Visborgsvallens skick har blivit sämre, enligt svar i den stora enkäten.
I september valde förbundets anläggingskommitté att skicka ut ett större frågebatteri till öns fotbollsklubbar om anläggningssituationen på Gotland.
Om spelytor, tillgänglighet, bevattning, renoveringsbehov, kvalitet på planerna och så vidare – och det finns en sak som sticker ut i svaren.
Det handlar om en tung kritik från de som hyr regionens planer. I enkäten lyfts bland annat att:
- ...skicket och gräset på regionens anläggningar är för dåligt.
- ...det saknas omklädningsrum och toaletter på vissa anläggningar.
- ...tillgängligheten med träningstider på konstgräs är för liten.
Läget är bekymmersamt och den största idrotten på ön förtjänar bättre, menar representanterna ur förbundets anläggningskommitté.
Helagotland träffar Jan Lindell, Jessica Nilsson och Niklas Callenmark som alla sitter i kommittén, och de säger att de inte vill framstå som gnälliga, men de efterfrågar en förändring och att frågan lyfts.
Problemet är att det inte händer någonting
Jan Lindell
De säger vidare att de nås av mycket frågor och kritik från ledare i olika föreningar.
– Sen jag kom in i anläggningskommittén har jag försökt skapa en dialog med kultur och fritid, och den fungerar bra. Vi har möten hela tiden, men problemet är att det inte händer någonting. Så kan man uttrycka det, säger Jan Lindell, som är gruppens ordförande.
Jan Lindell, ordförande i förbundets anläggningskommitté.
De säger att de har en förståelse för regionens begränsade resurser, men tycker att regionen kan sköta det man har på ett bättre sätt.
Regionens olika anläggningar i Visby, som Gutavallen, Visborgsvallen, Rävhagen och A7-planen, får mest kritik i den stora enkäten. Niklas Callenmark, som jobbar som anläggningskonsulent nationellt för Svenska Fotbollförbundet, ser de senaste åren en gradvis försämring.
– Vi försöker hjälpa till från förbundets sida. Vi har plockat hit utbildning, som regionen varit med på. Vi har tagit hit expertis från Stockholm, som sköter elitplaner där. Vi har gått igenom maskinparken, och den är jättefin på kultur och fritid. De har personal som har kompetensen.
– Vi förstår inte riktigt... Varför fungerar inte det här? Vi vet inte riktigt hur vi ska hjälpa till.
Gutavallen slits för hårt, menar Niklas Callenmark.
Callenmark säger att en fotbollsplan bara tål en viss beläggning, drygt 300 speltimmar per år, och ser att exempelvis Gutavallen används för mycket på grund av en avsaknad av andra goda alternativ.
– Från förbundet skulle vi gärna vilja att man lade hälften av träningarna uppe på A7. Då får man en jämn beläggning, men där vill ingen vara. För den sköts inte. Man bara klipper den, vattnar inte, och den blir mer och mer ojämn. Planen är halvt ospelbar, och då vill lagen inte vara där.
– Planerna här i Visby har varit väldigt välskötta tidigare, det är bara tre-fyra år sen som de började sjangsera. Innan dess var det i Sverige-topp. Vi har haft dam- och herrlandslagen här, men idag åker de inte hit.
Lag vill inte träna på A7-planen.
FC Gute är en av klubbarna som hyr av regionen, och ordföranden Mattias Blomberg tycker att situationen bör vara mycket bättre. Han säger att a-laget har ungefär sex veckor om året med dugligt naturgräs.
– Det är tråkigt att det är så på Gotland. Förr brukade man säga att det var jättefina gräsplaner på Gotland, och att det bara var grusplaner på fastlandet. Nu är det precis tvärtom. Gotland har halkat efter.
– 20 gånger varje vecka får jag ta emot kritik inom föreningen om hur våra anläggningar och planer är skötta. Det är alltifrån att det saknas mål, att det inte är kritat, att det är en åker som inte går att spela på. Träningar har ställts in och vi har flyttat matcher från Rävhagen. Det har varit jättemycket snack om det här hela året, säger Blomberg.
FC Gutes ordförande Mattias Blomberg.
I enkäten pekas också på en brist och avsaknad av toaletter och omklädningsrum på vissa anläggningar, som vid Rävhagen och Visborgs konstgräs. De toalettalternativ som finns är utställda bajamajor/toalettbodar.
"Denna fråga måste även lyftas ur ett jämställdhetsperspektiv då det inte kan anses vara ok att låta tonårstjejer i vår förening behöva hantera sin personliga hygien vid exempelvis menstruation på torrdass utan tillgång till vatten", skriver en förening.
”Så många barn och ungdomar som är där och så mycket föräldrar och familjer som är där och kollar på barnen och ingen klok toalett och tyvärr inget omklädningsrum till barnen heller. Det är ju inte alltid solsken när det är fotboll”, skriver en annan.
Det måste hända något kring planerna
Jessica Nilsson
Jessica Nilsson, som sitter i förbundets anläggningskommitté och i FC Gutes styrelse, är inne på samma linje och menar att dagens situation gör att man inte kan bedriva ett jämställt arbete.
– Med tanke på hur många aktiva vi har i vår idrott, så måste det hända något kring planerna. Så att alla får en jämställd och jämlik tillvaro kring sin träning. Det handlar om trygghet.
Jan Lindell fyller i:
– Tänk dig att du är ett fastlandslag som kommer hit på våren och inte har nånstans att gå in. Ska de klä om i Stockholm, åka båten över och sen duscha när de kommer hem? Det är ganska allvarligt.
Pär Gustavsson, fritidschef på kultur- och fritidsförvaltningen.
Pär Gustavsson är fritidschef på regionens kultur- och fritidsavdelning och han har tagit del av den stora enkäten. Han tycker att det är bra att föreningarna har tillfrågats och konstaterar att det finns utmaningar i regionens arbete.
– Vi önskar så klart att alla föreningar ska vara nöjda och glada. De betalar ju en hyra för planerna, och det är klart att de ska ställa krav på oss. Vi ska också leverera, säger Gustavsson.
Han vidgår att det finns förbättringspotential när det gäller skötseln av planerna, men säger också:
– Här får man kanske titta och fundera på: vilken standard ska vi hålla? Om vi tar Gutavallen så är det vår representationsarena för fotboll och friidrott, och vi har två elitlag, som vi säger, i FC Gute och P18. Det en matcharena som ska representera de högsta lagen.
– Jag tycker att Gutavallen tog sig lite bättre under hösten, att det regnade gjorde en hel del för den. Men överlag kan jag tycka att den är okej och håller för matchspel på den nivån. Sen är det klart, det beror på vad man jämför med.
Det är många som inte håller med om det, utan tycker att den blir sämre och sämre. Man kunde kliva på den först närmare juni i år.
– Väder och vind ställer till det, bevattningsförbudet ställer också till det otroligt mycket för oss de senaste åren.
– Vi är ju beroende av väder och vind samt vilken vinter vi har haft, och i år valde vi att flytta fram säsongstarten för att ge planerna den bästa förutsättning för att ”ta sig” utifrån en kall och lång vinter.
Kan man göra mer då? Det är uppenbart att många tycker att det blir sämre.
– Här får vi tillsammans med Gotlands fotbollförbund, anläggningskommittén och FC Gute och P18, hitta vilken nivå det ska ligga på. Samtidigt som det är en matcharena vill man också träna där. Det är den bästa arenan med belysning, faciliteter, omklädningsrum och sådär, men det sliter också en del på planen. Några säger att vi hade för många träningar där i år, det kan vara så.
– Det är en balansgång här, men har vi en A7-plan som inte kan vara ett fullgott alternativ blir det på Gutavallen och här behöver vi bli bättre.
På Rävhagen och Visborgs konstgräs finns idag inga omklädningsrum och toaletter, utan endast bajamajor.
När det handlar om bristen på omklädningsrum och toaletter på Visborgs konstgräs och Rävhagen håller Pär Gustavsson med om att det inte går att "bedriva ett jämställt arbete" idag.
– Det stämmer ju, utifrån att vi inte har de faciliteterna. Från sommaren 2024 fram till årsskiftet så har vi hyrt in oss hos P18 med omklädningsrum där. Och från och med januari möjliggör vi för ett prov med de externa omklädningsrummen som vi har i Ica Maxi arena.
Nu tittar vi febrilt på möjligheterna att bygga ett nytt omklädningsrum
Pär Gustavsson
Till Visborgs konstgräs, som invigdes hösten 2023, var tidigare tanken att flytta omklädningsrummen från det gamla konstgräset vid Rävhagen, men den idén har slopats.
Regionen har kommit fram till att det skulle kosta drygt 4,3 miljoner kronor att flytta omklädningsrummet/baracken, samtidigt som det skulle kosta cirka 4 miljoner kronor att bygga nytt, enligt Pär Gustavsson.
– Det har gjort att vi inte har kommit i mål med den sista biten. Nu tittar vi febrilt på möjligheterna att bygga ett nytt omklädningsrum som är ungefär likvärdigt med det som står på Rävhagen, säger han.
På Rävhagen närmar man sig också en lösning, även om Gustavsson själv önskat att den hade kunnat komma tidigare.
– Nu har vi hittat en lösning med FC Gute, där vi har köpt "Kibbas stuga", som den heter, och vi kommer under vinterhalvåret att göra om den. Det kommer att vara två, eventuellt tre, mindre omklädningsrum utan dusch, vi kommer att behålla samlingslokalen och kioskmöjligheten som finns idag, och vi kommer att skapa en toalett till, säger Pär Gustavsson.
Regionen har köpt "Kibbas stuga" på Rävhagen och planerar nu att bygga omklädningsrum och toalett i den.
Om bristen på träningstider på konstgräs svarar fritidschefen:
– Behovet och önskemålen från föreningarna är som störst i Visby, och vi har försökt tillgodose önskemålen genom att dela planen i både två och tre delar tidigare år. För att skapa så många träningstillfällen som möjligt.
– Nu i höst/vinter så har vi tillsammans med Gotlands fotbollsförbund tagit fram en blocktidsfördelning där föreningen själv får ansvara för att boka in sina lag i de block som de fått fördelat av oss, och då på helplan.
– Vi kommer efter säsongen utvärdera detta resultat – men vår känsla är att många är nöjda med denna lösning.
Trycket är hårt på konstgräsplanerna.
På frågan om fritidsavdelningen får tillräckligt med medel svarar Pär Gustavsson att man alltid önskar mer, oavsett vad det gäller. Han säger samtidigt att regionen nyligen investerat i en robotgräsklippare och robotlinjeringsmaskin, samt konsulterat bevattningsexpertis, för drygt 800 000 kronor, och menar att det görs insatser löpande.
Vid årsskiftet tillträder också en driftledare, en tjänst som varit vakant, och det tillsammans med investeringarna ovan är förhoppningen att man ska åstadkomma en förbättring.
– Nummer ett är att vi har en samsyn med föreningar och fotbollsförbund.
– Det är klart att man vill hålla en så hög nivå som möjligt, men om vi tittar på någon med en föreningsägd anläggning, med kanske bara en plan, så kanske de har en vaktmästare som bara är kopplad till den planen. Vårt uppdrag är betydligt större än bara grönytorna på sommaren, vi har andra verksamheter igång. Så det är ingen hemlighet att vi har fått mindre resurser och behöver göra mer saker. Där behöver vi vara mer flexibla och jobba på annorlunda sätt, säger Pär Gustavsson.
