartygsradar och sjökort sköter Isa navigeringen.
– Just nu ser vi svenskt territorialvattengräns som går här nere och sedan kommer skärgården och alla sjömärken och så vidare. Just nu har vi valt bort det filtret med undervattenskablar men det går att lägga in, säger hon och hänvisar till Lars som är styrman.
Han ställer in ett kartläge på sin monitor, som visar infrastrukturen under ytan.
– Nu ser vi helt plötsligt rör och el- eller kommunikationskablar. Här har du bland annat Nordstream som går ner och här har du den senaste kabeln, säger Lars och förflyttar kartvyn från Blekinges skärgård till norra Gotland.
Det handlar ju om att skydda kablarna
Lars
Styrman på HSM Carlskrona
Han pekar på en lila linje som går från Fårösund och tvärs över Östersjön till kuststaden Ventspils. Ungefär 13 mil från den lettiska kusten och 4 mil från den gotländska kusten skedde det senaste kabelbrottet.
– Det handlar ju om att skydda kablarna så att ingen skadar dem, säger Lars.
Gotlandsläget
I hela Östersjön finns det flera områden där undervattensinfrastrukturen anses vara viktig.
– Den infrastruktur som går mellan fastlandet och Gotland är en utav de mer intressanta platserna ur ett svenskt perspektiv, absolut, säger svenska marinens operationschef Marko Petkovic, som står utanför kommandobryggan i uniform och båtmössa.
Det finns prioriterade områden och området kring Gotland skulle kunna vara ett av dem
Marko Petkovic.
Operationschef från svenska marinen
Marinen och Nato samarbetar även med kustbevakningen, som befinner sig i samma vatten.
– Och i fall att vi behöver ytterligare någon närvaro är det svenska myndigheter som kommer se till att det händer ur ett nationellt perspektiv, säger Marko Petkovic.
För Sveriges del anses Gotland vara en strategisk plats.
– I ett bredare Natoperspektiv finns det ett antal sådana öar i Östersjön, som har samma betydelse för de respektive nationerna. Om vi börjar norrifrån så är det Åland och sedan har vi Dagö och Ösel, Gotland då för Sveriges del och sedan har vi Bornholm för Danmarks del. Alla de här öarna, sammanfattar han.
Ju fler ögon som är ute på Östersjön desto bättre lägesbild har vi
Marko Petkovic
Operationschef från svenska marinen
Samtliga länder runt Östersjön, förutom Ryssland, ingår nu i Nato. De deltar också i den nyligen sjösatta insatsen, för att förhindra att fler kablar skadas och undersöka vad som har hänt under ytan.
– Ju fler ögon som är ute på Östersjön desto bättre lägesbild har vi, säger Marko Petkovic.
Marinens operationschef, Marko Petkovic, på HMS Carlskronas däck.
Militärhelikoptern bevakar Östersjön från luften.
Natobefälet Arjen Warnaar, intervjuas ombord av tv-kanalen Al Jazeera, som var ett av flera medier på plats förutom Helagotland.
Signalmatros vid fören på militärfartyget HMS Carlskrona.
Signalmatros som spanar mot Östersjöns horisont.
Operation Baltic Sentry
Militäralliansen Nato har inlett en insats för ökad närvaro i Östersjön under namnet operation Baltic Sentry, för att förstärka övervakningen på sjön och avskräcka från sabotage av kritisk undervattensinfrastruktur.
Den 9 januari fattade regeringen beslut om svenskt deltagande från Försvarsmakten, som ska bidra med flygvapnets radarspaningsflygplan och upp till tre av marinens örlogsfartyg.
Kustbevakningen kommer att samarbeta med insatsen med fyra fartyg som ska övervaka prioriterade områden. Ytterligare sju fartyg kommer att hållas i beredskap.
Källa: Regeringskansliet och Försvarsmakten
Alla är beroende av undervattensinfrastruktur. Inte bara er ö
Arjen Warnaar
Natochef för Baltic Sentry
Den första delen i artikelserien om kabelbrotten i Östersjön handlar om Gotlands situation.
