”Det är olika begrepp som man går igenom, som fem-ettan, ha fokus på det som fungerar och att vara med sitt barn. Det har visat sig att det minskar konflikter”, säger socionomen Christina Wigström som leder kurser för föräldrar tillsammans med kollegan Carina Schüberg.
Sedan några år tillbaka kan gotländska föräldrar gå en kurs för att öka samspelet och minska konflikterna i vardagen. Kuratorerna Carina Schüberg och Christina Wigström är deras guide i familjelivet.
– Carina och jag brukar säga att det inte är vi som är experterna, utan vi är det tillsammans, säger Christina.
De är båda utbildade socionomer, som jobbar som skolkuratorer på dagarna och leder föräldrastödskurser vissa kvällar. Kursen kallas för ABC och riktar sig till vuxna med barn mellan tre och tolv år. Andra socionomer har liknande kurser för tonårsföräldrar.
– Man har olika utmaningar beroende på hur familjen ser ut, hur man är som person, vad man har för egna erfarenheter och hur gamla barnen är. Det är så många faktorer som spelar in, men tittar man över tid på allt det där är det återkommande utmaningar, säger Carina och Christina fyller i.
– Hur man ska få livspusslet att gå ihop med stressen. Att det ofta är det runtomkring som gör att man inte riktigt har tid eller ork, tillägger Christina.
Bästa sättet att förebygga ohälsa hos barn
Christina Wigström
socionom
På kursen kan deltagarna få lära sig hur man skapar fungerande relationer till sina barn, träna hemma i vardagen och samtala med andra föräldrar.
– Jag tror att det här är det bästa sättet att förebygga ohälsa hos barn, att man pratar om de här sakerna, fortsätter Christina.
Både hon och Carina känner igen liknande mönster när de arbetar inom elevhälsan på skolorna.
– Vi får ganska ofta höra från barnen att deras viktiga vuxna är upptagna. Även de vuxna vi kommer i kontakt med kan uttrycka den känslan, säger Carina.
”Den är frivillig, gratis och man får gofika”, säger Carina Schüberg om kursen hon leder tillsammans med Christina Wigström.
Närvarande vuxna
De som deltar i kurserna är angelägna om att finnas där för sina barn och den första träffen börjar med en fråga till dem.
– Hur skulle du vilja att ditt barn beskriver dig om 20 år? Så får varje förälder tänka till. Sedan är nästa följdfråga, vad behöver du göra mer eller mindre av för att få den tänkta beskrivningen? säger Christina och Carina nämner några vanliga svar.
– Att man har varit tillgänglig, varit den som har lyssnat, är den man väljer att vända sig till och som har gett kärlek och uppmuntran. Det är det man vill.
Stressa mindre och stanna upp
Carina Schüberg
socionom
Hennes förslag är då att ta sig den tiden.
– Att stressa mindre och stanna upp. Det kanske inte är jätteviktigt att diska innan barnen går och lägger sig utan det kanske är bättre att få den stunden tillsammans. Disken kan stå till efteråt eller till i morgon till och med, säger Carina som utgår från ett barnperspektiv.
– Vi vuxna tänker att vi föregår med gott exempel. Att vi ska vara duktiga och ha det snyggt och rent och att allting ska göras i rätt ordning, som vi har lärt oss i generationer. Fast forskningen går framåt och visar att barnen struntar i om det står smutsig disk på bänken. De uppskattar mer att du sitter ner och pratar med dem.
Den vardagliga närvaron och samvaron är viktig. Att vara med sitt barn.
– Men det kan också vara kopplat med mycket stress och press att man ska göra så mycket saker och stora grejer med sina barn. Forskningen visar att korta stunder är bättre, de som återkommer varje dag och som blir en del av livet, säger Carina och tar vardagliga exempel, som att bygga Lego ihop eller sitta bredvid under dataspelande.
Kuratorerna Christina Wigström och Carina Schüberg förbereder sig för kvällens kurs för föräldrar. På bordet har de lagt kursmaterial i A4-format och ställt upp barnpsykologen Martin Forsters bok ”Fem gånger mer kärlek”.
”Det är forskare som har arbetat fram materialet, som utgår från vad som har visat sig fungera för många föräldrar”, säger Christina Wigström om kurspärmen med ABC-ledorden Alla barn i centrum.
Fem gånger mer kärlek
Kursen är uppdelad i fyra steg med fyra träffar.
– När vi träffas första gången är det fokus på det som fungerar och då pratar vi mycket om det som kallas fem-ett. Alltså fem gånger mer positiv än negativ uppmärksamhet. För om vi människor ska uppleva balans i tillvaron så behöver vi höra fem gånger mer positivt, säger Christina.
Metoden återges i psykologen Martin Forsters bok om föräldraskap och barnuppfostran, med titeln ”Fem gånger mer kärlek”.
– Med femettan blir det lite lättare för föräldrarna själva att inte hamna i den där tjatfällan. Om barnet bara äter upp köttbullarna men skippar pastan har man fokus på att det var bra att äta upp köttbullarna, i stället för att säga att de ska äta upp pastan, säger Christina.
Även om barn behöver veta att de inte ska springa ut i gatan eller att de ska borsta sina tänder, så kan tillsägelserna bli för många.
– Vi vuxna uppmanar och säger till våra barn 20 gånger i halvtimmen. Varför gör vi så? Jo, vi vill ha snabb respons och snabba lösningar. Sluta bråka nu. Sitt still, ät upp maten, ta bort tallriken och så lite skäll, säger Carina.
Skönt att vi är fler och att höra att det är andra som kämpar
Christina Wigström
socionom
Föräldrarna får ändå fokusera på det som de gör bra. Samtidigt får de en känsla av igenkänning av de andra föräldrarna, över det som inte fungerar lika bra.
– De säger att det är så skönt att vi är fler och att höra att det är andra som kämpar. Vi hör vid varje tillfälle att någon säger att de har känt sig ensamma i föräldraskapet.
Fri att ta till sig det som man vill
Christina Wigström
socionom och kurator på Wisbygymnasiet.
Förebilder och föräldraskap
Under träffarna går Christina och Carina igenom teori, visar filmer och spelar rollspel, där en av dem agerar barn och den andra förälder. Till exempel för att visa att barn gör som vuxna gör.
– Då spelar vi upp en scen där jag är barn och får uppmärksamhet först när jag blir arg och då blir Carina arg tillbaka, säger Christina.
De första två träffarna handlar mest om samspelet med barnen, därefter handlar det också om hur det är för föräldrarna.
– När vi ses träff tre är temat visa vägen. Man kanske har en övergripande stress eller dålig ekonomi eller sover dåligt. Vad händer då med mig när jag blir arg och vad kan jag göra för att jag inte ska behöva bli så där tokarg, säger Christina.
Den fjärde träffen handlar om att välja sina strider, där föräldrarna tänker igenom sin familjesituation och vilka strider som inte behövs.
Här är alla på samma nivå
Carina Schüberg
Socionom och kurator på Södervärnskolan.
– Vi pratar om hur vi kan vara goda vägvisare, säger Carina och tänker tillbaka på hur synen på uppfostran har förändrats sedan hon själv var barn.
– Jag är uppväxt på 70-talet och då fanns det rätt eller fel, konstaterar hon.
Även om synen på barnuppfostran har förändrats kan tidigare uppfostringsmetoder ännu prägla hur föräldrar gör idag. Carina tar barnagan som exempel.
– Då var det okej att göra så och kunde ingå i uppfostran. I dag gör det inte det.
Först 1979 blev det förbjudet att slå sina barn. Tio år senare kom den internationella Barnkonventionen och numera är den svensk lag.
Den moderna familjen
Kursen är anpassad efter hur dagens familjer har det, med livsstil, arbetsliv och samhällsstrukturer.
– Vi förväntas att vara åtta timmar på jobbet medans barnen ska vara någon annanstans. Sedan förväntas vi vara en bra förälder som därtill har egna behov, säger Carina om vardagspusslet, med allt från matlagning till egentid.
– Det är livet på något sätt och hur ska vi prioritera i det? Ibland snurrar det till sig ordentligt och ibland blir det lugnare faser.
Högre krav på att vara förälder idag
Christina Wigström
socionom
Carina tror inte att det är svårare att vara förälder i dag, men däremot annorlunda. Christina instämmer men nämner att mammor och pappor ändå har andra krav än tidigare.
– Om man tittar 50 år tillbaka i tiden när jag var liten, så tror jag att det på något sätt är högre krav på att vara förälder i dag. Jag tror att det finns många som läser forskning och man vill vara jättebra, men kanske inte alltid är så snäll mot sig själv, om det inte blir som man har tänkt sig, säger hon.
”Det stannar i rummet.”
Carina Schüberg
Socionom
Teorierna om föräldraskap, barnuppfostran och utvecklingspsykologi är i ständig förändring, men Carina och Christina känner sig trygga med den metod som de lär ut.
– Det är ett väldigt sympatiskt föräldrastödsprogram. Just nu visar forskningen att det här sättet är ett bra sätt att bygga trygga och bra relationer till sina barn, som minskar konflikter i familjer och skyddar barnet mot påfrestningar när det blir vuxet. Det tror jag inte kommer att ändras om tjugo år, säger Christina.
De märker även en förändring hos deltagarna under de fyra kursträffarna och återträffen. Både Carina och Christina upplever att föräldrarna går stärkta därifrån.
ABC-föräldrautbildning
Målet är ett bidra till barns positiva utveckling och så länge barn bor hemma är relationen till föräldrarna det viktigaste för det.
1: Visa kärlek Att ge fem gånger mer positiv än negativ uppmärksamhet.
2. Vara med Att ha tid tillsammans och ibland låta barnet styra.
3. Visa vägen Att vara en förebild och visa hur man gör.
4. Välja strider Att fokusera på det som fungerar och minska tjat och tillsägelser.
5. Återträff med fördjupning om hur det har gått.
Stöd för föräldrar och familjer:
- Familjestödsenheten erbjuder stöd och vägledning för föräldrar och deras barn och unga mellan 0 och 21 år.
- Föräldragrupperna enligt ABC-metoden är för alla som har barn mellan 3 och 12 år samt för de som är tonårsföräldrar.
- Det finns även stödgrupper och föräldrautbildningar som riktar sig specifikt till barn som har skilda föräldrar, familjer som har det bråkigt hemma eller föräldrar som är nya i Sverige.
- På Första linjen kan barn mellan 6 och 17 år, och deras föräldrar, få rådgivning och samtalsbehandling.
